En borg i ruiner

Om Edsholms borgruin

När jag senast åkte hem till Åmål tog jag mig tillfället att fotografera den där borgruinen i Gamla Slottsbron som ligger alldeles bredvid järnvägen och landsvägen. Jag har tänkt att göra det många gånger men det har aldrig blivit av. 

Här kommer lite information från Wikipedia:

"Edsholms borg är en medeltidsborg vid Slottsbrosundet i Grums i Värmland som uppfördes på 1300-talet, förmodligen på 1370-talet av marsken Erik Kettilsson Puke. Läget var en strategiskt viktig punkt, varifrån man behärskade sjöleden upp mot Värmeln och det inre av landskapet där även den viktiga färdleden från västkusten över Dalsland till Värmland och Bergslagen passerar.

Borgen var säte för kungens fogde i Värmland. Den siste hövitsmannen där var riddaren Herman Gisler, under vars tid slottet 1434 intogs och förstördes av Värmlandsbönderna under Peder Ulfsson (Roos) i samband med Engelbrektsupproret. Det återuppbyggdes aldrig.

1991-1992 genomfördes en arkeologisk undersökning som finns rapporterad i ett antal arkeologiska rapporter. Edsholm är en av Värmlands tre medeltidsborgar. De två andra är Saxholmens borg och Amneholm vid Gullspång.

Jag slösade med filmen (FP4+) och tog tre bilder med min Brownie Flash IV som ger 8 bilder per rulle

Här gick jag längs järnvägsvallen för att komma nära. Man ser riktigt bra om man sitter på rätt sida i ett tåg.

Här har jag fotat från västra sidan med småbåtshamnen i ryggen. Det var ganska mycket skrot i vägen. En annan gång ska jag nog knalla upp och kolla utsikten.

Det närmaste jag kom den här gången. Gulfiltret utdraget till strålgången.

Det här är förstås ett stycke meningslös dokumentärfoto. Borgruinen lär inte försvinna i brådrasket och är dokumenterad på andra sätt. De lär finnas kvar efter att jag gått till andra jaktmarker. Men det är lite kul att hålla liv i en gammal kamera.

Eders Hängivne

PS
Jag behövde inte använda blixten den här gången så jag sparade tre lampor =) 

Fjärde sträckan blev seg

Kamerastafetten som kom av sig

Det var väl givet på förhand, att ladda en Brownie med sommarfilm i början av vintern var väl en dålig planering. Det gick som det gick, den blev stående hela vintern. Vintern var ju dessutom mörkare än vanligt då den i stort sett var snöfri. Nå, nu är rullen slut och framkallad. I slutet av detta inlägg visar jag några bilder tagna med den.

På femte sträckan blir det  en 6x6-kamera som är något av det fulaste man kan hänga runt halsen. Men man kan ta bilder med den. En Barnet Ensign Ful-Vue. En tid + Bulb, en bländare och två fokuseringslägen (upp till 3 m och 3 - oändligt). Enklare kan det inte bli. En kamera med så lite grejer kan inte gå sönder om man inte slänger den under en ångvält. Robust ingenjörskonst á la England.

Här är objektivet utdraget till porträttläge. Upp till 3 meter, alltså. Helt intryckt för landskap. Om du tittar noga kan du se att avtryckaren är punktpräglad. Ingen risk att slinta där inte.

Det blir en sommarfilm i den här också. Det är ju säsong. Observera originalspolen i plåt.

Man laddar filmen i magasinet utanför kameran som hos de större 6x6-bröderna. Sedan skjuter man in magasinet  från sidan och låser med en ratt på andra sidan.

Dra fram till första rutan och sen är det klart, liksom. Kameran väger 444 gram. Med film.

Det var just den här modellen som min mamma började fotografera med i slutet av 40-talet. Gick det då så går det nu också. Det är min paroll för att fotografera med gamla kameror. Bilderna blir inte perfekta men de mognar med åren. En vacker dag blir de dyrbara minnen, de också.

Eders Hängivne

PS
Och så några bilder från förra stafettsträckan med Brownie Flash IV .

Analogfotograferna Stockholm:s högsäte på Mejselvägen 33 i Hägersten. Högsäte och högsäte, mörkrummet ligger i källaren men är rikt utrustat.

Järnvägsmuséet i Åmål. Det var inte öppet men jag fotade genom grindspjälorna.

Restaurang Kungskvarnen i Borgvik, Grums kommun. Restaurangen är stängd och väntar på en ny ägare. Borgvik är ett idylliskt litet brukssamhälle med en hyttruin. Här gjordes nitarna till Eiffeltornet.

För mig andas bilderna 50-tal lång väg. Som hämtade ur mitt eget album.

Sekelgamla glasplåtar

Om en bortglömd bildskatt

Det är väl inte så vanligt att man kommer över gamla glasplåtar men min pappa hade en ask som han kommit över från sitt jobb på SJ:s huvudverkstad i Åmål. Det skulle städas på huvudkontoret för många år sedan och mycket skulle slängas. Pappa fick ta hand om en del från det gamla fotolabbet tack vare att han hade tagit gruppbilder på de olika avdelningarna på verkstaden i dokumentationssyfte. Hemma i Åmål är han en känd amatörfotograf. Plåtarna har legat orörda länge men nu hade pappa fått för sig att skanna dem och det gick inte i hans skanner. Inte i min heller, visade det sig. Så jag ställde mig i mörkrummet och gjorde kontaktkopior av alla för att vi skulle kunna se vad de föreställer. Jag misstänker starkt att det här var fotografens misslyckade plåtar. De är inte ens i närheten av den kvalitet man får ur negativen nu för tiden. Alla verkar ha varit överexponerade. Något årtal står inte på asken. Nåväl, här kommer kopior av de bästa exemplaren. Kopiorna gick att skanna i alla fall.

Eders hängivne

2014 oskrivet

Om att ställa in siktet

Mitt fotoliv går mot koncentration efter att ha varit ganska splittrat på många särintressen inom fotografi. Jag kommer att fortsätta dokumentera allt jag är med om i livet och funderar på att göra det i fotoboksform. För mig själv, alltså. Att ha något att bläddra i när jag sitter där åldrad och kanske har tråkigt och minns dåligt. Men det är ju långt kvar till dess =)

Något jag verkligen vill ta tag i på allvar är porträtt i miljö. Det är nära besläktat med mitt gatufotografiintresse så det känns som en naturlig utveckling och fortsättning av den genren för mig. Jag har flera förebilder i ämnet så det är bara att härma metoderna och se hur det går.

Och naturligtvis fixar jag pappersbilder i mörkrummet också. Jag har börjat ge bort egenkopierade bilder bara för att det är kul att glädja andra med "riktiga bilder" tagna med en "riktig kamera" som någon sa. Vad han nu menade med det? Jag gör nog pappersbilder från digitalbilder också. Efter nyår börjar ett nytt uppdrag och min vana trogen försöker jag nog få upp en liten utställning på mitt nya jobb. Det har varit uppskattat på tidigare ställen jag varit på. Nu några bilder i 2014 års anda tagna året som gått.

Jag träffade Herr Rudolf på Skå industriområde.

Jag fikade på Holgers i Säffle med min klasskamrat Åke från tiden på Teknis.

Jag träffade Janne i hans verkstad som jag hade en del att göra med på mitt första jobb.

Jag fotade Nicklas Strömstedt på ett genrep

Och allas vår Affe på fiket vid Hornstull

Andra fotografer tog jag i klump =)

Eders Hängivne

PS
Naturligtvis fortsätter jag att vädra mina gamla fotoapparater tillsammans med de nyare. Men inte samtidigt. 

Nu har'e hänt igen

Om gamla bilder som lever sitt eget liv

Det är ett underligt fenomen, det där. Att gamla diabilder blir populära efter många år i diamagasinet. För en vecka sedan laddade jag upp just en sån där gamling från 1995 på mitt tumblr. Vi var på Naxos ett par höstveckor och just den här bilden tog jag i Hora Naxos' gamla stad som vi utforskade i långsam takt.

Med en billig gammal spegelreflexkamera och normalzoom. Ingen värstingkamera behövs för mina minnesbilder. Bildvärdet sitter nog i de minnen den återkallar.

Eders Hängivne

PS
Ibland tycker jag att jag tog bättre bilder förr...