Pro Memoria
Fujifilm Neopan 400 pressad till 1600
Mellankornigt
Jag försöker verkligen att variera motiv och ljusförhållanden när jag testar nya filmer. Jag vill ju få filmen att bekänna färg, om man kan säga så om svartvita filmer =) Neopan 400 visar sig något bättre än de tidigare testade beträffande korn och kontrast när man pressar den 2 steg. Men ändå inte något jag tar till mig på samma sätt som jag gjort med Tmax 400. Under samma tid har jag exponerat Tmax 400 på 1600 ISO på bladfilm med ett helt annat resultat (läs finkornigt). Men Neopan 400 verkar ha potential att bli riktigt fin om man kör nominellt. Jag förväntar mig det när jag kommer dit i mina tester. Här kommer nu lite exempel från rullen. Som vanligt är den körd i OM-2N, denna gång med f2/35.
Filmen kupar sig måttligt så den fick ligga i press ett dygn innan jag skannade den.
Eders Hängivne
PS
Nu sitter det en Ilford Delta 400 i Olympusen som också pressas till 1600 ISO.
Gula ramar
Gult som motiv
Ibland leker arktitekterna som om de nyss varit på Legoland. Barnsligt snyggt kan det bli men hur det kommer att se ut om 25 år är det nog svårt att sia om.
Det är inte färdigbyggt, förstås.
Så här såg det ut en vinterkväll. Nu har man fått upp siffror också.
Vi upptäckte en gul ram på en utställning på Skokloster slott sommaren 2014. Vi tog en del egna "barockmålningar" vid denna ram som hängde där i slottsgången.
Den får bli mars månads profilbild
Eders hängivne kolorist
Kodak Tri-X 400 pressad till 1600
Det var lite spännande att framkalla en gammal favoritfilm som Tri-X igen. Men nu är det gjort och resultatet visas här nedan. Som vanligt är bilderna tagna med OM-2N, de fllesta den här gången med 35 mm Zuiko.
Grynigt värre. Och då menar jag inte väggen.
Här funkade det bättre
Vad kan jag säga om det här då?
Nja, pressa Tri-X +2 steg är nog inget bra. Jag hade förväntat mig ett bättre resultat. Sannolikt blir det bättre när jag kör nominellt senare i vår.
Eders hängivne
PS
Det kanske inte var helt lyckat att pressa två steg en solig vinterdag som jag gjorde i början av filmen. Men det är ju inte möjligt att välja mitt i en film.
Framkalla färgrullarna!
Dags att damma av maskinen
Våren 2014 köpte jag tio rullar Portra 400 hos Brunos i Gamla stan. Anledningen var att jag blivit inspirerad av Nils Berqvist bilder från Bornholm och av Franco Fontanas färgrika bildvärld. Jag skrev ett blogginlägg om det. Nu har jag åtta rullar från 2014 som ligger och väntar på framkallning. Någon dag i den närmaste framtiden tar jag tag i saken. För en tid sedan köpte jag Tetenals Colortec C41-kemi. Samma som jag använde förra gången (2010).
Jobo Duolab 1500
Tetenal Colortec C41
Nu är det så längesen jag tog det här rullarna att jag inte minns vad som finns på dem. Därför blir det lite extra spännande. Däremot har jag numrerat alla rullar i kronologisk ordning så med en liten titt i min fickkalender där jag noterar mina fotoutflykter ska det nog gå att både förstå vad bilderna innehåller och när de är tagna.
Bilder kommer så småningom
Eders hängivne
PS
I mellantiden från förra framkallningen hade jag använt ett billigt fotolabb i Torsby i Värmland. Tyvärr upphörde labbet med sin verksamhet vid förra årsskiftet men de som hade framkallningscheckar kvar fick framkallat sina filmer tills checkarna tog slut. Mina tog slut i april och sedan dess har rullarna staplats på hög för en samlad attack.
Holgers konditori, Säffle
En diabetikers årliga synd
För andra året i rad träffade jag min klasskamrat från Teknis, Åke Bruce. Kommunfullmäktigeledamot i Säffle. Så nu är det tradition. En annan tradition i den traditionen är att vi träffas på Holgers konditori. En tredje tradition i traditionen är att jag tar en bild på Åke och sen tar han en bild på mig med min kamera. På så sätt fick jag en profilbild.
Åke Bruce, Säffle
Åke är kommunfullmäktigeledamot, fotograf, Olympusdiggare (men tyvärr på senare tid mobiltelefonfotograf). Anledningen till att vi träffas på Holgers konditori är att de har de bästa kaffet och bakverken i regionen efter det att Wirströms i Åmål stängde. Kunglig Hovleverantör är de också.
Nå, vad gör en diabetiker på ett bageri? (jag kan i förtroende nämna att alla sockerfria bakverk smakar spån). Min diabetessköterska räddade mig från asketism efter ett par år i början av min sjukdom (jag hade verkligen gått in för ett sockerfritt liv) när hon sa: unna dig något gott någon gång ibland, du måste leva lite också. Så det gör jag en gång om året på Holgers =)
Den här bilden är beskuren ur bilden som Åke tog och den får bli profilbild i december.
Båda bilderna är tagna med Zeiss ZM med Sonnar f1,5/50 på HP5+
Eders hängivne
PS
Jag har inget PS den här gången