Pro Memoria
Berlin am Tag
Om några timmar i kunnigt sällskap
I måndags fick jag några timmar över för egen kontemplation av konferenssessionerna. Jag kontaktade en av mina fotovänner från FS och FB som numera bor i Berlin, Jan Bernhardz, och frågade om han hade tid och lust en stund. Jodå, det nappade han på och vi träffades vid Alexanderplatz för vidare äventyr.
I det sköna höstvädret avnjöt vi en pilsner i solskenet.
Murens offer
Murens historia
Lite spännande arkitektur passerade vi också
Monumenten är rikligen förekommande
Det var första gången för mig i Berlin men nu vet jag säkert att jag vill åka dit igen.
Eders hängivne
PS
Jag använde Zeissen, Sonnaren och HP5+ och det gick riktigt bra.
Berlin am Morgen
Om en morgonpromenad runt hotellkvarteret
Eders hängivne
PS
Mätsökarkamera, 50 mm och HP5+
Runristningar
Om orsaker till att resa stenar
Jag var i Stenhamra igår för att leta reda på stenbrottet som nämndes i en kommentar på Ylvas blogginlägg om Oaxen. Jag hittade det efter "mycket möda och stort besvär". Google maps i mobilen hittade visserligen stenbrottet men inte vägen dit. Jag fick använda en Stockholmskarta som jag köpte när vi flyttade hit.
Det finns gott om runstenar runt Stockholm och de är vanligen resta för att minnas en händelse eller person. Det här är ett lite modernare grepp.
Att pinka utan att hålla i snoppen är tydligen en bedrift. PS reste stenen.
Längre in i brottet hittade jag denna bautasten.
Vem som reste den eller vad som orsakade noteringen är höljt i dunkel. Vackert färglagd i rött, blått och svart är den i alla fall. Jag undrar om Kalle Runristare på Adelsö känner till den här? Han verkade kunna en hel del om runstenar sist vi träffades...
Eders hängivne
PS
Stenbrottet var en intressant plats. Fick lite Ansel Adamsvibbar där när jag såg bergväggen.
PPS
Ja, alltså. Jag använde Rolleiflexen och en rulle Acros 100.
Norrtälje i svartvitt
Om bilars själ
Som jag antydde i mitt förra inlägg gjorde jag ett varv till på bilshowen i Norrtälje med min gamla 60-åriga Rolleiflex. Det var då det roliga började. Och det var då man fick kontakt med veteranbilsägarna. Rollein är bra som samtalsöppnare och ägare till gamla bilar har en djup förståelse för kameravalet, om jag säger så. Lika imponerande som om jag kommit dit med en bil. Jag ska inte prata sönder det här så nu kommer några utvalda bilder. Många fler finns i mitt album "Veteranbilar".
Eders hängivne
PS
Tessaren bekänner färg. Äckligt skarp i vissa lägen men soft när man vill det. Den kemiska fotografins goa känsla.
Vi lämnar Stockholm bakom oss
Och det märktes
Förra året var jag inne i city och Gamla stan på Midsommardagens morgon för att kolla "leget". Det var folktomt förstås, så när som på en klok turistguide som guidade sin flock kineser (eller japaner) genom de trånga gatorna. Det var ju bara att vänta tills de gått vidare. Som fotograf är det enkelt att inkludera eller exkludera med den ram man har till förfogande. Eller att bara vänta ut att motivet ska bli "rent".
Igår gjorde jag likadant men den här gången började jag på Hötorget och gick via Sergels torg och Hamngatan till Kungsträdgården. Platser som normalt sjuder av liv. Men inte den här gången. Se själva.
Ingen torgmarknad. Ännu.
Sergelgången brukar vara folkfylld andra dagar och andra tider.
Sergels torg i bara mässingen. Naket på folk, menar jag.
Hamngatan. Men det gick en spårvagn då och då.
Här brukar det vara fullt.
Vapenvila
Promenaden var tom.
Lite tidigt för lunch. Men billigt är det.
Det är sällan man får stå mitt på Kungsgatan utan att bli tutad på. Oj, där går visst en vaken människa. Dags att åka hem.
Eders hängivne
PS
Jag träffade på några fotografer som var ute i samma ärende. Vi hejade på varandra förstås.
PPS
Jag använde min svarta OM-2N med f2/35 mm och Acros 100 som sensor.