Pro Memoria
Kamelia Royale
om Blomkungen Tage Andersens utställning på Drottningholm.
Idag besökte vi den nya utställningen på Drottningholmsteatern. Vi var där i god tid och nästan hängde på låset. Vår strategi att komma dit medan det inte var för mycket folk höll, visade det sig. Bara en handfull av samma art medan vi var där.
Konstnären själv var där och hälsade oss välkomna men jag tog ingen bild på honom. Ni får föreställa er hur han ser genom hans verk =)
Utställningen bestod till stora delar av handgjorda blomträd. Men blommorna var äkta. Tror jag.
Som vanligt när det gäller mig så är det annat som är mer intressant.
Det här nog inte en del av utställningen utan snarare kvarglömt hjälpmedel.
Allt ljus på mig. Eller vad var det hon sa? Frun satte sig i soffan och fick en spotlight i nyllet.
Stammis. Han kanske var en berömd skådespelare på 1700-talet?
Är inte säker på att detta hörde till utställningen men tog en bild ändå.
Mellanformataren
PS
En kortare version i svartvitt finns i min vardagsblogg Local ventures. Där tar jag ut svängarna lite med Silver Efex Pro.
Ny tagelskjorta - den gamla behöver tvättas
Byta Dogmalöfte eller inte, det är frågan
Mitt nuvarande Dogmalöfte är ganska gammalt vid det här laget. ZM, Sonnaren, Tmax400 och Xtol har funkat fint och var trevligt.
Men ombyte förnöjer så nu vill jag byta, och byta till en större utmaning. Men vad? Så här funderar jag.
Ta en brännvidd som inte många väljer eller ett säkert kort? 15, 90 eller favoriten 35?
Zeiss ZM eller en helmanuell? Rentav en spegelreflex? Eller mellanformat igen?
Ska jag bara ange 400 ISO och därmed öppna för andra filmer? Eller köra digitalt?
Ska jag byta framkallare? Är det tillåtet att framkalla i Lightroom och Silver Efex Pro, tro?
Så många alternativ! Men bara fyra beslut.
Men inte idag...
Obeslutsam mellanformatare
Redan de gamla grekerna...
Om en härligt slapp resa
Den fotografiska leken fortsätter. Den slutar i mitten av nästa år. Då är jag ikapp nutiden.
1995 fyllde min förra fru år som vanligt och alltid på samma datum, precis i skiftet mellan sommar och höst. Vi ville fira och tog min bror och svägerska med oss till Naxos för ett par veckor så att födelsedagen hamnade mitt i. Barnfritt hade vi ordnat med respektive föräldrar som tog hand om barnen var sin vecka. De två äldsta gick ju i skolan och det var inte fråga om att söka ledigt. Skolan är viktig!
Till Naxos kunde man då inte ta sig med flyg utan måste först flyga till Santorini för att sedan med båt ta sig till ön. Vare sig flyget eller båten var särskilt roande, bara en lång väntan på att komma fram.
Väl framme attackerades vi direkt med erbjudanden om billig logi men eftersom vi hade ordnat det hemifrån gick vi till en buss som skulle köra runt till alla hotell och pytsa av hotellens gäster på lämpliga ställen. Vi hittade snart vår lilla lya på promenadavstånd från havet.
Här bodde vi, däruppe med den öppna balkongen. Bror och svägerska under oss. På andra sidan vägkorsningen låg en bondgård med en särskilt enveten tupp. Han sov aldrig.
Av templet till Apollos ära återstod endast dörrposten och den var ett populärt turistmål.
Från ett litet kapell högt uppe på bergsväggen bakom Naxos hade man denna vackra utsikt.
Det här är en väldigt speciell affär i Naxos. Man kände doften av den ett par kvarter bort. Kryddor, lagrade ostar och oliver mm mm sålde man här. Oemotståndligt =)
Friskt källvatten från bergen fanns i nästan alla gathörn och fritt att använda. Andra öar har vattenproblem men inte Naxos.
Första veckan gjorde vi en del utflykter på ön både i ressällskap och egna turer i hyrd jeep. Andra veckan slappade vi på badstranden Agia Ana några kilometer söderut. Vi badade och spelade boule mest hela tiden. Och vi blev brunare och brunare.
Avresedag. På grund av en uppseglande storm blev vi tvungna att resa en dag tidigare med båten till Santorini och sova sista natten där. Inte kul men det var bara att gilla läget.
Profilbilden är från när jag satt och fyllde i Small Worlds utvärdering av resan på vår balkong medan tuppen gol sig hes bakom ryggen på mig.
Mellanformataren
PS
Det lär finnas en flygplats på Naxos nu för tiden. Men jag vet inte säkert.
Min kamerakrönika - del 17
Fujifilm Finepix X100
I väntan på en digital Zeiss ZM köpte jag våren 2011 den nyss utkomna X100. Ett sista försök att trivas med en digitalkamera. Den här gången gick det bra, trots en haltande inledning. Den första kameran exponerade konstigt och efter en del kontakter med Fujis utmärkta support blev den utbytt. Nr 2 fungerar alldeles utmärkt och jag är nu helt oförstående till den massiva negativa kritik den fått. Den passar min typ av fotografering perfekt. Låt vara att det är en massa funktioner jag låter bli att använda men jag har i alla fall börjat använda ISO flitigare än på Nikon D80. Det är onekligen lite flexiblare att ha en tredje parameter att spela med när ljusförhållandena inte är de bästa.
X100 fullt utrustad med tumgrepp, softrelease, motljusskydd, UV-filter, handlovsrem och väska.
Den förra softreleasen försvann på väg till Fotomässan så jag köpte en ny och mindre som inte gängar ur sig när jag stänger av kameran.
Som ni förstår är det här min nya digitala arbetshäst. Men den är ändå tvåa efter Zeiss ZM. Jag kör alla bilder i denna som RAW utan att ta ut svartvita jpeg. De bilder jag vill konvertera kör jag manuellt i Silver Efex Pro där jag har mina favoritinställningar för ett snabbt arbetsflöde. Jag kan dock konstatera att inte alla bilder blir bra i svartvitt medan andra blir bättre när färgen försvinner.
Här kommer ett parti bilder av varierande slag från den korta tid jag haft den, drygt ett halvår. Ändå har jag tagit fler bilder med den här än med Zeiss Ikon ZM utan att jag för den skull tagit flera bilder på samma motiv. Jag kör den som om den hade film.
Carl Milles tyckte att himlen behövde hållas uppe med pelare.
Tre kvinnor studerar snoppar på fullt allvar
Självporträtt à la Vivian Maier
Café Ogräs
Fotografiskt gatlopp i Sergelgången
Höststämning på Gröna linjen
Frestelser på Stockholm Central
Trångt i hytten. NASA-utställningen på Tekniska muséet
Södra teatern. Manipulerat perspektiv.
Bogesunds slott under renovering
Utställningshängning, Midsommargården
Fotoarkeologi
Brownies till kaffet
Undertecknad efter dokumentation av TV-eken
Under vintern har jag använt kameran till att fotografera - kameror (!)
Mellanformataren
PS
Några X100-bilder kom med i min nya fotobok på Blurb. Release 18 februari i STREET-bloggen.
Min kamerakrönika - del 16
Leica IIIf
Ännu en kamera från 1954. Och ännu en mätsökare och tysk. Den här modellen är liten och nätt. Den kom in i mitt liv mycket sent 2010 och har redan fått tillökning med ett flertal objektiv, filter och olika sökare. En halv kameraväska från Zhou i Kina har gett den en modern look. Den ser dock lite komisk ut med 9 cm-objektivet och revolversökaren. Nu fattas mig bara ett 2,8 cm Hektor. Det finns en Hektor på 13,5 cm också men den ligger utanför mitt intresse. Det här exemplaret hade fått sig en rejäl genomgång av säljaren och fungerar klanderfritt på alla tider. En mycket trevlig fotokamrat.
Leica IIIf med Summicron 5 cm/2, gulfilter och sökare SBOOI
Endast fyra rullar har passerat kameran på ett år. Men yielden är bra i en Leica.
Ett parti som håller till höger.
Fotoutställning i Sergelgången
Morgonstämning på Swedish Space
Kollega monterar ihop min skapelse
En hamburgare för två. Sergels torg.
Mellanformataren