Pro Memoria
Tornerspel och båtsommar
Eller vad man kan åstadkomma med en enkel analogkompakt
Året är 2002. Frugans dotter ska komma på besök och det första vi gör är att åka till Trollhättan på Fallens Dag. Fallen är inte så intressanta men ett Tornerspel i utkanten av stan är det. Ja, ni vet, flickor och hästar, Behöver jag säga mer? Vi hamnade på fel sida av banan med solen lite från sidan. Det mesta av publiken satt på andra sidan. Men det var bra. Vi fick första parkett till "striderna" och de medeltida sporterna. Här är några exempel.
Kombattanterna ställer upp
Förbiridning som uppvärmning.
Att spetsa ett tygstycke med lans kan tyckas vara lätt...
Eller trä upp ringar på densamma
Spelens höjdpunkt var förstås man mot man med lans och hjälm
Och segraren fick förstås välja spelens vackraste mö. Och allt blev därefter lugnt i Sherwoodskogen.
Ett par år tidigare hade jag skaffat min båt, Joker II, och om somrarna gjorde vi förstås utflykter med den, både när och fjärran. Från en kvällstur till Säffle kommer nästa bild. Vi är på hemväg medan solen går ner. Fina minnen är de gånger vi såg fullmånen gå upp ur Vänerns som en stor apelsin. Men det tog jag ingen bild på...
Från en annan tur till Södra Kattholmen är profilbilden hämtad. Den kommer nu att pryda min sida på Fotosidan under september.
Mellanformataren
PS
Samtliga bilder är tagna med Olympus µZOOM115. I oktober blir det något helt annat.
And then we take Moscow
Eller, Jag mötte Lenin...
Profilbilden för 2001 hämtar jag från mitt besök i Moskva våren 2001. Jag hade som vanligt med den enda kamera jag ägde vid denna tid och några år till, Olympus µZOOM:115. På Arbatskaja mötte jag Lenin som tog betalt för att man lät sig fotograferas med honom. Det kändes fel på nåt sätt med kapitalism och kommunism på samma gång men jag lät det passera. Den som tog pengarna fick låna min kamera.
I en rotunda av gjutjärn poserade min kära.
Järnlady
Och så var det profilbilden då. Slaget vid Narva gick som bekant inget vidare. Det var lättare att inta Moskva.
Mellanformatare redan då.
Mitt svarta år
Om att resa sig igen
Det är dags för en ny profilbild. För 1998 har jag bara hittat en bild i mitt bildarkiv där jag finns med. Den är från mellansonens konfirmation. Ur den har jag croppat maj månads profilbild. Kvalitén är förstås usel men så blir det ju ibland.
Före Påsken hade Eva och jag separerat och resten av det året är ett töcken som jag har få minnen av. Men jag har bilder som hjälper mig att komma ihåg! Bilder som bevisar att jag åkte till Kolmården med sönerna. Var vi bodde minns jag dock inte. Vid midsommar hälsade jag på goda vänner i Skåne och denna resa visar jag lite bilder från nu. Jag hade inte kommit ihåg det heller utan bilder.
Öresundbron hade hunnit en bit
Lunds universitet där gode vännen Rune tog sin doktorshatt i teologi året efter.
Lundagård i höstdräkt
Jag har fler bildminnen från detta år och det enda jag minns från året kommer från bilderna jag tog. Detta är fotografins största välsignelse. Och att jag fortsatte att fotografera trots allt.
Mellanformataren
Redan de gamla grekerna...
Om en härligt slapp resa
Den fotografiska leken fortsätter. Den slutar i mitten av nästa år. Då är jag ikapp nutiden.
1995 fyllde min förra fru år som vanligt och alltid på samma datum, precis i skiftet mellan sommar och höst. Vi ville fira och tog min bror och svägerska med oss till Naxos för ett par veckor så att födelsedagen hamnade mitt i. Barnfritt hade vi ordnat med respektive föräldrar som tog hand om barnen var sin vecka. De två äldsta gick ju i skolan och det var inte fråga om att söka ledigt. Skolan är viktig!
Till Naxos kunde man då inte ta sig med flyg utan måste först flyga till Santorini för att sedan med båt ta sig till ön. Vare sig flyget eller båten var särskilt roande, bara en lång väntan på att komma fram.
Väl framme attackerades vi direkt med erbjudanden om billig logi men eftersom vi hade ordnat det hemifrån gick vi till en buss som skulle köra runt till alla hotell och pytsa av hotellens gäster på lämpliga ställen. Vi hittade snart vår lilla lya på promenadavstånd från havet.
Här bodde vi, däruppe med den öppna balkongen. Bror och svägerska under oss. På andra sidan vägkorsningen låg en bondgård med en särskilt enveten tupp. Han sov aldrig.
Av templet till Apollos ära återstod endast dörrposten och den var ett populärt turistmål.
Från ett litet kapell högt uppe på bergsväggen bakom Naxos hade man denna vackra utsikt.
Det här är en väldigt speciell affär i Naxos. Man kände doften av den ett par kvarter bort. Kryddor, lagrade ostar och oliver mm mm sålde man här. Oemotståndligt =)
Friskt källvatten från bergen fanns i nästan alla gathörn och fritt att använda. Andra öar har vattenproblem men inte Naxos.
Första veckan gjorde vi en del utflykter på ön både i ressällskap och egna turer i hyrd jeep. Andra veckan slappade vi på badstranden Agia Ana några kilometer söderut. Vi badade och spelade boule mest hela tiden. Och vi blev brunare och brunare.
Avresedag. På grund av en uppseglande storm blev vi tvungna att resa en dag tidigare med båten till Santorini och sova sista natten där. Inte kul men det var bara att gilla läget.
Profilbilden är från när jag satt och fyllde i Small Worlds utvärdering av resan på vår balkong medan tuppen gol sig hes bakom ryggen på mig.
Mellanformataren
PS
Det lär finnas en flygplats på Naxos nu för tiden. Men jag vet inte säkert.
Nelson stupade och jag snubblade
På äventyr i England
Det här äventyret började redan hemma i Åmål. Vi bokade en lägenhet för en vecka på en gammal kvarn utanför Chichester i södra England och hade planerat att först åka till Oxford ett par dagar innan vi landade vid kvarnen. Överfarten var planerad att vidtagas med färja. Jag minns inte om det var från Göteborg eller Esbjerg i Danmark. Det spelar mindre roll. En dryg vecka innan avfärd fick vi reda på att färjan var trasig och gick för halv maskin. Överfarten skulle komma att ta 1,5 dygn istället för ett dygn. Vi fick modifiera våra planser lite i all hast. Ett par dagar senare får vi veta att färjan hade tagits in i torrdocka i Oslo och inte skulle ta några bilar och passagerare till England överhuvudtaget. Vi hade redan bokat lägenheten på kvarnen och betalat samt bokat Bed & Breakfast utanför Oxford. Det var för sent att avboka och att få pengarna tillbaka. Det här var innan internet var var mans kommunikation med omvärlden och email knappt något som någon kände till. Vi hade bokat allt via telefon direkt till England. Jag störtade ner till resebyrån för att boka flyg och hyrbil innan någon annan kom på samma idé. Planen hade varit att ta vår egen bil med färjan men nu fick det bli en högerstyrd bil istället. Vi hade tur. Det fanns gott om plats på flyget och hyrbil var heller inget problem. Bara timmar senare var alla flyg till England fullbokade.
Bed & Breakfast i Oxford
Den här dagen hade vi en osedvanlig tur. Vi letade efter ett världsberömt modelljärnvägsmuseum, The Pendon Museum, och det föll sig så att just den dagen firade klubben 40-års-jubileum (helt utan vår kännedom). Där satt både gubbar och gummor och visade hur de tillverkade allt som skulle användas på museibanan. Inte en köpt pryl. Allt var handgjort och handmålat. T o m lok och vagnar. Ett enastående museum som är väl värt ett besök. Jag har tyvärr inga bilder därfrån men köpte ett antal små häften om anläggningen.
Det gick att bada i Engelska kanalen.
HMS Victory i Portsmouth's Royal Naval Dockyard.
Vi gick en guidad tur på skeppet och när vi just gått upp för trappan till Quarter deck snubblade jag på en lite träkubbe som stod upp ur däcket. På toppen av den fanns en liten plakett som förkunnade att det var där Nelson stupade.
Djupt inne i New Forrest ligger ett stort bilmuseum, Beaulieu, som har en särskild utställning med hastighetsrekordbilar. Här är det Bluebird med linslusen Viktor i kanten
Stonehenge. Till vår besvikelse fick man inte gå fram till stenarna och känna på dem.
Tangmere Military Aviation Museum. Som synes har de inte bara flygplan. Ett fint museum som försöker bevara hur flygfältet såg ut under kriget. Mycket intressant material att titta på.
Avresedag utanför lägenheten. Vårt värdfolk tog bilden som blev julkort senare samma år.
Sista dagen i London. Här på rundtur.
Klockan är slagen. Dags att åka till flygplatsen
Och så till sist profilbilden som som är cropad ur bilden nedan. Att döma av höjden över havet är det Pehr eller Philip som tog bilden med Genesis II på strandpromenaden bara någon mil från där vi bodde.
Mellanformataren