Roligt ska det va’. Annars får det va’.

Jag försökte men det var aldrig roligt. Att ha en digitalkompakt till Dogmakamera var ett missgrepp som jag redan ångrar. Det är egentligen inget fel på kameran. Den är kompetent och har många möjligheter. Men är fy så tråkig!

Roligt ska det vara annars får det vara. Jag har bestämt mig för ett nytt Dogmalöfte (redan) och för att kompensera så byter jag till det roligaste jag vet just nu. Modet har också fyllts på ordentligt så jag ger mig i kast med utmaningen att komponera bilder i kvadratiskt format. Och Affes bifall i mitt våndande blogginlägg för ett par månader sedan har hjälpt till. Här är mitt nya Dogmalöfte:

Kamera: Rolleiflex Automat

Objektiv: 75 mm

Film: Tri-X 400

Med det här löftet blir det ändå lite flyt i bildströmmen in till poolen. Tolv bilder per film sörjer för den saken.

 

Mitt nya Dogmalöfte fotograferad med Nikon D80, konverterad i SEP på Tri-X.

Retrokameratips - 57

Gillar du retrokameror men har ingen? Gillar du att dyka? Nu finns ett fint objekt för dig på ebay i Tyskland! En komplett uppsättning för undervattensfotografi med en Rolleiflex 3,5F inbyggd i ett Rolleimarin undervattenshus. Det är Köp-nu-pris så det är bara att slå till så hinner du använda det innan semestern är slut. Med tanke på priset, 2150 Euro, får du nog dyka i svenska sjöar första sommaren. Jag skulle gärna vilja se lite bilder från det här ekipaget men eftersom jag inte dyker så släpper jag tipset till någon annan.

Om du redan har en Rolleiflex 3,5F så har samme säljare ett komplett Rolleimarin undervattenshus utan kamera också för modesta 990 Euro.

Lite billigare kommer du undan på ebay i USA. Där finns ett komplett och sprillans NYTT (=oanvänt) Rolleimarin IV undervattenshus med blixt och alla tillbehör och manual för ynka 1099 USD. Säljaren är en fotohandlare som nu gått i pension och han säljer ut sitt lager av gamla prylar. Det blev mycket undervattensfoto på en enda gång men det här stimmet av Rolleimarin återkommer sällan. Här gäller det att hugga direkt! Eller nappa om du så vill =)

Ett par favoriter

Det är väl oundvikligt att man skaffar sig favoriter i alla sammanhang. När det gäller gamla kameror i mellanformat har jag två solklara.

 

"Bach", Rolleiflex Automat (1952) här med Rolleilux exponeringsmätare

Med Tri-X

 

”Wagner”, Zeiss Ikon Super Ikonta B (1940-talet), mätsökarkamera

Med Portra 160NC

Båda bilderna tagna med D80 och konverterade i SEP på Plus-X och tonade svagt i sepia.

Misstag och pullning

När man har många kameror med olika film i var det väl inte oväntat att jag skulle begå ett misstag förr eller senare. Fast den här gången blev det i ett filmbyte. Jag hade just avslutat en Portra 160NC i Rolleiflexen och bytte till en Tri-X 400. Men jag glömde ställa om Rolleiluxen till den nya filmkänsligheten och körde på som om ingenting hade hänt. Efter åtta rutor upptäckte jag misstaget men körde slut på rullen med samma inställning. Tänkte att det går väl att kompensera i framkallningen.  Pullning som det kallas på svengelska. Jag har aldrig tidigare vare sig pushat eller pullat film så det blev en bra övning. Korta ner framkallningstiden, men hur mycket? Kollade lite på nätet och kom så småningom fram till att korta den med en hel minut. Efter sköljen såg det bra ut. Aningen mörka negativ men de skulle nog gå att rädda. Skanningen gick smärtfritt och bilderna blev något ljusa. Jag fick dra ordentligt i kurvorna i PS så såg det riktigt bra ut. Lite finlir med ljus och kontrast avslutade det hela. Här är några av bilderna.

Caféet vid Gamla Orangeriet, Bergianska trädgården

Strukturerad djungel.

Paus på den italienska terassen

Skeppsholmen

Trots att jag aldrig seglat något större än en segeleka så är det lika bra att bekänna. Jag är en seglarromantiker. Stora skepp med segel har alltid fascinerat mig. En gång i barndomen gjorde jag en teckning av pappas plastmodell på Cutty Sark och fick den publicerad i Nya Wermlandstidningen. Intresset satt kvar och i tonåren och lite till byggde jag klassiska segelfartyg i plastmodeller. Skeppsholmen är nåt annat. Det är på riktigt. Jag känner mig hemma bland skutorna, seglen, tågvirket på nagelbänkarna och tjärdoften. Jag var där häromdan på väg till Moderna muséet. Skeppsholmen var behållningen av den utflykten.

Jag måste nog dit igen med Rollein och Tri-X.