Fotoarkeologi

Om betydelsen av att fotografera födelsedagstårtor

Mer än en gång har jag haft hjälp av den fåniga traditionen att fotografera när födelsedagsbarnet blåser ut ljusen och också dokumenterat hur den såg ut innan ljusen släcktes. Datering av gamla bilder är ett detektivarbete värre än att lösa Agatha Christies gåtor eller Tvillingdeckarnas. Och födelsedagstårtor är en bra hjälp. Det finns andra hjälpmedel också. Större världshändelser brukar ha den effekten att folk kommer ihåg exakt vad de gjorde. Det kan placera en hel film på rätt årtal. Det är värre för de slöa fotografer som har två eller flera jular på samma film. I vårt fall var det nästan tvärsom. Vi fotograferade så mycket och hade film i flera kameror än nödvändigt så vi hade ofta samma jul på flera filmer. Det gör inte saken lättare kan jag intyga. Framför allt är det omöjligt att urskilja vilken kamera som tog en specifik film. Ack ja. Men det spelar väl ingen roll. Det är ju bilden som är det väsentliga, eller? Och att dateringen blir rätt för historiens skull. Dagens digitalfotografer går miste om nöjet att leka fotoarkeolog. Det är synd om dem!

       
Den sista är bedräglig. Ljusen räckte inte till. Jag fyllde 40+. I Ludvika.

       Tydlig datering.

Fyller man många år är det fara värt att det blir mer stearin än grädde! Då får man vara lite kreativ med tårtan. Karamellfärg och grädde är utmärkta skrivdon. Och dessutom ätliga!

 En pensionärs födelsedagstårta men utan text.

 Jag har hållit på några månader nu med att skanna alla färgnegativ min fru och jag har producerat genom åren. Drygt femtusen är det men det är bit kvar till mål. Jag har märkt flera intressanta saker på vägen. Man glömmer. Och en bild får en att komma ihåg. Mer än man trodde var möjligt. Det finns en otroligt fint fungerande organisk dator innanför skallbenet som inte behöver batterier för att komma ihåg. Den ser bättre bilder än jag någonsin kan fånga med min kamera. Men en kameras bild kanske behövs för att plocka fram filmen och titta på den igen. Jag antar att skallbenets insida är minnets filmduk. (Jag var en medelmåtta i biologi, ska jag klädsamt erkänna.)

En födelsedagstårta hjälpte mig att datera detta inköp.

Andra timestamps

T-shirtar med årstryck är bra. Här Gotland -93

Världshändelser: Vi gick på HMS Victory, lord Nelson berömda skepp på semestern 1994. På quarter deck fanns en liten plakett på en upphöjd träbit som markerade platsen där Nelson föll. Den snubblade jag på men jag föll inte =). Gissa om jag glömmer Lord Nelson eller året då jag snubblade.

Resor: En del resor minns man mer än andra. Naxos var en sån. Frun fyllde 40 också och då blir träffsäkerheten ännu bättre.

Urusla timestamps

Inte ett årtal så långt ögat kan se. Såna här bilder har vi varje år medan barnen gick i skolan. Lärarna borde veta bättre! De hade varit en utmärkt tidsbestämmare.

PS
Nordiska muséets Fotosekretariat har en liten guide om hur man hanterar och bevarar gamla foton. Tryck på Farfars Album.

Jag har just köpt Stora boken om Familjebilder. "En vacker och rikt illustrerad bok om svensk fotohistoria och samtidigt en handbok i identifiering av äldre fotografi."

Retro igen - fast på ett annat plan

Aviatören Mikael Carlsson är född på samma ställe som jag. Han är dock en mycket större retronörd än jag. Jag skulle nog aldrig komma på tanken att bygga min egen kamera efter gamla ritningar. Se här en mycket fin video av hans retrobygge av "hög" klass. Olle Jansson har tagit en bild på honom nyligen med sin Kodak Vestpocket från samma tid.

http://www.youtube.com/watch?v=KFLPFXyWy84&feature=player_embedded

Övriga filmer och fina bilder finns på Mikaels hemsida.

Och så en bild, ty bilder ska det vara i en fotoblogg.

The sky is the limit. Just nu på Midsommargården.

Gubbracer

Imorgon är det dags igen - i Uppsala. Slottsparken 10-17. Jag planerar att åka dit men... man vet ju aldrig

D80, Lightroom - Old polar

PS
Chevrolet Impala -58

Om konsten att överleva en dag med färg

Leica M3, Elmar 3,5/5 cm och Portra 160NC

Det firades födelsedag i vårt hem idag och eftersom födelsedagsbarnet är mycket förtjust i den blommande delen av världen åkte vi till Rosendal på Djurgården. Nu är blomprakt och svart/vitt en dålig kombination så jag tog med två färgladdade kameror, Leica M3 och Nikon Coolpix S710. Den senare för att kunna skriva ett färskt blogginlägg. Den förra för nöjet =) (Jag samlar på mig lite färgrullar för att ta itu med färgframkallning i höst)

Blå sol och konstregn

En dag för långsamhet och njutning

Lättlunch i trädgården

Väl hemma blev det kantareller med vitt och Sommar med Ernst

PS
Att fira födelsedag är att fira livet. Var rädda om er!

Om att fotografera bilar - färgversionen

Eller om hur man lackar en bil så att sensorn blir lycklig

Det blev en del kommentarer om det förståndiga i att fotografera bilar i svart/vitt efter förra inlägget*.  Jag hade räknat med det och för alla färgglada fotografer kommer här ett urval av Norrtälje American Car Show i färg. Jag tog faktisk fyra gånger fler färgbilder än svart/vita. Digitalt dessutom! Nu är det så att mitt fotograferande på film påverkar mitt digitalfotograferande. Jag sprutmålar inte med bilder utan kör som om jag hade film i kameran. Jag orkar bara inte sitta och detaljstudera tusentals digitalbilder för att sortera ut de bästa. Och i mitt yrke har parollen i flera år varit "gör rätt första gången". Det är egentligen ganska lätt när man har stillastående motiv och händelseförloppet är lika långsamt som fotografen. En bilutställning är ett perfekt tillfälle till "slow photography" och att med ett meditativt avtryckarfinger söka de bästa vinklarna FÖRE skottet hellre än att leta bland tusentals bilder för att hitta detsamma =) Nu handlade det mer om att som samurajen vänta på sitt ögonblick och låta svärdet falla. Eller som Cartier-Bresson hitta "the decisive moment" mellan långsamt flanerande publik. Det tog tid. Jag börjar nu lite försiktigt med en svart bil i färg =)

Inbjudande för ingenjörer

     
Det verkade som om jag hamnat på ett bakluckeloppis

     
Det började växa vingar på Chevrolet Impala 1958 och 1959 hade de vuxit färdigt.

     
En farmare tog en paus i höleveransen. Chevrolet Pickup -52. Custombygge

Det kanske är läge att definiera en del begrepp. Jag frågade FS expert, Alf Ryhn, till råds då jag kände mig lite bortkommen i "klyket" =)
Originalare är en bil i originalskick. Så långt är det lätt.
Custom är en bil som mer eller mindre har blivit ombyggd för att ge bilen en personlig prägel, allt efter ägarens smak.. En originalare som bara byter till häftigare fälgar är t ex en custom. I den andra extremen är en custom så mycket ombyggd att man visserligen kan skönja en likhet med ett historiskt fordon. Märk väl, det är ett originalfordon som varit råämnet eller stommen i bilen.
"Old school". Ja, här blir även experten lite svävande =) Överhuvudtaget verkar gränserna lite svävande men jag tolkar det som custom som ligger närmare originalet.
Hot rod. Ombyggen och nybyggen av mer extrem art. Fantasieggande skapelser ofta i anmärkningsvärt fantasifull lackering. En del är snygga, andra fula. Vanligtvis med retrolook.

Den äldsta bilen på utställningen var en Farmor Anka-bil med styrstång istället för ratt. Fälgarna var original träekerfälgar men tutan var custom (antagligen från Clas Ohlson). Alltså var den en customkärra =)

     
Bildesign i rymdåldern. Raketfenor och efterbrännkammare, rymdkapsel i bagaget och styrraketer som bakjus. Allt som var rymdbetonat var "rätt" och fick varje bilförare att känna sig som Blixt Gordon. Om några år lovade Kennedy att placera en man på månen...

     
En del renoveringsobjekt var också med för att visa sin potential eller bara för att ha kul. Oavsett bilens skick så är ju dessa bilägare hängivna "cruising". Att använda bilen, menar jag. Precis som vi i retrokamerapoolen (nu fick jag sagt det också).

En del custombyggen hade en sorgligt fantasilös lack

Ett sätt att varna medtrafikanter att man har kort bromssträcka. Håll avståndet!

Man märkte inte mycket av det men det var faktiskt en tävling också i olika klasser. 
50-tal, 60-tal, 70-tal, 80-tal, äldre än 1950
Custom, Hot rod, Europé, Traktor och Publikens röst

Det gick väl några väl kamouflerade domare och bedömde bilarna. Bland européerna fanns det en avdelning folkvagnar. Jag saknade Olle och hans folka med blommig klädsel. Här en custom -64:a.

Och så lite Hot Rod

Björn Power 2009. Nybygge

    
                                                       Och så en färgkoll för John-Eriks M8

Och så lite favoriter. Helt andra bullar =)

Cadillac coupé -53. Original

Packard 120 convertible -37. Original

Buick Sedanette -49. Custom

En del kopplade ihop picnic med pickup. Trevligt!

Publikens favorit. Jag vet inte vem som blev det för jag gick strax innan de tömde röstlådorna. Jag röstade på den här.

Ford Fairlane Crown Victoria -56. Ägaren kände igen Rolleiflexen =)

Kunde inte annat. Cirkeln var sluten =)

Dags att dra hemåt. Den här kom ivägen först.

Chevrolet Bel-Air -55

Jag behövde tanka kroppen med lite mer alkohofri vätska och stötte på en veteran i sin rätta miljö. Det är så här jag helst vill fota gamla bilar.

Ja, nu vet du redan vad det är =)

Den digitale mellanformataren

PS
Man kanske skulle ta sig in till stan och hänga lite på Sveavägen en kväll? Med ZM och Tri-X som omväxling!

* Jag konverterar nog några av färgbilderna i smyg till svart/vitt i alla fall. Men säg inget!