Pro Memoria
Fotoklubberi
I ungefär tre decennier har jag varit med i Åmåls Fotoklubb. När vi flyttade till Stockholm gick jag ur. Borde ha gjort det för längesen eftersom jag inte varit aktiv de senaste åren. Jag jobbade ju i Stockholm när det var möten.
Nu söker jag en ny att vara medlem i och har kollat utbudet i Stockholm. Det finns ganska många . Några nära mig, några längre bort. Eftersom Bengt Gustafsson lockade mig till Midsommargårdens utställning i söndags och dessutom bjöd in mig till nästa möte, som var igår, bestämde jag mig för att börja min odyssé i stockholms fotovärld där. Senare tänker jag besöka ett par andra och sist bestämmer jag mig nog för en av dom.
Här lite bilder från torsdagens möte och resan hem. På resan dit läste jag manualen hela vägen. Testade den nya lillkameran med en gång.
Rune Jonsson, hedersmedlem, kommenterade alla bilder på utställningen i en kåserande stil.
Bengt Gustavsson lyssnar framför en av mina utställningsfavoriter. Rune gillade den inte.
Ännu en bild diskuteras.
Lärjungar som lyssnar.
Mina favoriter. Rune gillade den till vänster mest.
Mekanisten i mig gillade bilden till vänster.
Sammanfattningsvis: Ett trevligt möte bland trevliga människor i en trevlig klubb. Skönt att det var bilderna som var i fokus. Jag är allt annat än en tekniknörd när det gäller foto.
En timme hem...
Alla bilder tagna med den nya lillkameran - CoolpiX S710
Nästa klubb blir antagligen Sundbyberg.
En vän för livet. Kärlek vid första ögonkastet
Jag är lite småkär igen. I min nya lillkamera. En Nikon CoolpiX S710. Svart, eftersom det var den enda färg Cyberphoto hade hemma i onsdags när jag beställde den. 13.45 fick Posten elektronisk info om paketet. 12.12 på torsdag fick jag ett SMS att mitt paket hade anlänt till Tempo i Grimsta, "mitt" postkontor. 16.48 hämtade jag paketet. Strax hemma slet jag upp det och satte genast batteriet på laddning. Jag hade lite bråttom för jag skulle besöka Midsommargårdens Fotoklubb 18.30 och det tar nästan en timme dit med SL. Medan batteriet laddar sig äter jag lite och läser i manualen. Batteriet fick en halvtimme sen in i kameran och iväg.
Bilderna är lånade från Nikons hemsida.
Aningens tjockare än min plånbok. Passar perfekt att alltid ha med sig. Det är bara en sak som retar mig:
Varför har de inte byggt in en telefon i kameran? Skärmen kan ju vara en pekskärm så att man kan slå nummer på den. Hellre än en värstingtelefon med en dålig kamera i vill jag ha en värstingkamera med en enkel telefon i.