Pro Memoria
Ajöss analogfotografi !!
Nu har jag fått nog
Efter flera år av analogt fotograferande med gamla fina kameror har jag till sist varit tvungen att inse att det drar för mycket pengar att ligga på topp i den analoga världen. Många filmer dras in, fotopapper blir allt dyrare, det blir allt svårare att se vad jag gör i mörkrummet. Och efterarbetet tar tid från fotograferandet!
Leica M3 från 1955
En del av de gamla kamerorna ska jag behålla som ett kärt minne. Kanske jag låter slutaren gå lite då och då av nostalgiska skäl. Ljudet är fortfarande musik för mina öron. Utan film i kamerorna kostar det ju inget. Men många av dem ska bort.
Rolleiflex 3,5B Automat från 1954
Jag välkomnar till sist den digitala tekniken vars stora fördel är att den kostar bara inköpet, sen är det nästan gratis. Och eftersom jag har haft dumheten/klokheten att redan ha köpt på mig ett par duktiga kameror behöver jag inte ens köpa något mer. Jag har allt jag behöver. Nu behöver jag bara ta bilder och koncentrera mig på att de ska bli bra. Länge leve automatiken som ger mig frihet i skapandet! Och för att ytterligare ge mig tid till fotograferandet ska jag fortsätta som om jag tog bilder på film. Sparsamt med bilder, alltså. Jag kan tillräckligt mycket för att inte slösa tid på att ta många bilder som sedan måste sorteras och behandlas i timtal. Det analoga har lärt mig för livet. Det enda jag behöver är nya ögon att se med.
Fujifilm X100 från 2011
Det digitala är framtiden. Så länge det varar innan nästa steg i fotografins utveckling.
Eders Hängivne
PS
Man kan se det som så att jag förbereder mig för pensionen då det inte kommer att räcka med att bara övergå till välling för att få råd med film, papper och kemikalier.
PPS
Om ni mot förmodan ser mig med en analog kamera ute på stan så är det bara fejk eller ett temporärt återfall av nostalgi. Det går nog över.
Åh, dessa sittningar
Om att vara barn till en flitig amatörfotograf
Minst en gång om året var det sittning för pappa amatörfotografen. Då kändes det mest avskyvärt tråkigt men idag uppskattar jag bilderna oerhört mycket. Det var förstås angeläget att dokumentera den uppväxande barnaskarans fysiska utveckling. Jag har naturligtvis gjort samma sak själv med mina barn förutom att vi sällan ställde till med en sittning av den här typen. Det blev mest bilder i situationer, eller i farten. Ungar sitter ju sällan stilla. Men jag satt stilla och svettades i lampljuset. Här är april månads profilbild. Tagen 1962. 8 år och går i andra klass.
Jag blev en hängiven amatörfotograf, jag också.
Bilden tagen med en Nettar 515/16. Film okänd.
Eders hängivne
Berlin am Tag
Om några timmar i kunnigt sällskap
I måndags fick jag några timmar över för egen kontemplation av konferenssessionerna. Jag kontaktade en av mina fotovänner från FS och FB som numera bor i Berlin, Jan Bernhardz, och frågade om han hade tid och lust en stund. Jodå, det nappade han på och vi träffades vid Alexanderplatz för vidare äventyr.
I det sköna höstvädret avnjöt vi en pilsner i solskenet.
Murens offer
Murens historia
Lite spännande arkitektur passerade vi också
Monumenten är rikligen förekommande
Det var första gången för mig i Berlin men nu vet jag säkert att jag vill åka dit igen.
Eders hängivne
PS
Jag använde Zeissen, Sonnaren och HP5+ och det gick riktigt bra.
Berlin am Morgen
Om en morgonpromenad runt hotellkvarteret
Eders hängivne
PS
Mätsökarkamera, 50 mm och HP5+
Ombyte
Om att strunta i skärpa
Jag har experimenterat lite med att strunta i att ta skarpa bilder och istället försöka förmedla en stämning, en känsla. Tunnelbanan är ett bra ställe att börja på. Mycket rörelse och ganska dåligt med ljus. Stor bländare och långa tider. Bara att köra.
Eders hängivne
PS
Försöker bara komma ur de gamla vanliga spåren
PPS
Hast är ordet
Utrustning
Mätsökare, 50 mm, HP5+