Pro Memoria
Gotland i grått
Om en semesterresa i svartvitt
Vi åkte till Gotland några dagar i mitten av juli. Med mig hade jag D600 och Zeiss ZM och flera objektiv till båda. Tanken var att ta lite vanliga turistbilder med D600 och lite annat med Zeissen på film. Men det bar sig inte bättre än att jag tog allt på film. Åtta rullar svartvitt och inte en enda digital bild. Min fru använde den andra kameran och jag var nöjd ändå. Vi har varit på Gotland förut så det var inte mycket nytt. Det blev bara så att jag fortsatte med det svartvita.
Vad kan man då säga om Gotland i svartvitt? Gråspräckligt. Kalksten gör sig inte bra på bild. Dessutom gör den allting så himla ljust. Ibland frestades jag att sätta på ett gråfilter men behöll gulfiltret på utom sista dagen då en molnslöja lade sig över ön. Då ersatte jag gulfiltret med ett vanligt UV-filter. Nu blir det lite smakprov ur de åtta rullarna Tmax 400. Jag använde mest 35 mm men några bilder blev tagna med 90 mm. Jag kommer knappast ihåg vilka. Det är ganska många bilder så det här är bara för de uthålliga.
Vi åkte som alla andra med Destination Gotland.
Det finns ett café som ett strykjärn i Visby
Vi bodde på Strand Hotel
Första kvällen njöt vi av solen och brisen från havet
Färjan till Fårö är gul och blå.
Hästen (eller hunden?) i Gamle hamn
Frun tar igen sig
Raukfältet vid Digerhufvud hade många besökare
Men alla "försvann" i det gråspräckliga
Helgumannen. Lite trä att vila ögonen på.
De har t o m trätak
Båten hade flyttat på sig sedan förra gången.
Trä är skönt att titta på i det hårda kalkstensljuset
En uppnäst rauk vid Langhammars raukfält
Skönt med lite välbekanta former att vila ögonen på också. Jag menar bilplåt. En Hudson Hornet.
Roma glasbruk ligger framför Roma klosterruin vilket gör klostret lite svårt att hitta om man inte har varit där förut. Åk mot Kungsgården.
Det här är resans bedrift. Vi (jag) hittade ruinen efter ett annat kloster bara några kilometer från Roma men lika intressant. Jag kan inte ens förklara vägen.
Skeppssättning längs vägen med utsikt över Karlsöarna
Vi åkte längs en kustväg med vindpinade träd
Vi jagade väderkvarnar åt dottern
Körsbärsgården i Sundre. Hur sannolikt är det att man träffar en fotoklubbskompis här utan att ha planerat det? Trevligt och överraskande! Vernissage var det också och gratis inträde.
Vi åt en bit mat här och jag fotograferade väggdekorationen
En av fruns favoritkonstnärer ställde ut här
Hoburgsgubbens näsa är fortfarande gul så att man ska upptäcka honom. Det vore ju synd att ha varit där och inte sett honom.
Spånklädda hus i Visby hamn
Jag provade talarstolen i Almedalen men ingen ville lyssna.
Utsikt från mitt hotellrum
Takterassen utanför mitt rum. Granne med ruiner.
Här väntar vi på att få köra ombord på färjan hem
Eders hängivne
PS
Jag rekommenderar att sätta i färgfilm i kameran när ni åker till Gotland. Bilderna blir mer spännande då. =)
Årets profilbild
Fem år av profilbilder
Ja, alltså, i min månatliga serie med en profilbild från varje år av mitt liv. Den här bilden är från i år och fr o m nu måste jag fixa nya profilbilder varje månad. Det blir en utmaning åt mig själv att fixa det. Och det kanske inte blir så likt mig alla gånger =)
Historien om denna månads profilbild är att vi, som alla mina läsare vet, åkte till Montreal i maj. Jag lyckades komma med på några bilder och bilden den här månaden är tagen av min fru.
Mitt i Montreal ligger berget (och parken) Mont Royale och det är där som månadens profilbild blev tagen. Egentligen är dottern med i originalbilden men eftersom hon inte är medlem på Fotosidan får hon inte vara med på bild. Nu blir det lite bilder från Mont Royale som jag tror inte visats tidigare i denna blogg.
Utsikten
En yngre man med en Canon på magen erbjöd sig att ta ett kort på oss. Han hittade knappen på min Nikon.
Inte mitt vanliga motiv. Jag tror frun tog bilden.
Vi var ofta oense om vartåt vi skulle gå. Min fru är en värdelös kartläsare, dottern något bättre. Jag har oftast rätt. Men jag önskar ofta att jag kunde slappna av från kartläsandet och lita på någon annan. Speciellt när jag kör bil...
Glassförsäljningen gick dåligt denna dag.
På vägen ner stötte vi på ett hus mitt i skogen. Det kändes tryggt. Vi gick förstås vilse men ner kommer man ju alltid och staden Montreal omsluter ju berget. You can't miss it, liksom!
Profilbilden då
2013
Eders Hängivne
Malmö hamn
Jag gillar hamnar så självfallet gick jag dit och strövade runt några timmar den 7 juni. I sakta mak tog jag mig från Bagers bro förbi Inre hamnen ut på piren och tillbaka. Sen fortatte jag västerut där det pågår spännande byggnation. Men det tar vi en annan gång. Nu blir det bara en liten del av hamnområdet.
Malmöborna är ett cyklande folk
Fredliga är de också
De har snygga broar...
...och fyrar...
..och broar...
...och fyrar
Vad det här är kan jag inte räkna ut. 90 mm använde jag här
Dockan har blivit småbåtshamn. Men jag tror bestämt att jag hade närmare till båten i Åmål.
Kunde inte låta bli. Självporträttet.
Nästan FÖR prydligt välordnat
Äntligen ett café som var öppet. Kaffesuget var enormt så här långt på promenaden. Mycket trevlig och hjälpsam personal gör att jag gärna rekommenderar Lighthouse Café nästan längst in i Dockan.
Det finns fler som kör retro. Skönhet i trä
Proud Mary lägger ut för en fikasegling
Och andra lägger sista handen på vårrustningen
Resten av den här promenaden kommer senare
Mellanformataren
PS
Samma ekipage som i förra inlägget utom på en bild där jag använde 90 mm . Och film som sensor förstås.
Betraktelser från Montreal -8
Om en promenad i gamla stan, lite historia och gatugycklare
Kraftig vind och hot om regn höll oss inte hemma. Extra kläder byltades på och sen iväg.
Turistfälla. Vi blev omkörda av flera stycken.
Privat gård. Jag tog bilden genom järngrinden.
Mycket "Hötorgskonst" men i slutet av den här gatan såldes det fotografier, både bra och dåliga. De bra var svartvita dokumentärbilder från olika platser i Montreal. De dåliga var svartvita som handkolorerats (sannolikt i Photoshop). Det där med "handkolorerade" svartvita bilder verkar vara på modet här.
Medan vi satt och fikade kom ett par killar och roade en liten publik en stund.
Publiken
Fyra i soffan.
Här har vi Montreals stadshus. En mäktig byggnad några tiotals år äldre än Stockholms.
Jean Drapeau, Montreals kraftfulla borgmästare under två perioder. Det var han som satte igång bygget av tunnelbanan och var drivkraften bakom Olympiaden 1976 m fl bedrifter. Det var i parken som bär hans namn vi gick vilse härom dagen. Men han var helt oskyldig till vår vilsenhet. Han dog ju 1999.
Guvernörens hus
Ulv i fårakläder. Detta basilikaliknande tak var toppen på en Galleria, eller Mamons tempel om man så vill. Vi gjorde en repa där men handlade inget.
En tjusig portgång
Efter några timmar drog vi oss mot tunnelbanan för att åka hem. Idag hittade jag för övrigt tunnelbanans kraftförsörjning. Innanför gummihjulens "vägbana" går en vanlig räls där tåget hämtar sina 750 Volt att driva det med.
Mellanformataren
PS
Imorgon hade vi planerat att åka till Quebec men skjuter på det en dag p g a det dåliga vädret där. På tisdag och onsdag lär det bli mycket bättre, 15 grader och sol istället för regn och knappt över nollan. Jag börjar misstänka att vädret är bättre hemma. Och vi som trodde det skulle vara tvärtom.
Betraktelser från Montreal -7
Promenadbilder och ett skandinaviskt café
Idag ville flickorna shoppa loss lite så vi åkte in till city tillsammans och skildes åt vid en park som jag inte minns namnet på i närheten av Sherbrooke. Jag hade nog tänkt gatufoto men den känslan infann sig inte, delsvis beroende på att jag hade "fel" kamera. Fel för mig alltså, är det bäst att tillägga. Nikon D600 känns inte bekväm med ett sådant tema för dagen. Zeissen är lättare att bära och lättare att hantera (bara tre saker att hålla reda på, bländare, tid och fokus).
Började med ett misslyckat självporträtt. Skulle nog ha kört med manuell fokus, AF är så lättlurad ibland.
Många cyklar vänslas med en stolpe här.
Många stirrar ner i en mobil
Bakgator finns det gott om.
Montreal är inget bra ställe för rörelsehindrade. Trappor även till bottenvåningen. Trappor, trappor, trappor så långt ögat kan se längs alla gator.
Jag minns när jag var grabb att norrmännen hade en fantasifull smak beträffande kulör på sina hus. Här finns det en del liknande exempel.
Olåst bakhjul, hur ska detta sluta?
Vi hade stämt möte på ett ställe att äta. Det finns två matställen i Montreal som har köttbullar på menyn, IKEA och det här stället. Men de kallade dem för boulets norwegienne! Goda var de ändå. Precis som hemma.
Scandinavian Café
Sen åkte vi hem
Mellanformataren
PS
Idag var det svinkallt och blåsigt och alls inget nöje att gå på stan...