Naturfotografi

Om hur det är att vara sämst i klassen

Jag är djupt imponerad av en del fotografers förmåga att göra naturen rättvisa. Lite avundsjuk också kanhända. Nu känner jag mig själv ganska bra och vet att jag inte har det där riktiga drivet och intresset när det kommer till att avbilda naturen. Flora och fauna är inte min grej riktigt. På sin höjd kan jag närma mig landskapsfotografering. Gärna det storslagna (som måste vara omöjligt att misslyckas med, inbillar jag mig). Och gärna med något kännetecken på civilisation och människors närvaro. Det blir inte så många bilder i det här inlägget men det är inget att oja sig över. Det handlar mest om andra fotografer. De som kan.

Storlaget på Ekerö. Min första bild med storformatskamera

Träd är rätt kul också. Finns där hela tiden. Bara att åka och hälsa på

Jag imponerades mycket av Nick Brandts utställning On this Earth, A shadow falls. Hans magnifika djurporträtt lämnar nog ingen oberörd. I alla fall inte mig. Om man bara kunde...

Här för leden hittade jag en annan landskapsfotografigigant, Clyde Butcher. En sån där som likt Ansel Adams  kör med de stora negativen och gör stora kopior i bassänger. 

Det viktigaste han säger är att bilderna ska vara så stora att man får en känsla av att vara där. Där tror jag han har rätt.

Mellanformataren

PS
Jag har i alla fall gott om mellanformatsfilm i frysen. Vi får se om det kan bli nåt... 

Nattfjärilar och en morgongök

Mörka bilder från storstad och småstad

Jag är en stor beundrare av Alf Johanssons nattbilder från Stockholm och slukar alla tips han släpper ifrån sig i bloggen, på Ellens eller andra ställen. Men så vill jag ju pröva själv också. Jag började i den svåra änden (som vanligt) och körde en storformatare i Vällingby centrum.  Planerade först att gå ut en kväll men det regnade. Avvaktade morgonen istället och var på plats 04:30 då nattfjärilarna var på hemväg från sina fester. Det svåra bestod i att överhuvudtaget se nåt på mattskivan. Jag fokuserade på ljuspunkterna ungefär där jag ville ha fokus och det gick hyfsat. Här är en bild från 4"x5".

Min fotoklubb hade nattfotografering på programmet förra veckan vid Hornstull (som ju är Affes tassemarker). Jag hittade inte de andra så jag gick själv och tog ett par bilder med Bronican. Som grädde på moset kom Affe förbi och vi bytte några ord. Han hade mött resten av klubben (4 st) på vägen längre bort. Mina exponeringar låg på 4 minuter så jag brydde mig inte om att jaga ifatt dem. Affe konstaterade att jag valt den film som han anser bäst, Ilford Delta 100. Men jag hade ju läst det i hans blogg =) Den här bilden tog jag när han gått vidare.

I helgen var jag hemma i Åmål och tog en del nattbilder där på mina favoritställen. Här är några till.

Till mina exponeringar har jag använt en Gossen Lunasix 3 som jag kommit över från en kollega. Den klarar att mäta exponeringar från EV1 till EV22 eller 1/4000 sekund till 8 timmar. Det längsta jag använde blev dock modesta 15 minuter på bländare 22 vid Trappan i Vällingby. Jag hade förstås det Gitzo-stativ jag köpte förra året. En stabil rackare i kolfiber med huvud från Benro. Det stativet är jag oerhört nöjd med.

Mellanformataren

PS
OK. Långt ifrån mästarklass men det var ju bara de första seriösa försöken =)

Nyårslöftet 2010 - summering av en succé

Nyårslöftet blev lite tuffare 2010 än året innan men likväl inte så svårt som jag trodde. Låt vara att jag av lathet uppfyllde ett par av punkterna väldigt sent, mitt i december.

Punkt 1 som jag trodde skulle bli svår att klara blev faktiskt det. 2009 tog jag ca dubbelt så många bilder på film som digitalt. Den här gången vann det digitala knappt. Det var nyttigt att tvinga sig till att använda en digital kamera då och då. Jag ska nog fortsätta att hålla ett öga på förhållandet mellan digitala bilder och bilder på film. Men det blir inget löfte =)

Några av de digitala bilderna under året 

En av det analoga bilderna

Punkt 2 blev lättare än jag trodde. Över sommaren samlade jag på mig  några rullar färg och framkallade alla på samma dag. Lätt som en plätt med den fina maskinen jag kommit över.

 Punkt 3 blev den svåraste den här gången, trots att jag från början visste hur jag skulle göra. Men nu sitter det i alla fall en rulle Tri-X i min Rolleiflex Baby.

Punkt 4 gick av bara farten. Jag måste ju helt enkelt prova en rulle i varje kamera jag skaffade eller fick under året. Det här var den lättaste punkten.

Punkt 5 var lite svårare. Att ta bilder på sig själv är inte bekvämt. Vare sig i utförande eller resultat. Men det är en bra övning som det nog ska bli mer av om fantasin rinner till. De jag hittills presterat var mer som en uppvärmning. Tråkig men nödvändig.

Nu blir det inga fler fotografiska nyårslöften. Det är för lätt. Nu får det bli som det blir. Men ett tänkbart scenario för 2011 är

o   att det blir mycket mer gatufoto och snapshots, ty jag gillar ögonblicksbilderna mer än de arrangerade
o   att det blir mycket mer bilder med människor i
o   att det fortfarande kommer att betraktas som en olyckshändelse om jag tar en naturbild
o   att det blir mycket mera vardagsbilder och dit räknas bilder på jobbet
o   att jag kommer att vänta på en digital mätsökarkamera i fullformat som har en överkomlig prislapp

Mellanformataren

Getting the Big Picture

Om att fotografera storformat - för god hälsa

För någon månad sen fick jag långlåna en storformatskamera av en kollega. Han hade tänkt fota en del under sommaren, köpt och laddat kassetterna med film men därav blev intet. Så nu under den senaste månaden har jag torrkört metodiken med uppriggning, inställningar, objektivbyten, handgrepp mm mm. Idag kände jag mig mogen för den första sessionen. Förra helgen rekade jag lite extra ute på Ekerö och igår tog jag en tur på Färingsö för att leta lämpliga placeringar av kameran för bästa utsnitt på ett par sajter.

Jag packade hela utrustningen i min lilla resväska med mycket bolster mellan prylarna. Med en resväska blir det  bekvämare att transportera de tunga grejerna. En termos med kaffe och ett par mesostmackor packade jag i ryggan för att konsumeras vid det andra stoppet. Två stativ hängde med. Ett av naturliga skäl. Det andra för dokumentationens skull.

Vädret var väl inte sådär lysande idag för positiv färgfilm med ISO 100. Inte heller har hösten brakat igång på allvar därute på mina sajter. Men första gången fick bli en övning. Och övningen gick bra. Det vill säga beträffande handgreppen och sånt. Resultatet får jag vänta på ett tag.

Rigggat och klart för tagning. Det är fint med fjärrkontroll till digitalen på det andra stativet

Första motivet. Ekerö kyrka från en utsiktspunkt på Ekerövägen strax bortom Träkvista. Bilden är tagen med motsvarande 75 mm. Med storformataren tog jag två bilder, en med 135 mm och den andra med 210 mm. Dessa brännvidder blir, i storformatet 4"x5", motsvarande 40,4 mm och 62,8 mm i 35 mm fullformat. Jag körde alltså ganska normalt.

Av tidigare aktiviteter under dagen var jag ganska uppskruvad och jag funderade ett tag på att stanna hemma bara för att lugna ner mig. Men jag upptäckte en sak. Ganska snart efter den första riggningen hamnade jag i en lugn och skön stämning. Det fanns nu ingen orsak att ha bråttom. Bara att göra jobbet lugnt och metodiskt. Att njuta av hantverket och njuta av att vara ute. (Nå det blåste lite snålt men jag frös inte). Storformatsfotografi passar mitt kynne och gynnar nog hälsan mer än jag begriper.

Packa ner och åka vidare. Nästa ställe var Munsö kyrka. Packa ur, gå en liten bit, dricka kaffe och äta medhavda smörgåsar. Just då kändes det väldigt klokt att jag tog med lite fika.

Andra motivet men taget tidigare i år med D80. Jag satte på 135 mm-objektivet och så höjde jag objektivet för att räta upp de fallande väggarna. Det såg väldigt bra ut på mattskivan och det ska bli kul att se resultatet så småningom. Sånt här gillar jag. Bildbehandling direkt i klameran, menar jag. Photoshop naturae

Jag tog också en bild på hästarna i hagen intill kyrkogården med klockstapeln i bakgrunden. Sedan nerriggning och hemfärd. Tre timmar var jag ute och transporten tog en av dem. Sex bilder tog jag på de återstående två. Det är långt till 6 bilder/sek. Och det känns bara fint.... 

Mellanformataren

PS
Kameran jag använder är en TOYO Field 45CF med Nikon och Hasselblads objektiv.

En sevärd utställning

För ett par veckor sedan var tre Pekingbor och jag på Arbetets museum i Norrköping och tittade på fotoutställningar. Idag återvände jag för att ta en andra titt på en av dem, Skeppsbrott, som fascinerade mig på flera sätt.

”Hans Ola Ericson, som under många år skrivit historiska artiklar om sjöfart, har besökt Isles of Scilly flera gånger. Han har då träffat Frank Gibson, som är den fjärde generationen i den berömda fotograffamiljen som dokumenterat skeppsbrott längs Cornwalls kust och runt Isles of Scilly. Hans Ola Ericson har tillgång till en kollektion av Gibsons originalfotografier.”

Utdrag ur utställningshäftet med bildtexter. Alla bilder nedan är copyright Frank Gibson. Utställningen består av ett 30-tal vackert monterade kontaktkopior och pågår till den 13 december på Arbetets museum i Norrköping. Sätt navigatorn på Kvarngatan 1 så kommer ni till en bra parkering.

Utställningens bilder är riktigt svart/vita men avfotograferingen gav dem en fin sepiaton som jag lät vara kvar.




Här fick jag ett starkt intryck av ett spökskepp




Blänket i överkant på bilderna är från strålkastarna på utställningen.







Frank Gibson med kamera

”Familjen Gibsons storformatkamera, en Thornton Pickard med 10x12 och 6x8 tums glasplåtar har gått i arv i generationer.”

Digital- och analognördar i alla läger, det här är RIKTIGT fullformat. Inte ens mellanformat är i klass med de här =)