Pro Memoria
Rolleiflex och de praktiska tillbehören - slutord
Som ni har sett och läst är fotografisk prylsjuka ingen ny företeelse. Sedan 50-talet har den grasserat och gjort fotografer tokiga i dessas tekniska finesser och framkallat måste-ha-begär hos alla sina utövare, då som nu =) Även jag, skall jag klädsamt bekänna! Men allt oftare gör jag tvärsom, lämnar det mesta hemma och tar min Rolleiflex och går. Då jag avskyr att bära mycket saker gillar jag att vara minimalistisk när jag ska ut med kameran. Då kan jag fokusera på bilden =)
Fotoglädje för mig är: Rolleiflexen med ljusgult filter, motljusskydd, Tri-X och Sunny 16. Och gott om tid. Kan det vara enklare och roligare att samla på minnen?
Mellanformataren
PS
Jag har samlat många Rolleibilder på min Retrofotografiblogg men numera laddar jag upp nya Rolleibilder på min Rolleipixblogg. Välkommen in att titta.
Rolleiflex och de praktiska tillbehören 13
Nu kommer det äntligen. Avsnittet för alla diaälskare. När man fotograferar dia så vill man ju visa sina bilder projicerade på en duk i mörker. Det här var förra seklets hemmabio och oändliga är väl de gånger man hänfört tittat på semesterbilder. Tills någon börjat snarka. Projektorer som tar mellanformat var vanligare förr men oftast då av den manuella typen som tog en bild i taget. En Rolleiflex kunde ju köra flera format så det var naturligt för Franke & Heidecke att skapa en projektor som tar samtliga deras format som diabilder. En projektor utvecklades som klarar 24x36, 4x4 och 6x6. De båda första formaten får plats i ramar av storlek 5x5 cm och de senare i ramar av storleken 7x7 cm. Till projektorn fanns 7 olika objektiv för den som hade behov av att visa bilder i olika stora lokaler. Manövreringen sköttes med knappar på projektorn eller med en fjärrmanövreringskabel eller helautomatiskt med en bandspelare.
Men om man inte hade råd med denna lyxvariant kunde man använda kameran som projektor! Kolla här vad de hittade på!
Man tog bort schaktsökaren och satte helt enkelt kameran uppochned på "bordslampan". Bilderna lade man i sliden och sköt in mellan kameran och lampan. Med 70 cm avstånd från duken blev bilden 45x45cm. Med Rolleinar 0,75 påsatt på sökarobjektivet blev bilden i storlek upp till 1x1 m.
Tro't eller ej. Ibland dyker dessa båda upp på auktionssajterna.
Rollei hade förstås också en duk av storlek 45x45 cm som var lätt att ta med och hänga upp. Men att visa en bild på den skulle ju bara bli en fyrkantig vit ruta =)
Mellanformataren
Varudeklaration: Nördinlägg
Rolleiflex och de praktiska tillbehören 12
Vi närmar oss slutet i serien om Rolleflexarnas tillbehör. Den här gången ska det handla om ett tillbehör som ger Rolleiflex torrt på fötterna. I havens djup. Såvida man inte njuter av att dränka gamla kameror så är det här ett utmärkt praktiskt tillbehör för alla som parar sitt fotointresse med dykning eller snorkling. Rolleimarin heter det. Och det finns i fyra varianter för att kunna passa till de flesta av Rolleiflex modeller.
Rolleimarin 1 för Rolleiflex 3,5. Serienr 567.000 - 1.099.999
vid ombyggnad av ljusschakt även t o m serienr 1.427.999
Rolleimarin 2 för Rolleiflex 3,5. Serienr 1.428.000 - 1.739.999
Rolleimarin 3 för Rolleiflex 3,5. Serienr 1.740.000 - 1.869.999
Rolleimarin 4 för Rolleiflex 3,5. Serienr fr o m 2.250.000
Det blir en annorlunda fotoupplevelse med Rolleimarin.
Här är det definitivt läge för färgfilm!
Mellanformataren
Varudeklaration: Nördinlägg
Rolleiflex och de praktiska tillbehören 11
Vad sägs om en Rolleiflex med motor? Finns det? Jovisst! Rolleimot kallas den. Fast nu börjar man ju undra om det där med det praktiska i tillbehöret. Praktiskt för somliga men inte för dig och mig. Rolleimot är nog egentligen ett tillbehör för fjärsstyrning av kameran. Ni vet, sånt där som ska dokumenteras i en farlig miljö eller i bevakningsändamål. Eller en naturfotograf som vill trycka av utan att vara nära kameran. Det var nog lite svårt för säljarna att hitta på argument för detta batteridrivna tillbehör. Man kunde i alla fall fjärrutlösa kameran på upp till 200 meters avstånd. Med kabel! Det är nog inte läge att köra 120-film om man inte behöver mycket motion =) Lämpligast var det nog med 220-film (och det går ju inte i alla modeller) eller småbild med Rolleikin. Den här verkar endast kunna köra med Rolleiflex då den opererar på veven. Rolleicord har ju ingen vev. Det är förstås omöjligt att ställa skärpan. Autofokus var ännu inte uppfunnet! Men så används den nog mest i fasta situationer där fokus kan ställas in före. Så här ser den ut.
Drivs med 4 st 1,5V-batterier. Lampor indikerar när kameran är redo efter filmframdragning och när filmen är slut.
Mellanformataren
Varudeklaration: Nördinlägg av första graden
PS
Bilden ser nästan ut som en önskedröm ur en projektkatalog men jag har sett livs levande exemplar på bild. Dock var bildens kvalitet och storlek inte så passande för det här inlägget.
Färg vs svart/vitt - 6
En del bilder blir helt enkelt inte bra i svart/vitt. En del motiv kräver färg. Se bara här på bilder från Grönsöö slott utanför Enköping. Visserligen fotat med två olika kameror vid två olika tillfällen. Men motivet är detsamma. Jag hade faktiskt det här inlägget i huvudet när jag tog bilderna.
ZI Super Ikonta 532/16 med Kodak Portra 160NC
Rolleiflex med Kodak Tri-X 400
Men det finns förstås undantag. Det gäller bara att ha klart för sig hur färger ter sig i gråskala. Här är en bild som jag tog i köket hemma. Det finns störande färger i bakgrunden så här tycker jag det blev lyckat med svart/vitt.
Rolleiflex med Rolleinar och Kodak Tri-X 400
Fast generellt tycker jag nog att blommor blir bäst i färg. Så man får väl ta med två kameror där den ena är laddad med svart/vitt och den andra med färg så att man har full valfrihet på utlykten. Ja, det gäller ju förstås bara om man är en hängiven filmfotograf. Digitalisterna har ju allt förpackat i samma fil.