Dags att byta Dogmalöfte

Åter till favoriten

Jag har länge haft min Olympus OM-2n med Zuiko f1,4/50 som mitt Dogmalöfte. Till den hade jag valt färgfilm och 400 ISO. Åtskilliga rullar har gått igenom den under det senaste året. Men nu känns det rätt att byta tillbaka till en gammal trotjänare som jag planerar att använda mycket i sommar. Zeiss Ikon ZM med Sonnar f1,5/50 och i det ekipaget ska jag köra svartvita filmer på 400 ISO och framkalla i Xtol 1+1. Nu är det läge att gå på stan och fånga samtiden. Och allt annat som tillhör dokumentären om mitt liv.

Jag har långsamt bytt ut min förtjusning för 35:an mot 50 mm. Den passar mig lite bättre just nu.

Eders Hängivne Analogfotograf

PS
Det blir nog mycket 4x5" i sommar också. Kan inte låta bli att ha roligt =) 

Ilford Delta 400 pressad till 1600

Tmax 400 look-alike

Delta 400 gick snabbare genom kameran än de tidigare filmerna. Det kan bero på ljustillgången så här när våren börjar likna vår på riktigt. Delta 400 överraskar. Den liknar lite Tmax 400 i korn och kontrast när man pressar den. Det ska bli lite spännande att se hur den uppför sig när man kör den på nominell käsnlighet. En annan fin sak med filmen är att den är fantastiskt plan i skannerns filmhållare. Bara Fomapan 400 är lika plan. Nu lite bildexempel.

 Skugga och sol på samma vägg

Igår var vi på utställning på Drottningholmsteatern. Jag blev bedårad av deras kulisser. Såna skulle man ha till bakgrund till sina porträtt =)

 
Konsthantverk inspirerat av teaterns kulisser var det som visades. 

Det här verkar kunna bli en kandidat till standardfilm.

Eders Hängivne

PS
Nu sitter det en Kentmere 400 i kameran. Kentmere är lite kaxiga och säger att man kan pressa den utan att ändra på framkallningstiden. Vi får väl se...

Strategibyte igen

Om att ändra sig

Ombytlig är inte ett signifikativt drag hos mig. Men jag brukar fortsätta att fundera över mina beslut. Efter att jag fattat dem. Så nu har jag ändrat lite i mina tidigare beslut om hur jag ska utvärdera de sex olika svartvita ISO400-filmerna jag införskaffade i höstas.

Eftersom jag , när utvärderingen är klar, kommer att köra den film jag anser bäst i min arbetshäst, Zeiss ZM, så vore det ju illa om inte alla sorterna fick gå genom den också. Så nyss beslutade jag mig för att en rulle av varje sort ska få bo i det kamerahuset också. Första rullen satte jag in igår. Det blev en Fomapan 400 som jag kör nominellt på ISO400. Det kan ju även vara intressant att jämföra hur filmerna blir bakom Zeissoptiken mot Zuikooptiken. Jag förväntar mig inga stora skillnader där, men i alla fall. Utvärderingen blir ju ändå väldigt subjektiv. Det här är ju ingen vetenskaplig studie. Jag letar efter karaktär i filmen som passar min bildstil samt att kartlägga olika filmers karaktärer så att jag vet när en film kan passa in på ett specifikt projekt. Huvudsyftet är fortfarande att få fram en alternativ standardfilm till den jag hittills använt, Tmax 400.

Primär fotoapparat

Eders hängivne

PS
Jag har förstås även omvärderat mitt beslut att lämna analogfotografin som jag meddelade den 1 april. Beslutet varade bara den dagen. Nu är jag tillbaka i den kemikaliska fotografins underbara värld igen. 

Ajöss analogfotografi !!

Nu har jag fått nog

Efter flera år av analogt fotograferande med gamla fina kameror har jag till sist varit tvungen att inse att det drar för mycket pengar att ligga på topp i den analoga världen. Många filmer dras in, fotopapper blir allt dyrare, det blir allt svårare att se vad jag gör i mörkrummet. Och efterarbetet tar tid från fotograferandet!

Leica M3 från 1955

En del av de gamla kamerorna ska jag behålla som ett kärt minne. Kanske jag låter slutaren gå lite då och då av nostalgiska skäl. Ljudet är fortfarande musik för mina öron. Utan film i kamerorna kostar det ju inget. Men många av dem ska bort.

Rolleiflex 3,5B Automat från 1954

Jag välkomnar till sist den digitala tekniken vars stora fördel är att den kostar bara inköpet, sen är det nästan gratis. Och eftersom jag har haft dumheten/klokheten att redan ha köpt på mig ett par duktiga kameror behöver jag inte ens köpa något mer. Jag har allt jag behöver. Nu behöver jag bara ta bilder och koncentrera mig på att de ska bli bra. Länge leve automatiken som ger mig frihet i skapandet! Och för att ytterligare ge mig tid till fotograferandet ska jag fortsätta som om jag tog bilder på film. Sparsamt med bilder, alltså. Jag kan tillräckligt mycket för att inte slösa tid på att ta många bilder som sedan måste sorteras och behandlas i timtal. Det analoga har lärt mig för livet. Det enda jag behöver är nya ögon att se med.

Fujifilm X100 från 2011

Det digitala är framtiden. Så länge det varar innan nästa steg i fotografins utveckling.

Eders Hängivne

PS
Man kan se det som så att jag förbereder mig för pensionen då det inte kommer att räcka med att bara övergå till välling för att få råd med film, papper och kemikalier. 

PPS
Om ni mot förmodan ser mig med en analog kamera ute på stan så är det bara fejk eller ett temporärt återfall av nostalgi. Det går nog över.

Åh, dessa sittningar

Om att vara barn till en flitig amatörfotograf

Minst en gång om året var det sittning för pappa amatörfotografen. Då kändes det mest avskyvärt tråkigt men idag uppskattar jag bilderna oerhört mycket. Det var förstås angeläget att dokumentera den uppväxande barnaskarans fysiska utveckling. Jag har naturligtvis gjort samma sak själv med mina barn förutom att vi sällan ställde till med en sittning av den här typen. Det blev mest bilder i situationer, eller i farten. Ungar sitter ju sällan stilla. Men jag satt stilla och svettades i lampljuset. Här är april månads profilbild. Tagen 1962. 8 år och går i andra klass.

Jag blev en hängiven amatörfotograf, jag också.

Bilden tagen med en Nettar 515/16. Film okänd.

Eders hängivne