UTSTÄLLNING

Stockholms färskaste fotoklubb ställer ut

Analogfotograferna Stockholm bildades den 1 maj 2013 av fyra avhoppare från Midsommargårdens Fotoklubb samt ytterligare en analogfotograf från Kalhäll. Fem medlemmar var förstås en blygsam start och den första styrelsen fick bestå av endast tre ledamöter. I början höll klubben till i en nedlagd Konsumbutik i Hägersten men växte strax ur lokalen och flyttade till Kungsholmen mellan jul och nyår 2014. Där delar klubben lokal med Unga Forskare och har tillåtits bygga ett mörkrum från grunden som båda föreningarna använder. Under våren 2015 har anslutningen av nya medlemmar varit massiv. Ja, nästan lavinartad. Mer än 50% av klubbens medlemmar har tillkommit i år och idag består klubben av 57 medlemmar varav 14 är kvinnor. Ändå är det några som lämnat oss av naturliga skäl som t ex flyttning till annat land eller studieort.

Utställande fotografer kommer också att visa den utrustning de använt för att ta sina bilder.

Välkommen!

Eders Hängivne

PS
Det finns fika att köpa båda dagarna

Ajöss analogfotografi !!

Nu har jag fått nog

Efter flera år av analogt fotograferande med gamla fina kameror har jag till sist varit tvungen att inse att det drar för mycket pengar att ligga på topp i den analoga världen. Många filmer dras in, fotopapper blir allt dyrare, det blir allt svårare att se vad jag gör i mörkrummet. Och efterarbetet tar tid från fotograferandet!

Leica M3 från 1955

En del av de gamla kamerorna ska jag behålla som ett kärt minne. Kanske jag låter slutaren gå lite då och då av nostalgiska skäl. Ljudet är fortfarande musik för mina öron. Utan film i kamerorna kostar det ju inget. Men många av dem ska bort.

Rolleiflex 3,5B Automat från 1954

Jag välkomnar till sist den digitala tekniken vars stora fördel är att den kostar bara inköpet, sen är det nästan gratis. Och eftersom jag har haft dumheten/klokheten att redan ha köpt på mig ett par duktiga kameror behöver jag inte ens köpa något mer. Jag har allt jag behöver. Nu behöver jag bara ta bilder och koncentrera mig på att de ska bli bra. Länge leve automatiken som ger mig frihet i skapandet! Och för att ytterligare ge mig tid till fotograferandet ska jag fortsätta som om jag tog bilder på film. Sparsamt med bilder, alltså. Jag kan tillräckligt mycket för att inte slösa tid på att ta många bilder som sedan måste sorteras och behandlas i timtal. Det analoga har lärt mig för livet. Det enda jag behöver är nya ögon att se med.

Fujifilm X100 från 2011

Det digitala är framtiden. Så länge det varar innan nästa steg i fotografins utveckling.

Eders Hängivne

PS
Man kan se det som så att jag förbereder mig för pensionen då det inte kommer att räcka med att bara övergå till välling för att få råd med film, papper och kemikalier. 

PPS
Om ni mot förmodan ser mig med en analog kamera ute på stan så är det bara fejk eller ett temporärt återfall av nostalgi. Det går nog över.

Bokmärken

En analogfotografs bonus

Ibland blir det fel eller det händer saker med film. Antingen slänger man eller så återbrukar man. Jag läser en hel del böcker och har funnit god användning av mina misstag.

Egenproducerade bokmärken. Emulsioner finns i många kulörer. Och det går lika bra med mindre papperskopior.

Eders Hängivne

PS
Minneskort går nog inte lika bra. Tyvärr.

Provar lite nya papper

Om att njuta när man tittar

Jag blir starkt påverkad av analoga bilder kopierade på ett vackert papper. Något av det finaste jag sett var en utställning på Arbetets museum i Norrköping. En utställning bilder med motiv från en  beriden tjurfäktares (rejoneo) liv. Vackra bilder både till motiv och utförande. Dessa var på silvergelatinpapper och hade en djupt mörkbrun svärta på en klar vit grund. Elegant och vackert så det värmde i bröstet. Ända sedan dess har jag letat efter ett liknande papper eller toning som skulle göra mina bilder lika vackra i svärtan. Mina motiv är en helt annan sak och där har jag mycket kvar att göra.

Jag köpte hem tre olika Foma-papper nyligen och gjorde kontaktkopior av ett 4"x5"-negativ från i somras för att se hur de ser ut. Titta inte för noga på de skannade kopiorna utan ta in vilket intryck papperet ger.

Fomatone MG fiberbas 542

Fomatone MG fiberbas 132

Båda dessa papper är relativt långsamma, 30-45 sek. Det finns tid att pjatta och efterlysa.

Fomabrom variant 123

Det här papperet var jämförelsevis snabbt, 8-10 sek. Det är nog mest lämpligt för jämnt exponerade negativ. Det har också en mycket svag varm ton jämfört med de andra två.

Min favorit bland dessa är nog Fomatone 132. Lagom varmton och längre exponeringstid.

Jag kan väl säga som så här: jag har inte hittat Papperet eller Processen ännu men jag fortsätter leta. Själva vägen känns ibland som målet. Letandet är ett äventyr i sig.

Eders hängivne

PS
Det blev lite ludd kvar på bilderna från torken men jag iddes inte ta bort det. 

Post card

Om att Göra något av alla sina bilder

Bland alla fotopapper jag fått av andra så hittade jag en 100-pack med färdigtryckt baksida som satte fantasin i rörelse. På Facebook efterlyste en av mina vänner vanliga handskrivna brev. Har folk slutat skriva? Jag tog henne på orden och skickade ett vykort och fastän hon borde ha varit beredd så blev hon överraskad. Helgen i andra Advent tog jag tag i saken och plockade fram 100-packen och började producera vykort på löpande band. Nu är packen snart slut men papperet kan fortfarande köpas. Och negativ har jag så det räcker efter flera års analogt fotograferande. Nu återstår bara att hitta adresser och köpa frimärken.

Vykortspapper

Några exempel

Bilder på papper är trevligt att få. Och man behöver inte starta någon elektronisk apparat för att titta!

Eders hängivne

PS
Det går säkert att göra med digitalbilder också. Gläd någon med dina egna bilder på papper. Det behöver inte vara bara vid jul. När som helst är lika överraskande och roligt.