Pro Memoria
Gäst i ungdomskulturen
Om en resa till Göteborg
Varning. Bildfrossa.
06:45 lämnade jag hemmet i lördags med den lilla ryggsäcken på ryggen och X100 i handen. Jag hade bjudit hem mig till sonen i Göteborg och hans födelsedagskalas som annonserats på Facebook. Bilderna berättar om dagen.
Sonen mötte upp på Göteborg Central. Han ville ha frukost så jag gjorde honom sällskap. Men jag åt inget. Hade redan ätit två frukostar. En hemma och en på tåget. Det ingick tydligen i biljetten.
Alla gäster var inte färdiga för festen så vi gick ner till hamnen.
Jo, du ser rätt. Det är en Rolleiflex. Han har smak för riktiga kameror.
Efter en osedvanligt god pastamiddag var jag tvungen att bryta upp. Kram och hejdå och ut till taxin. Bussarna hade en märkvärdig paus i tidtabellen just då.
Det finns för många förbud i Sverige.
Kvällsmat på tåget. Det här hade jag beställt när jag köpte biljetten. Men pastan var godare...
Tåget gick.... som tåget. Både dit och hem. Klev genom dörren hemma 22.45 mer än redo för bingen. Den riktiga festen skulle just börja i Göteborg...
Och jag sov gott efter en helskön dag.
Mellanformataren
PS
Alla bilder tagna med X100. Jag tog några bilder med Zeissen också men de får vara kvar på filmen så länge.
Where the Jagga people go
Om Katternas återkomst
Vid Brostugan på Kärsö på Drottningholmssidan av Nockebybron samlas bilentusiaster nästan varje kväll. Igår var det Jaguarernas kväll. Många E-types, en del moderna katter och Morse var där med sin.
Jag var också där med min Mutar och fick naturligtvis ett trevligt samtal på halsen med en Jagga-ägare som verkade skämmas över att gå omkring med en digitalkamera. Han ursäktade sig med att han minsann körde analogt också. Rangefinders och Bladare mest.
Tessaren är normalt väldigt skarp och ger fin kontrast men Mutaren verkar som mjukgörare vad gäller kontrasten. Men med lite tuffare kurvtagning än vanligt gick det att få lite fason bilderna ändå.
Alla bilder tagna med Rolleiflex och Mutar
Mellanformataren
35 mm gatufoto med Rolleiflexen
Om ett sällsynt ekipage
Lika bra att erkänna det utan krusiduller. Jag trivs väldigt bra bakom ett 35 mm's objektiv. Därför är det ofta jag går ut med den här apparaten när jag går på stan och plåtar.
Och så har jag äntligen funnit en digital motsvarighet som konkurrerar om gunsten vid mina vandringar. Också den med en 35:a. Jag tar ju sällan mer än en kamera med mig så ibland är kvalen stora innan jag kommer iväg. Den första tar jag helst men den andra borde få lufta sig också.
Till råga på allt har jag nu gått och blivit med 35:a på mellanformatsfavoriten också. Tre hötappar att välja på när man ska dokumentera livet i staden.
Jag har kommit över en Carl Zeiss Rollei Mutar 0,7x som förvandlar min Rolleiflex 3,5B Automat till en gatufotokamera med pondus. Den blir därmed nästan lika skräckinjagande som de största DSLR:erna. Men har en vänligare framtoning. En del människor mjuknar betydligt och blir riktigt trevliga i sällskap med en Rolleiflexfotograf. Döm själva.
Mutar 0,7x omvandlar 75 mm till 54 mm och bildvinkel 72°. Motsvarar 35 mm på en 35 mm's kamera. Mutaren är ett sällsynt djur på autionssajterna men förekommer oftare än en äkta Rollei Wide.
Objektivet tar 67 mm filter som jag redan har i flera färger till min Bronica. Filterringen täcker en del av sökarobjektivet då men det får man leva med för att få sina fina sommarmoln.
Notera stödpinnen längst fram. Den är lite framtung.
Mellanformataren
Den osynlige mannen - finn fotografen
Om att undvika självporträtt i lack och krom
Förra söndagen var det ju Prins Bertil Memorial på Gärdet och ni har redan sett bilderna från streetsnappern. Men jag hade också med mig en riktig kamera, Rolleiflex 3,5B Automat från 1954, bland de övriga vintageekipagen. Svårigheten med att fotografera bilar som glänser i solkenet är att de speglar allt i sin närhet. Och det sämsta av allt är att fotografen också kan synas i en och annan bild. Jag försöker att undvika denna olycka men ibland blir man bara så tagen av dessa juvelsers skönhet att man bara ser bilen i sökaren.
Egentligen handlar det bara om att se på allt annat än bilen, d v s titta efter reflexerna i lacken och kromet. Bilar med kraftigt tillknycklade plåtar och kromade detaljer brukar göra detaljer "osynliga" men släta fina ytor är rena spegeln och man får en bild i bilden, förlåt bilen.
Ett annat knep är att inte går för nära. Men det är svårt att avhålla sig från att närgånget studera de fina detaljerna. Krom gör sig väldigt bra i svart/vitt!
Just det. Avstånd.
Som sagt var. Det var gott om gamla skönheter...
Här tog jag en lämpligt placerad lykta och kraftigt formad stötfångare till hjälp. Förstummade difgitalfotografer till höger.
Ett smycke för sin art. Ford Thunderbird. Mycket lämpligt placerad med stort avstånd till närmaste bil och inte mycket folk som speglar sig i lacken. Ett sällsynt ögonblick i bilfotografens värld.
Utställningar i all ära. Ibland tycker jag att det blir för mycket av det goda. Det är roligare att se och fotografera dem i sin rätta miljö: på gatan eller vägen.
Mellanformataren
Twin Lens Reflex - TLR
Jag blev svårt frestad att starta en grupp för TLR:er nu när gruppskapandet är fritt på FS. Och det bästa sättet att bli kvitt en frestelse är att falla för den. Så nu lanserar jag INTE gruppen Twin Lens Reflex för alla med en tvåögd kamera (som inte är en stereokamera). Man är väl karaktärsfast! Jag är INTE övertygad om att det fria gruppskapandet på FS är en bra grej egentligen. Men så här har mina tankar gått. Den ursprungliga kameratypen skapades av Francke & Heidecke 1929 och fick heta Rolleiflex. Här är en av de första.
Rolleiflex Original från 1929. Fullt fungerande om än lite gisten.
Kameramodellen blev enormt populär och efterfrågan översteg vida tillgången under flera år. Naturligtvis ville många andra rida på modellens popularitet och det skapades kopior i snart nog varenda buske världen runt med det ena fantasifulla namnet efter det andra. T ex Flexora, Flexaret, Mamiyaflex, Seagull, Ikoflex, Yashica, Bedfordflex, Contaflex, Fulvueflex, Moskva, Komsomolets, Bioflex... Ja, listan är mycket längre än så här. T o m Kodak gjorde en som heter Reflex II. De , och andra, gjorde också en hel del pseudo-TLR:er men dessa skulle inte ha platsat i den här poolen. Den skulle endast vara till för äkta TLR:er enligt denna definition:
Twin Lens Reflex är en kamera med TVÅ objektiv, ett sökarobjektiv och ett kameraobjektiv. Sökarobjektivet projicerar bilden via en SPEGEL som därigenom spegelvänder bilden i sökaren. Objektiven ör KOPPLADE och man gör SKÄRPEINSTÄLLNING med hjälp av sökarbilden.
Här faller det bort en del modeller, t ex Ensign FulVue, Kodak Starlet m många fl
Även den digitala Rolleiflexen från Minox faller. Sökarbilden är inte spegelvänd!
De flesta körde 120-film och hade kvadratiskt format 6x6 cm men det finns andra format också. Rolleiflex Baby och Yashica 44 använde 127-film med formatet 4x4 cm. Zeiss Ikons första Contaflex använde 135-film och formatet 24x36 mm precis som en vanlig småbildskamera. Den är oerhört sällsynt och betingar höga priser men om någon händelsevis äger och använder den så skulle den ha varit mycket välkommen i denna grupp! Rolleiflex och Rolleicord hade också tillbehöret Rolleikin för att köra småbild. Dessa skulle förstås ha varit tillåtna.
Contaflex TLR, 24x36 mm Rolleiflex Baby, 4x4 cm
Det finns också en del udda skapelser med TLR-stuk, te x denna Meikai 135 (horisontell TLR) men jag vet för lite om den för att direkt ha underkänt den. Jag är tveksam på om SKÄRPEINSTÄLLNINGEN är kopplad till kameraobjektivet. Nu är den säkert inte i bruk ens inom FS stora region men om någon, mot förmodan, äger denna lilla kulighet så hade vi fått diskutera saken =)
I motsats till Retrokamerapoolen hade jag inte tänkt att ha någon åldersgräns på kameran så här skulle det ha varit fritt fram för alla årgångar och typer.
Bilder som tas med oäkta TLR:er skulle ha tagits bort utan pardon eller förvarning.
Bilder skulle för övrigt ha tagits på det sätt som kameran är avsedd för. Det skulle alltså inte duga att fotografera med en annan kamera ner i sökaren!
Det skulle gått bra med bilder som är tagna för längesedan också bara det var du själv som är fotografen. Man skulle alltså inte få ladda upp bilder som farfar har tagit med den kamera du kanske har ärvt och använder.
Nog om de enkla reglerna som jag hade tänkt ut. Refrängen hade varit: Ut och fotografera, ladda upp och njut av resultaten! Och heja gärna på varandra där ute. TLR:er förbrödrar. Det där sista kan man ju göra ändå utan att vara med i en grupp...
Mellanformataren
PS
Om du händelsevis missade poängen: Det blir INGEN TLR-grupp där jag är initiativtagare.