Go gubbe

Kallsup och järnmärke

Jag lärde mig simma på land. Ja, man började där när jag var liten. I alla fall på Strandbadet i Åmål. Det blev tydligt för läraren då att man gjorde rätt. Spåren i sanden skvallrade om framstegen. Min lärare hette Kalle och var en kopia av Kalle på kaviartuben. När jag till slut skulle ta mitt efterlängtade bevis för min simkunnighet, järnmärket för 50m, bar det sig inte bättre än att jag fick en kallsup på spurten och behövde ”räddas” av Kalle ur paniken. Han simmade bredvid hela vägen. Det blev inget märke i första försöket. Men i andra försöket en annan dag gick det bättre. Här har pappa förevigat en badstund med simövning sommaren 1963. Med en Nettar förstås. En blöt profilbild i juni alltså.

Ååh, dessa söndagspromenader!

Ofta gick vi söndagspromenader. I bästa maskeradstil blev det då finbyxor, skjorta, söndagsrock, fuskolle och keps. Det enda som kändes bekvämt var kepsen. Den satt ju på hela veckan. På vintern var det lite mer ok. Pjäxor, ”vanliga” vinterbyxor, tröja och anorak. Allt krönt med en stickad mössa. Söndagspromenader var likafullt inte populära hos undertecknad. Då måste man ju gå den väg nån annan bestämt. Och alla såna vägar var tråkiga. Bäst var att springa fritt dit lusten styrde kosan.

Månadens profilbild är hämtad från en sån där söndagspromenad där vi till sist hamnade på Kungsberget, ett stenkast från där vi bodde. Min yngre bror (d.ä. ty jag har två) hukar framför mig och jag kisar fånigt flinande mot solen och kameran. Det är 1962, livet leker utom på söndagarna. Bättre profilbild än så här bjuder inte maj 2009. Håll till godo.

Strandraggare och nakenbadare

I mitten på 90-talet var vi på Naxos ett par veckor. Första veckan gjorde vi det som turister gör och åkte en del turer. Andra veckan latade vi oss och åkte varje dag till en badstrand, Agia Ana, som var känt för sina nakenbadare. Inte var det så många nakenbadare där men mycket minimalt med täckande textilier i alla fall. Nästan varje dag kom en övermogen grekisk lantis dit klädde av sig allt och strosade längs stranden med den hårda picken i vädret så nära alla solbadande kvinnor som möjligt. Han la sig ett par meter ifrån och glodde och svajade med utrustningen. Alla ignorerade honom. Några t o m försökte schasa bort honom. Han fick inga ”napp” såvitt jag kommer ihåg.

En betydligt beskedligare och blygsammare strandpojke njöt av livets härlighet på Dragsön i Grumsfjorden de 28 juni 1960. Vi åkte dit i farfars båt och tog in i en lånad sommarstuga. Jag kommer inte ihåg så mycket av den helgen men mamma har låtit mig veta att det snöade 1 juli och eftersom taket läckte avbröt vi semestern på ön och åkte tillbaka till farmor och farfar i Slottsbron för några dagar istället. Det här ögonblicket minns jag dock där jag satt i en grop i sanden och njöt av det okomplicerade livet som bara barn kan =)

Mars månads profilbild

Båtliv

Ofta när vi var hos farmor och farfar om somrarna åkte vi en tur med farfars båt. Den låg förtöjd bakom ett par stora trärör bakom pappersfabriken i Slottsbron. En lagom promenad från Skogsstigen där de bodde. Sen barnaåren har båtar fascinerat mig och 1978 eller 1979 fick jag farfars båt av pappa som hade haft den sedan farfars död. Jag hade den visserligen inte så många år. Den var inte i bra skick så vi sålde den utan motor till en intresserad gubbe som byggde om den till oigenkännlighet. Den var ursprungligen byggd i Säffle och kallades helt enkelt för Säfflebåt. Här är bilden jag hämtat månadens profilbild från.

Från vänster, Michael, farmor, jag, mamma Carin. Pappa tog kortet med sin Zeiss Ikon Nettar medan han styrde båten. Det var därför jag såg så ängslig ut. Pappa visar inte gott sjömanskap utan gör något helt annat. Ingen uppsikt!

Inga flytvästar har vi heller ty det här är det glada 50-talet när allting är möjligt och ingenting kan gå fel.