Pro Memoria
Utställning på jobbet
Om att bilder är bäst på papper
Ett av mina nöjen som konsult hos olika företag har varit att fixa en liten utställning med mina bilder som jag byter ut då och då. Det här har jag hållit på med några år nu. På det senaste uppdraget har jag haft förmånen att ha gott om tomma väggar som riktigt skriker efter något att se på. Just nu sitter jag på ett större kontor med många arbetskamrater i samma rum. I rummet har jag haft fem bilder upphängda som jag byter varje månad och nu är det dags igen. Jag brukar visa svartvita bilder varannan månad och färg de andra. Både november och december blev färgmånader så nu är det dags för svartvitt.
De nya bilderna är kopierade i mörkrummet och monterade i passepartouter som passar i ramarna jag har på jobbet. Det första jag gör i morgon bitti är att byta bilder i ramarna och ta hem de gamla när dagen är slut.
Dessutom har jag ett tiotal porträtt hängande i korridoren utanför rummet. Många passerar där dagligen och ganska många stannar för att titta lite. En del som inte ens i normala fall har vägarna förbi kommer upp och tittar då och då. Det är kul och jag har haft flera intresseranta samtal om fotografi . Nu hoppas jag få tillåtelse att fotografera kollegorna mitt i sin verksamhet. Det är porträtt av människor i sin vanliga miljö jag är mest intresserad av. Det råder dock fotoförbud på arbetsplatsen och tidigare försök med min närmaste chef har inte resulterat i något. Före jul nappade dock hans chef på idén och hoppet tändes. Vi får väl se. Arbetsplatsen är inte känd för sina snabba beslut. Men det är ju i alla fall inte förbjudet att visa bilder. Porträtten i korridoren har också skapat ett porträttjobb för en anställds familj som jag genomförde i december i hemmet. Mycket trevligt och har renderat i ny vänskap.
Jag anser förstås att bilder på papper är det bästa sättet att uppleva bilder på. Man behöver ta sig tid att läsa en bild, titta efter detaljer, ställa sig frågor och spekulera. Sätta ord på sina känslor inför bilden. Bilder på en bildskärm är alldeles för lätta att klicka bort för att titta på nästa och nästa.
Mellanformataren
PS
Du kanske har någon vägg på ditt jobb som du kan pryda med dina bilder. Det kan räcka med att det finns plats för en. Bara det kan förhöja trevnaden.
2012 i backspegeln
Om planer och utfall
I början av 2012 hade jag intentioner för det nya året. Inga nyårslöften som tidigare år, bara några mål att arbeta mot. På min profilsida har de stått att läsa under året och har varit;
Porträtt i miljö
Gatufotografi
Träd
Teknik och jobb
Dokumentär
Kommentarer till samtiden
Fotoböcker
Utställningar
Mörkrum
Portätt i miljö
Det har varit lite trögt med det här, kanske mest för att det blivit väldigt lite gatufotografi under året. På Midsommargårdens höstutställning ställde jag ut sex porträtt tagna i olika miljöer. Nu hänger den utställningen kompletterad med några fler bilder i en korridor på jobbet. Ett fåtal av visitkorten som också hänger där har försvunnit och till dags dato resulterat i ett porträttjobb. Märk väl att alla bilder jag ställt ut har varit tagna på film och kopierade i mörkrum och det är just det som jag deklarerar att jag vill göra. Via kontakter på Facebook har jag fått ännu ett porträttjobb av det större slaget men det infaller inte förrän i januari. Det har varit trögt i starten kan man säga men det artar sig.
2012-05-01
Gatufotografi
Det är sorgligt men sant. 2011 var jag ofta inne i city och fotade. 2012 bara ett fåtal gånger och jag är ledsen att det inte blev mer.
Juli 2012
Träd
Det började med en magisk morgon i början av mars på en äppelodling på Munsö. Frosten dekorerade varje grässtrå med sina diamanter. Solen höll på att stiga och dimman var på väg att lätta. Lite senare blev det ett par ekar som stod där i ensamt majestät en bit ifrån varandra. Det är något speciellt som händer när man får för sig att fokusera på något, man ser plötsligt motiven. Vart vi än åkte såg jag fina träd vars adress jag noterade i minnet och återvände till senare för att ta bilder. Bilden nedan vann klubbens tematävling på temat träd i höstas.
2012-06-17
Teknik och jobb
Jag är fortfarande kvar på uppdraget med fotoförbud så det blev naturligt nog få bilder. Jag hittade dock ett och annat. Här en teknikbild från ett loppis i Skå på Färingsö. Vad sägs om lite klassisk svensk teknik?
Hagström och Husqvarna. 2012-08-05
Dokumentär
Det händer en del hemma i min hemstad. Rivning och nybyggnation m a o. Det blev en del fotograferat de gånger jag varit hemma i syfte att dokumentera miljöer som försvinner eller förändras. Här är en bild på den numera rivna vagnexpeditionen vid Åmåls station tagen bara ett par månader innan den revs.
2012-05-25. Nu är det jämnat med marken.
Kommentarer till samtiden
Jag försöker lägga märke till samtidens egenheter och fånga dem på bild. Det är svårt men några bilder blev det.
Bönestund vid mobilaltaret. Juni 2012
Fotoböcker
Det blev bara en. Men jag har minst fem till på gång. Det tar bara en väldig tid att fixa bilder till dessa. De ska dessutom innehålla text så de kommer att ta ett tag att bli färdiga. Men det är riktigt kul med böcker. Här är den enda jag gjorde i år.
Januari 2012
Utställningar
Tidigare år har jag bara deltagit i en utställning. Klubbens höstutställning på Midsommargården. I år har det blivit fem.
2012 Åmåls Fotofest
2012 Gnestaplanket
2012 Stadsbiblioteket, Åmål (repris på Gnestplanket)
2012 Midsommargårdens höstutställning (MGFK)
2012 Miljöporträtt, SAAB Järfälla
Jag har också dekorerat min arbetsplats med några bilder som jag byter ut varje månad. De både betittas och pratas om och det är kul.
Mörkrum
Mörkrummet har varit flitigt använt i år. Tyvärr kan jag inte göra större kopior än 24x30 cm hemma och jag har börjat leta efter andra mörkrum för att tillfredsställa mina mörka begär och dessutom kunna göra större kopior. Det är något visst med varmtonade fiberpapperskopior.
Nu ser jag fram emot 2013 och håller som bäst på med att fundera på lämpliga projekt. Som tidigare kommer de att synas till vänster i min profil. Sannolikt kommer jag att fokusera på färre projekt medan många motivområden ligger konstant i bakgrunden. Jag slutar inte gatufotografera t ex men gör inget specifikt projekt av det. Det bara finns där, liksom. Lika naturligt som att andas.
Mellanformataren
ARTIPELAG
Flera överraskningar på samma dag
Det senaste tillskottet av konstmuséer i Stockholmsområdet upptäckte vi idag. ARTIPELAG på Hålludden utanför Gustavsberg. Eftersom det var fotoförbud i salarna blir det inga bilder inifrån utan "bara" en del från den fantastiskt fina miljön utanför.
Artipelag har skapats och grundats av Björn och Lillemor Jakobson.
Överraskning nummer ett var att här blandades "vanlig" konst med fotografi av sådana kändisar som Kertesz och af Peterséns m fl. Även Trädfotografen hittade en likasinnad i en samling trädfotografier av Wilhelm von Gegerfelt (1844-1920) från 1890-talet. Synd att han är död. Jag hade gärna språkat lite med honom.
Överraskning nummer två var den intressanta utställningen av Candida Höfners fotografier. Här finns en del bekanta interiörer att beskåda. Höfner visar bredd i sin fotografi och här fanns bilder för alla smaker. Från stora färgprintar till diskreta mindre svartvita bilder. Personligen tilltalade mig de svartvita bilderna mest.
Mina flickor på rampen/trappan upp till taket.
Överraskning nummer tre var den goda maten på Baggens restaurang som vi intog på andra våningen.
Överraskning nummer fyra var den fina spångade leden ner från muséet i härlig natur. Ypperligt handikappanpassat och lättgått.
Det går att åka båt hitut också. Jag tror man åker från Nybrokajen mot Gustavsberg. Ett av stoppen är på Hålludden. Det finns ingen ursäkt för cityfolket utan bil att stanna hemma, alltså.
Överraskning nummer fem inträffade precis vid slutet av spången. Vi mötte självaste grundaren Björn Jakobson med en rullstol i högsta hugg. Han frågade mig hur mycket jag vägde och efter det beskedet enrollerade han mig som försöksperson. Han ville testa hur det går att skjuta en rullstol framför sig i den brantaste delen av spången. Både nerför och uppför. Nerför var ju ingen konst och uppför var jobbigt. Väl tillbaka stötte vi på en dam i permobil. Björn enrollerade henne genast som försöksperson nummer två och kallade också tillbaka mig. Han ville ha en bild på kvinnan där hon åker på spången och jag hade ju den stora digitalkameran i handen. Jag tog den förstås och bjöd honom på rättigheten att använda den på hemsidan.
Mellanformataren
PS
Jag tog slut på rullen i min Leica M3 också. Men de bilderna dyker väl upp senare. Kanske.
Åmåls Fotofest - preview
Hängning eller ställning, det är frågan
Åkte ner till Åmål idag för att gå på Fotofesten. Oanmälda fotografer kunde få ställa ut på ett plank, typ "först till kvarn"... Jag tog med ett tiotal bilder och följde med pappa ner för hans hängning, det var gott om plats så det räckte till mig också och jag hängde (nålade fast) åtta svartvita på ena väggen. Anmälda fotografer "hängde" sina bilder på ställningar som tycktes fungera jättebra. Lättvindigt att flytta bilderna för att få ett bra helhetsintryck. En bra idé att ta med till klubben hemma.
Ställning pågår...
Pappas bilder. Flera prisbelönta.
Mina bilder
Mellanformataren
Kamelia Royale
om Blomkungen Tage Andersens utställning på Drottningholm.
Idag besökte vi den nya utställningen på Drottningholmsteatern. Vi var där i god tid och nästan hängde på låset. Vår strategi att komma dit medan det inte var för mycket folk höll, visade det sig. Bara en handfull av samma art medan vi var där.
Konstnären själv var där och hälsade oss välkomna men jag tog ingen bild på honom. Ni får föreställa er hur han ser genom hans verk =)
Utställningen bestod till stora delar av handgjorda blomträd. Men blommorna var äkta. Tror jag.
Som vanligt när det gäller mig så är det annat som är mer intressant.
Det här nog inte en del av utställningen utan snarare kvarglömt hjälpmedel.
Allt ljus på mig. Eller vad var det hon sa? Frun satte sig i soffan och fick en spotlight i nyllet.
Stammis. Han kanske var en berömd skådespelare på 1700-talet?
Är inte säker på att detta hörde till utställningen men tog en bild ändå.
Mellanformataren
PS
En kortare version i svartvitt finns i min vardagsblogg Local ventures. Där tar jag ut svängarna lite med Silver Efex Pro.