Första rullen i Ikoflexen

Om att hålla premiärnerverna i styr

Varje gång man går ut första gången med en gammal kamera är det lite spännande. Även om man bekantat sig med den en stund innan man går ut så händer det att man missar en del grepp. Det är förresten baksidan av att roa sig med ett antal äldre kameror. Ingen är ju den andra lik så man måste lära nytt nästan varje gång. Nu är ju jag en sån där som gillar omväxling. Man håller sig mer alert då, tycker jag. Och då blir det ju bara kul.

Ikoflex I 850/16  från ca 50-52 med Tmax 100 innanför västen.

Ikoflexen som det här ska handla om fick jag av en arbetskamrat. Hans pappa hade använt den flitigt men själv hade han inte använt den mycket. Allting verkade funka på den men objektivet behövde sig en omgång med putsduken. Objektivet var det enda som oroade mig. Visserligen är det en kamera från  Zeiss Ikon men objektivet är ett Novar Anastigmat utan antireflexbehandling så här skulle det bli spännande att se hur det uppför sig i motljus. Fokuseringen var lite jobbig så här använde jag metoden med att köra fram och tillbaka för att, så att säga, gaffla in det ställe där oskärpan verka vara sämst =) Mattskivan lämnade en del övrigt att önska m a o. Låt oss se på lite bilder.

Promenaden gick till och genom Råcksta begravningsplats. Börjar lite mjukt med en barkstudie på objektivets närgräns. Jag svajade in läget då oskärpan tycktes minst.

Objektivet har väldigt mjuk kontrast. Jag har ökat den betydligt i PS. Jag skulle vilja kalla det för ett karaktärsobjektiv. Ett som man använder för en viss typ av bilder.

Pärleporten är öppen. Välkommen in.

På andra sidan begravningsplatsen ligger Råcksta träsk, vilket härmed är bevisat. Sedan vände färden hemåt. 

Grimsta slott i all sin prakt och härlighet. Väl inne tänkte jag använda sista rutan till en blixtbild. Frugan blev förvarnad om experimentet men utropade strax bilden var tagen att hon minsann inte var beredd. Perfekt, tyckte jag. Så ska man ta bilder på människor =)

Noll kontroll med fjärrkontroll.

Med tanke på det "mjuka" resultatet tycker jag kameran levererar perfekta kopior av hur bilder såg ut på 50-talet. Kameran har  helt klart en inbyggd konstnärlig behandling av ljuset som kan komma till nytta vid speciella tillfällen. Helt kliniskt ren från perfektion alltså.

Alla bilder tagna idag. Vem vågar påstå att film är långsamt =)

Mellanformataren

PS
Med på promenaden hade jag en Gossen Sixtomat Digital exponeringsmätare istället för min vanliga kompanjon Ikophot. 

Min kamerakrönika - del 19

Olympus OM-2n

Strax innan det blev populärt att skriva om OM-1 på FS (höst 2011) så erövrade jag den här av en arbetskamrat som erbjöd mig den gratis. Jag betalade i alla fall då det kändes bättre att ha gjort en "affär" för oss båda. Ett härligt stycke kamera i samma storlek som min M3. Det enda som är större på den är objektiven. De blir lite biffigare när det sitter en spegel i vägen.

Till den följde flera objektiv och andra tillbehör och jag har skaffat ett par objektiv till. Jag saknade t ex en 35:a. Eftersom jag kommit över den nyss har jag inte tagit mer än ett några rullar med den. Till skillnad från andra som använder samma kamera jämt så växlar jag ju kamera ganska ofta nu för tiden. Jag är dock helt överens med Bengt Björkbom om att Olympus OM-system är ett mycket trevligt och kompetent kamerasystem i en storlek som passar mig och min typ av fotografering.

Här kommer några få bildexempel från de få rullar jag hittills kört.

Klubbkompisar i befintligt ljus. Det är ytterst sällan jag dammar av blixten.

Och nu ett svep i Slussen. Charmigt dyster.

Betydligt charmigare är det i Gamla stan

Men en del ställen är svårhittade

Mera fjäderprakt. Sergels torg.

Mellanformataren

PS
Den här kameran kommer att få många fler rullar vad det lider. Nu sitter det en Portra i den. Färg, alltså. 

Min kamerakrönika - del 18

Nikon S

Den senaste kameran i stallet som är tillverkad 1954 landade i Vällingby bara någon månad efter X100. Ett Traderafynd som visserligen hade en trasig slutare men som jag lät reparera omedelbart när jag fick den. Schönherrs Foto har en duktig Nikon-reparatör som såg fram emot ännu en mätsökare. Han hade nyligen reparerat poolvärdskompanjonens dito. Det har inte gått så många rullar i den ännu,  då den blev färdig först på sensommaren, men på vanligt mätsökarvis är den rolig att fota med, liten och smidig men inte lätt. Utan att veta i kalla siffror känns den tyngre än en Leica. En härlig kamera med Contax/Kiev-look men med ett innanmäte som Leica. Made in Japan.

Kameran kom med ett Nikkor 1,4/5 cm och jag har inte ens tittat efter andra brännvidder. Ännu.

Här kommer några bilder. Bara svartvitt har passerat denna i min ägo. 100% Tmax 400. Bildformatet är 24x34 mm. Först med Nikon S2 kom man upp till standardformatet.

Närbild panflöjt

Vänner

Huvudlöst på Hötorget

Sitting Bull

Vad händer här?

Och så lite kackel i hönsgården.

State of the art 1954

Behöver jag säga att det sitter en rulle i den?

Mellanformataren

PS
Än är det inte slut...

Min kamerakrönika - del 16

Leica IIIf

Ännu en kamera från 1954. Och ännu en mätsökare och tysk. Den här modellen är liten och nätt. Den kom in i mitt liv mycket sent 2010 och har redan fått tillökning med ett flertal objektiv, filter och olika sökare. En halv kameraväska från Zhou i Kina har gett den en modern look. Den ser dock lite komisk ut med 9 cm-objektivet och revolversökaren. Nu fattas mig bara ett 2,8 cm Hektor. Det finns en Hektor på 13,5 cm också men den ligger utanför mitt intresse. Det här exemplaret hade fått sig en rejäl genomgång av säljaren och fungerar klanderfritt på alla tider. En mycket trevlig fotokamrat.

Leica IIIf med Summicron 5 cm/2, gulfilter och sökare SBOOI

Endast fyra rullar har passerat kameran på ett år. Men yielden är bra i en Leica.

Ett parti som håller till höger.

Fanor och fanfarer.

Fotoutställning i Sergelgången

Ensam hemma.

Vällingbygången

Retrokamerapoolvärd i samtal.

Morgonstämning på Swedish Space

Kollega monterar ihop min skapelse

Årsmöte på fotoklubben.

Möte i konsultnätverket.

Diskpersonal vid kyrkkaffet.

Medborgarplatsen

Abbe

Svart och vitt i Tyska kyrkan

Konsertpaus. Drottninggatan.

En hamburgare för två. Sergels torg.

Vilse i Vällingby.

Curry Corner. Sundbyberg.

Mellanformataren

Min kamerakrönika - del 15

Zeiss Ikon ZM

När retrokameratjusningen hållit på ett tag och digitalkameratjusningen avtagit i samma mån föll det sig naturligt att nästa nya kamera skulle bli en för film. Våren 2010 köpte jag min Zeiss Ikon ZM. Jag började karriären med en Zeiss 1964 och det skulle helt enkelt vara kul med en sprillans ny när jag hade upptäckt att det fanns en mätsökare med M-bajonett. Jag hade ju redan flera objektiv till M3:an så det kändes rätt. Zeissens sökare tyckte jag var överlägsen de Leicor jag känt på innan så jag var tillfreds med min avvikande hållning i vänkretsen av Leicafolk. Därmed inte sagt att Leica är en sämre kamera, kära vänner. Jag har ju redan en M3:a.  ZM kändes bara mer rätt för mig.

Min nya arbetshäst som går före alla andra. Favoritgluggen Biogon 2/35 sitter på. Sonnar 1,5/50 står bredvid. Och alla Leicagluggar och ett par Voigtländer står redo i hyllan. Jag har allt väsentligt mellan 15-90 mm.

Jag har kompletterat med en väska från Leicatime (ett fynd på Tradera), Gordys camera strap, softrelease, motljusskydd och några färgade filter. Flera olika rullar har passerat såsom Kodak Portra, Kodak Tmax400 och Bluefire Police (teknisk panfilm utan korn).

Här finns det redan knappt ett par tusen bilder att välja bland så nu blir det svårt att hålla igen. Bara två rullar färg dock så de börjar jag med.

Typiskt Åmål.

Ur spår!

Helstekt ångbåt

Sista sommaren med föräldrahemmet

Åmålsidyll

Det finns en baksida med allt

I väntan på en ny bilnyckel. Finspång.

Vattenhål på Statoil i Stavsjö.

Världens bar, Norrköping

Finspångs slott

Bakom orangeriet vid samma slott

Green machine, Finspång

Spårvagnarna är gula i Norrköping

Och så ett längre sjok med svartvitt. Det här inlägget kommer att vara det längsta i krönikan.

Det går att ta självporträtt med den också

Kaffemaskinen på Pampas

Rörmokarnas paradis. Holmens bruk, Norrköping.

Pappersrulle. Holmens bruk.

MS Louise. Drottningholm

Pensionerad bärraket. Swedish Space, Solna. Bilden tagen på Bluefire Police teknisk panfilm. 

Yngste sonen funderar vid Bergs slussar i Linköping.

Sängkammare på Gripsholms slott

Pontiac med gangsterkeps i Borgvik, Grums

Den vackra entrén i Stockholms stadsbibliotek.

Lantligt kök i Värmland

Spaceig reception. 15 mm brännvidd.

Galleri Kontrast. Man får plats med mycket på 15 mm.

X1 Berlin, Norrköping

Pampas marina, Solna

Utsikt från Berotec huvudkontors entré.

Rastplats Fotografiska

En hel församling på 15 mm

Senaste tillskottet på JÅÅJ museum i Åmål.

Fredagsfika på Swedish Space

Blekansikte på Älvsjö station

Oväntat möte. Fashion! på Fotografiska

Pappa 77

Vänfika på Waynes, Stockholm Central

Yieck!

Jolly Jumper

Amazing grace, Hässelby missionskyrka.

Där ligger Moderna Muséet

Vänskaplig mobbing på Ellens Academy när majjen inte ser.

Gratis kramar. Jag passade på.

Glada barn, Kungsträdgården.

War games, Kungsträdgården

Landade på plazan. Sergels torg.

Hon verkade ha kärestan nånstans i högen. Armémuseum

Virtuosen. Björns trädgård.

Åskådare på samma ställe

Kort visit. Svartmangatan, Gamla stan

Hatt och högklackat, Slussen

Teater, Sergels torg

Drive-in, Alvik

Raggarrunda

Kubansk stil, Sveavägen

Vid vägs ände. Gallerian.

Samtal på sista kyrkbänken. Hässelby missionskyrka.

Kyrksaft

Malin på Reclaim Photography, Sergels torg.

Urban explorer, Vällingby centrum.

Om du orkat titta ända hit är du säkert i behov av en koppp kaffe. Med påtår.

Mellanformataren

PS
Som du ser har jag fotat på de mest skiftande ställen. Så kan det gå när man har en kamera med sig överallt.