Pro Memoria
Första kyssen
Två tjejer och två killar fick för sig att prova på det där som vuxna gör. Att pussas på munnen. Men när man går i andra klass är det lite tabu och definitivt inte cool bland killarna i klassen. En säker anledning till mycket tråkningar. Därför måste det ske i största hemlighet och fördolt för andras blickar. Karin och Håkan, Lena och jag var det som kom på ett bra ställe att prova detta mystiska fenomen att när en tjej och en killes läppar möts så blir det nåt självlysande av dom. Det trodde vi oss veta.
Karin Håkan Lena Jag, Thomas
Det var en magisk förväntan över ögonblicket när vi kommit på var vi skulle göra det. Bergströms kolonialvarulager var inhyst i ett sånt där typiskt halvt uthus som det finns många av i Åmål eller i andra gamla städer med för den delen. Här en bild på baksidan som vetter mot Kronans lekskola där vi förstås hade gått allihop. Terrängen var känd. På den tiden stod det en massa stora buskar som täckte större delen av väggens nederdel.
Bergströms kolonialvarulager
Baksidan
Crime scene
På var sin sida av tegelmuren satte vi oss på sockeln för att pussas bakom buskarna. Fullt osynliga för allas blickar. Karin och Håkan under det vänstra fönstret. Lena och jag under det högra. På så sätt slapp vi t o m att se varandras kyss. På en given signal oss emellan så kysstes vi. Sen fnissade vi hejdlöst. Vad var det med det? Vi kunde inte förstå vad det var som var så speciellt med en kyss. Vi upplevde inget magiskt. Lena blev inte självlysande. Nu var Lena min favorit i omgångar under flera år i alla fall. Nu är hon gråhårig som jag men lika fin som då i mina ögon.
Kronans lekskola. Lena bodde på andra våningen.
En raggare på trehjuling
Månadens profilbild tar som vanligt ett år till. Den här månaden är från självaste födelsedagen 1956 då jag fick körkort för trehjuling. Fordonet är sprillans nytt och av årsmodell-56 och naturligtvis i 50-talsfärgerna ljusgult och klarrött. Rena lyxåket. Inte bara däcksidorna utan hela däcken var vita! I alla fall den dagen. Märkligt nog finns det bara den här bilden av mig och cykeln i mitt album. Den gick nog i arv till bröderna när de var mogna för körkortet och jag fick något större. Trehjulingar växer ju inte med barnet som Meccano gör. Fast Meccano bloggar jag om nån annan gång.
Pappa har tagit bilden med sin Zeiss som nu är i bruk igen hemma hos mig. Jag har lånat klenoden ett tag för känna på hur det var att fotografera med den. Pappa hade sitt mörkrum i en garderob i finentrén på Kyrkogatan. Det var ett trångt ställe. Bästa sättet för en vuxen att ta sig in var att sätta sig i luften utanför och ta sig in sidledes på pallen. Det var så jag minns det men pappa har nog en annan åsikt. För en tvååring syns det kunna vara lättare men icke. Det var ett högt trappsteg in i den. Det var först när jag var lite äldre som jag invigdes i fotografins kemiska mysterium.
Ny månad - ny profilbild
Jag fortsätter den fotografiska leken med en ny profilbild varje månad där jag tar ett år i taget.
Den här bilden är tagen vid en reningsrit i köket på Kyrkogatan 23 i Åmål. Baljan var en likadan som användes som lastfartyg i en tråkig historia några år senare. Bakom baljan syns kommoden där den ljusblåa pottan stod. Bakom mitt huvud syns skafferidörren som senare i livet blev ett favorittillhåll. Man kunde gå in där och stänga dörren om sig och gotta sig bäst man ville av allehanda ätligheter. I smyg naturligtvis. Till höger skymtar diskbänken. Vi hade bara kallvatten fram till dess jag var tretton år. Allt varmvatten måste kokas på vedspisen eller på den lilla elektriska spisen med två plattor och en liten ugn. All tvagning skedde i köket men när vi blev lite äldre tog pappa med oss till banarbetarnas barack vid järnvägsstationen och vi fick lyxduscha i banarbetarnas omklädningsrum. Det där med kallvattnet har satt sina spår. Än idag föredrar jag att borsta tänderna i kallt vatten. Det känns fräschare så.
Knappt ett år gammal. Juni 1955.
Foto: Pappa Leiler
Livet är härligt i en balja.
Fotografisk lek - snabbväxande fotograf
Jag har tänkt ut en liten fotografisk lek. Det är jag som ska leka med er och ni får vara med vare sig ni vill det eller inte. Jag tänkte lägga ut en ny profilbild varje månad för varje år jag funnits på jorden och börjar helt naturligt på 1954. Den är redan ute. Jag får se hur länge det räcker men jag har gott hopp om att det räcker ett par år. Därefter blir det nog lite glesare...
Jag gosar mig på en kudde hemma hos farmor och farfar. September 1954. Ålder 2 månader.
Foto: Pappa Leiler
Lejon
Fler bilder från vinden
Nu är jag helt färdig med ommontering av diabilder till kompaktramar. 3264 st diabilder är min hela produktion. De första 200 är dock inte ommonterade. De är halvformatsdia (18x24) och jag har inte hittat kompaktramar till det formatet (än).
Här kommer lite smakprov från vinden igen.
Windsurfing utanför Tversted i Danmark 1992. Det blåste friskt den dan. En del på min kamera blåste bort och försvann i sanden. Inget vitalt dock.
Siesta 1985 i Skånes djurpark
Äldste sonen Pehr 1986 på Danska västkusten.
Världens tredje äldsta olivträd finns på Naxos 1995.
Se hela härligheten i mitt album Bilder från vinden