Pro Memoria
Så fel det blev
Om en gallerias kamp för överlevnad
När vi flyttade till Vällingby höll man på med att lägga sista handen på det nya Vällingby Centrum och framför allt den nya modegallerian kfem. I mars 2009 invigdes den med pukor och trumpeter och de shoppingsugna gick loss på alla erbjudanden. När den första kärleken svalnat började butikerna flytta därifrån, nya försökte etablera sig, några flyttade inom huset till mindre lokaler. Nu är bara det första planet fyllt med butiker och på andra våningen kämpar ett snabbfik ensamt om de hungriga som eventuellt hittar dit. På övervåningen har man i förmodad panik inrättat en minigolfbana och alla butikslokaler är förbommade med reklamaffisher för Vällingby Centrum.
På väg upp i rulltrappan
Första åsynen
Där borta ligger en restaurang, eller nåt i den stilen
Minigolfen är annars det mest framträdande på denna våning.
På första våningen finns det fortfarande chans att shoppa.
Underhållningen har tagit semester
Glättigt förbommat
Det är ljust och luftigt i alla fall. Men det säljer inga varor
Jag köpte lite ätbart för att stötta de tappra
Men jag hade inget sällskap på fiket
Hela idén med kfem svävar liksom på moln. Drömmar om stora pengar.
I rättvisans namn ska sägas att jag tog dessa bilder mitt i semestern men det lär inte göra någon större skillnad. Finns det inga butiker så finns det inga köpare på den här våningen. Så vad ska man ha kfem till? Det här skulle vara en utmärkt plats för en fotoutställning!
Eders hängivne
PS
Alla bilder är tagna med en Nikon F80, 50/1,4 och med Tmax 400 som sensor
Gårdagsnoteringar
Jag åkte in till city igår och fotade lite. En och en halv rulle får väl betraktas som lite med dagens bildflöden från digitalfotograferna. Men det räcker för att hålla mig igång och nöjd.
Jag gillar bussterminalen. Ljus och luftig och perfekt för svartvit fotografering.
Det blir intressanta skuggor av strukturen
Jag är fortfarande fascinerad av Waterfront
Så här långt var det Tmax 400 i kameran. På hotellet bytte jag till Acros 100 i den skumma baren.
Jag hittade en ny T-banestation. Blodcentralen. Har aldrig hört talas om den i SL-sammanhang tidigare.
Jag har länge tänkt stanna till vid Kristineberg och fota de där kioskerna som ser ut som tillfällig arkitektur. Mitt tåg skulle stanna i Alvik så jag var ändå tvungen att byta så jag gjorde det i Kristineberg istället och fick några minuter på mig.
Hemma framkallade jag filmerna. Tmaxen i Xtol 1:1 och Acrosen som stående framkallning i Rodinal 1:100 i en timme med förvätning fem minuter i vatten.
Till alla bilder använde jag en Leica M4-P med en gammal Summarit f1,5/50 (1954).
Eders Hängivne
Annorlunda Midsommar
Att vara ensam då och då gör mig inget. Det var inte min första ensamma Midsommar. Det var den andra. Ärligt talat var det skönt att slippa grodorna i år =)
Minst halva Stockholm hade flytt ut till andra nejder. Det kunde man se i garagelängan. Bara några få bilar kvar. Jag la mig hyfsat tidigt för jag hade en idé i huvudet att kolla hur det är i city på Midsommardagens morgon. Här är vad jag fann.
Stockholm har fått en ringmur
Caféerna var förstås stängda
Drottninggatan
Maktens korridor
Slottet bakom mig
Någon gränd
Västerlånggatan
Tyska brinken
Prästgatan
Jag fick ha Mårten Trotzigs gränd för mig själv. Första gången i världshistorien.
Brända tomten
Sen åkte jag hem och framkallade båda filmerna.
Mellanformataren
Skruvat i Malmö
Jag hade inte tänkt ta en enda bild på Turning Torso men det är nåt konstigt med den. Jag tror den är magnetisk på fotografer. Särskilt amatörfotografer.
Tom tomt för framtida bruk. Det här var kanske den sista. Till vänster om mig byggs det som bara den på alla tomma plättar. Om nåt år eller två får vi se vad det blev.
Gyllene kulor. De ligger i centrum för att inte förväxlas med annat gyllene. Snitt och sånt...
En enorm kaffeböna och ett ont öga möter mig
En imponerande byggnad
T o m träden bredvid lät sig påverkas och skruvar sig åt samma håll som huset.
HSB Turning Torso
Mellanformataren
PS
En kamera, ett objektiv, en film. Dogma style men inte mitt löfte.
Malmö hamn
Jag gillar hamnar så självfallet gick jag dit och strövade runt några timmar den 7 juni. I sakta mak tog jag mig från Bagers bro förbi Inre hamnen ut på piren och tillbaka. Sen fortatte jag västerut där det pågår spännande byggnation. Men det tar vi en annan gång. Nu blir det bara en liten del av hamnområdet.
Malmöborna är ett cyklande folk
Fredliga är de också
De har snygga broar...
...och fyrar...
..och broar...
...och fyrar
Vad det här är kan jag inte räkna ut. 90 mm använde jag här
Dockan har blivit småbåtshamn. Men jag tror bestämt att jag hade närmare till båten i Åmål.
Kunde inte låta bli. Självporträttet.
Nästan FÖR prydligt välordnat
Äntligen ett café som var öppet. Kaffesuget var enormt så här långt på promenaden. Mycket trevlig och hjälpsam personal gör att jag gärna rekommenderar Lighthouse Café nästan längst in i Dockan.
Det finns fler som kör retro. Skönhet i trä
Proud Mary lägger ut för en fikasegling
Och andra lägger sista handen på vårrustningen
Resten av den här promenaden kommer senare
Mellanformataren
PS
Samma ekipage som i förra inlägget utom på en bild där jag använde 90 mm . Och film som sensor förstås.