Maxad rysk reskamrat

Så är det dags igen att åka och jobba. Den här gången tar jag med en maxutrustad ryss. FED 1 från 1940 med 1:3,5/50 mm, gulfilter, Voigtländer VC meter II och Tri-X. Som motvikt tar jag med två digitalkameror. Jag har redan börjat släpa efter med det digitala i nyårslöftet. Hur svårt kan det vara att fotografera digitalt?

Arvet efter farfar

Min farfar pysslade med mycket och det skulle vara svårt att göra honom rättvisa i ett enda blogginlägg. Så det får väl bli några till då och då. Idag tänkte jag visa en del av mitt arv efter farfar. Han var byggnadssnickare och hade förstås sin egen lilla snickebod i källaren på Skogsstigen 1 i Slottsbron. När han gick i skogen samlade han på sig grenar och annat med intressanta former och gjorde något av det i snickeboden. Han snidade roliga trägubbar också (han hämtade inspiration från den kände Döderhultarn) och dessa två har jag fått.

Korpral på permis. Vill ha ett foto av sig själv

Söker upp stadens gatufotograf som verkar sömning eller överförfriskad (och förmodligen luttrad).

Stå stilla.  Zzzz


Rolleiflex Automat med Rolleinar 2 och Tri-X

Mellanformataren

Rolleiflex och de praktiska tillbehören 7

Detta avsnitt ska handla om Rolleiflash, TLR:ernas genialiska blixtaggregat.

Den enda information jag hittat om Rolleiflash indikerar att det funnits tre modeller varav jag bara har information och bilder för Rolleiflash 2 och Rolleiflash M, den senare bara en variant av 2:an med blixtskofäste.

Lamphållaren kan ta tre olika lampsocklar m h a adaptrar och risken att stå utan lampor blir därmed mindre. Förutsatt att man har blixtlampor med någon av de tre socklar som passar. På den tiden var det inga problem att få tag på blixtlampor men idag är det ett detektivarbete. Jag brukar fråga varje ny fotohandlare jag kommer till om de har några blixtlampor. Om de har det köper jag på mig några askar.

Rolleiflash monteras, helt genialiskt, på sökarobjektivets bajonett och finns naturligtvis för alla fyra bajonetter. Den går att ställa inom ett, föralldel begränsat, område men kan också vinklas nästan varvet runt genom att lossa på en låsmutter vid fästet och ställa den önskade vinkeln.

Batteri behövs förstås och här duger det inte med en massa 1,5-Voltare. Ett på 22,5 V ska det vara och det går fortfarande att köpa hos välsorterade batterihandlare (sök på nätet med ”everready 22,5v”). Kabeln sitter på en vinda inne i huvudet och kan enkelt dras ut och anslutas i blixtsynkkontakten. När man är klar spolar man tillbaka den. Som en kabelvinda.



Några passande lampor. Den stora till vänster ser hotfullt stor ut.

Glöm inte att ställa kameran på lampblixt. Annars blir det felexponerat. Blixtlampor brinner visserligen längre än en elektronblixt men de har en startsträcka som är ganska lång. Kamerans slutare är öppen ganska länge innan blixtlampan tänder om den är inställd på elektronblixt, X.

Förlängningskablar fanns att köpa då men nuförtiden ser jag inga på sajterna. Man kan också koppla ihop flera Rolleiflash på liknande sätt som man gör nuförtiden. Dock inte trådlöst om man inte går utanför originaltillbehören och letar.

Rolleiflash M var en specialmodell med ett fäste för Rolleiflex Magic-modellerna då dessa hade den vanliga tillbehörsskon på vänster sida.



Rolleiflash med bajonett resp. blixtsko (endast Rollei Magic)


Jag noterade också att Walter Heering på fullt allvar behandlade blixtpulver i ett avsnitt i sin Rolleibuch 1952! Men det tycker jag är överkurs för den här artikelserien =)


Mellanformataren


Varudeklaration: Nördinlägg.

Rolleiflex och de praktiska tillbehören 6

Extrainsatt avsnitt rörande objektiven!

Jag hittade nyss ett kul tillbehör som jag aldrig förr har sett. En bländare Rolleiphot för sökarobjektivet! Meningen är att man ska kunna kolla skärpedjupet genom att ställa in samma bländare som på objektivet. Passade förstås i den gulliga filterväskan och kunde vara lättillgänglig på kameraremmen. Galet och nördigt? Javisst! Det är kameratillverkarnas gyllene tidsålder. Konstruktörerna leker fram användbara grejer =)



Rolleiphot

Mellanformataren


Varudeklaration: Nördinlägg

Rolleiflex och de praktiska tillbehören 5

I det här avsnittet tänkte jag hålla mig till ett av de , till objektivet, angränsande området: Sökaren.

Kan man verkligen göra tillbehör till den redan med finesser fullsmäckade sökaren? Genom sin sinnrika konstruktion är den ju väldigt användbar i många olika situationer. Man kan fotografera runt hörn eller använda den som periskop. Med sina fällbara plåtar och speglar kan man lätt bygga om den för sport- eller gatufoto. Den inbyggda förstoringslinsen är praktisk vid noggrann skärpeinställning. Nå, det var inte säljsnack det här skulle handla om.

Prismasökaren, Rollei-Penta-Prisma,  är kanske det vanligaste tillbehör man tänker på då den låter oss titta rakt fram mot motivet (och samtidigt med andra ögat se vad som händer i omgivningen) som en SLR. Det där är väl schaktsökarens största minus att man inte har så bra koll på bildens omgivning. I anslutning till detta tillbehör måste jag nämna pistolgreppet som gör fotograferandet med prismat monterat mycket bekvämare.

Penta-Prismat passar alla Rollei-modeller med utbytbar schaktsökare (äldre modeller kan inte byggas om) och det levererades med utbytesluppar med dioptrierna 0, ±1, ±2 och ±3 så att man inte behöver använda glasögon.

Det fanns också ett specialokular Penta B för båda ögonen och som kunde användas tillsammans med glasögon.


Vit skjorta och slips är dock inte längre obligatoriskt.



Mitt eget sport/gatufotoekipage. Jag föredrar den inbyggda sportsökaren.

Ett annat intressant tillbehör är Påsticksschaktet. Alla som fotograferat med en schaktsökarkamera vet att ströljus kan störa vad man ser på mattskivan och göra skärpeinställningen svårare. De fantastiskt fantasifulla ingenjörerna hos Franke & Heidecke hade bot för detta också! Fast om det nu var praktiskt i fotoögonblicket var det kanske inte så praktiskt att dra med sig även om det var hopfällbart. Men på den här tiden hade ju männen ytterrockar med stora fickor så det gick nog bra ändå. Värre är det nog att släpa med sig idag. Även om man har en rymlig fotoväska (vilken jag helst lämnar hemma om jag inte har bil). Påsticksschaktet hade också inbyggda förstoringsglasögon för exakt skärpeinställning.

Andra praktiska tillbehör till sökaren är de som kan hjälpa till med skärpeinställningen. Jag känner till två: Mätkilsskiva och Rolleimeter.

Mätkilsskivan får väl anses som den mest praktiska och som också är så vanlig i äldre spegelrefelxkameror att den inte behöver någon närmare presentation. Mattskivan byttes ut mot Mätkilsskivan (om den var utbytbar) och sedan fokuserade man genom att se till att snittbilden såg riktig ut.



Mätkilsskivans funktion

Rolleimetern var dock ett helt annorlunda och dyrare verktyg för fokusering. Rolleimeter förvandlade kameran till en mätsökare där man ska få två bilder att sammanfalla för att få skärpa på det önskade stället. I detta fall måste man använda sportsökaren då Rolleimetern monteras framför öppningen. En arm som är direktkopplad till objektivfronten manövrerar mätsökarspegeln.


  
Det är en ganska lång procedur för att kalibrera den vid första monteringen men behöver inte göras om varje gång.

Mellanformataren

Varudeklaration: Nördinlägg