Tack, George Eastman!

Det är lite lättare att fotografera med rullfilm

Innan rullfilmen kom fotograferade både proffs och amatörer med glasplåtar. Man använde ofta s k fallplåtskameror där den tagna plåten föll fram och la sig i ett magasin i kameran. När alla plåtar var tagna gick man till fotoaffären och och fick glasplåtarna uttagna och en ny packe insatt. Eller också skickades hela kameran in till Kodak för framkallning och kontaktkopiering och den kom snart tillbaka med en ny laddning glasplåtar. Proffsen gjorde förstås allting själva. Men för amatören var det bekvämt att lämna in allt och slippa göra jobbet.

Glasplåtar från Ilford. Känsligheten Weston 25 motsvarar ungefär ISO 32

Banktjänstemannen med de svarta fingrarna, George Eastman, utvecklade också glasplåtar hemma i sin moders kök under sena kvällar och nätter. Förmodligen var han svart under ögonen också av sömnbrist.

En bonde i Dakota, Peter Houston, uppfann den första handhållna rullfilmskameran i början av 1880-talet och hade patentet men startade aldrig tillverkning av den. Hans yngre bror David uppfann många delar till kameran, bl a rullfilmshållaren, och hade slutligen många patent. George Eastman köpte deras patent och licenstillverkade kameror för rullfilm. Det var George Eastman och konkurrenten Hannibal Goodwin som uppfann rullfilmen på var sitt håll. Goodwin sökte patent på sin 1887, George Eastman på sin 1888. Det här blev det verkliga genombrottet för amatörfotografin. Rullfilm i en enkel boxkamera. Och en lysande affär för George Eastmans Kodak. Adjö till glasplåtarna. Goodwin stämde senare Eastman för patentintrång och fick en ersättning på 5000$ av Eastman. Goodwin skulle just starta tillverkning av rullfilm när han omkom i en trafikolycka. Eastman blev ensam kvar på scenen.

Olika varianter av rullfilmshållare. Uppfinnaren David Houstons första rullfilmshållare var dessutom försedd kuggar och avsedd för perforerad film. Något som slog igenom senare när Thomas Edison behövde det till en av hans uppfinningar, filmkameran. Det var då 35 mm-filmen föddes som sedermera Leica använde till deras nya småbildskamera. I själva verket var den filmen den direkta orsaken till att Leicas småbildskameror såg dagens ljus. Uppfinningar inspirerar till andra uppfinningar.

Amatörfotografins fader. En hårdhudad affärsman.

Rullfilmen blev ett genombrott för amatörfotografin av samma magnitud som digitalfotografin blev ett drygt sekel senare.

Eder Hängivne

PS
Biografin om George Eastman har jag börjat på ett par gånger men jag tröttnar fort på det akademiska språket och nödvändigheten av att slå i ordboken flera gånger på varje sida. Men den är mycket intressant.

Jag har laddat Contaflexen med två filmer!

Om att hålla tungan rätt i skenan

Nu var det dags att ladda film i mina Wechselmagazin till Contaflexen. Som tur är finns det en manual på webben. Tyvärr nästan oläsbar i utskrivet tillstånd. Men som pdf kan man ju förstora så mycket man behöver.

Två magasin har jag. Den här gången tänker jag ladda det ena med Delta 400 och det andra med Portra 400. Rena självbevarelsedriften gör att jag kör på samma ISO. Annars glömmer jag nog att ställa in rätt ISO på kameran när jag  byter magasin. Det får räcka med en nyhet den här gången; att jag kan byta film mitt i en rulle.

Det var knepigare än väntat att få filmen att hålla sig i styrskenorna men det gick till slut.

Sen var det bara att putta på tills filmen dyker upp helt automagiskt till höger om upptagningsspolen. Sen stoppar man ner den i skåran till vänster om det vita strecket och matar på med tummen på den räfflade spolgaveln tills man känner att filmen gått ett varv och blir riktigt låst. Avslutar med att skjuta in kåpan över kassetten och svartsliden över filmen.

Sedan ställer man in rattarna så att man kommer ihåg vilken film som sitter i. Portran (överst) på solen och 27 DIN  (det är ju en tysk kamera). Delta 400 (nederst) mot det svartvita fältet och 27 DIN.

Eftersom räkneverket på kameran inte kommer att visa rätt har magasinet ett eget räkneverk. När man kört förbi startrutan (som ju blivit exponerad) ställer man in det på 36 som betyder 36 bilder kvar. Räkneverket räknar sedan ner så att jag hela tiden kan se hur många bilder jag har kvar. Fiffigt men inte originellt. Andra kameror har samma feature.

KLART. Ut och plåta!

Eders Hängivne

PS
Det dröjer nog ett tag innan båda filmerna är klara och framkallade men håll ut. Bilder kommer.

Stafettkamera 12

Om min andra Olympus 35 SP

Jag har ju två stycken 35 SP och jag ville kolla funktionen på båda i avsikt att göra mig av med den ena. Jag har egentligen inte slutat samla på kameror men jag har blivit mer målinriktad (eller kräsen) och gör mig av med en hel del kameror. Jag behåller de intressanta och roliga. Och de som jag verkligen gillar att använda.

Här kommer bilder från den yngsta Olympus 35 SP. Dessvärre visade det sig att exponeringsmätaren fungerade sporadiskt så jag använde en handhållen exponeringsmätare för att bestämma EV-talet. Det är inget extra arbete egentligen. Man mäter bara varje gång man byter ljussituation.

Interiör från det nybyggda Dinners i Enköping.

Nära Medborgarplatsen

Konferens vid Södra Station

Jag träffade Krister på Pallas i Vällingby.

Den här gången körde jag Ilford Delta 400 och framkallade i Ilford ID 11 och det gick bra det med. Ännu ser jag ingen större skillnad mot samma film framkallad i Kodak Xtol. Men jag har ju några liter kvar...

Eders Hängivne

PS
Nästa kamera blir en spännande liten goding från början av 50-talet, Voigtländer Vitessa N 

Planer för sommarhalvåret

Om färg och svartvitt, smått och stort

Mörkrumssäsongen går mot sitt slut. Det är snart dags att tömma tankarna och tillreda ny filmframkallning. Jag tänkte testa Ilfords filmframkallare  ID 11 på främst Ilfords filmer för att se om de kan bli snäppet bättre än med Kodaks Xtol som jag ju använt i flera år. Jag ska skaffa ett par av Ilfords 400 ISO-filmer, Delta 400 och HP5+, och så kör jag väl även några Neopan 400 i samma soppa.

Delta 400 

I storformataren tänker jag köra en annan favoritfilm, Ilford FP4+. Det tog ett tag att gilla den filmen men nu är kärleksförhållandet stabilt. Även andra filmer ska testas, t ex Panchro 400 och Rollei 400 IR. Den senare är lite lömsk då den har en oerhört tunn bas och borde läggas i frysen en stund innan man framkallar bladen. Jag har kört den på mellanformat tidigare med mycket gott resultat.

Rollei 400 IR 

Färg då. Jag ger mig inte med färgförsöken och ska köra två filmer i två kameror, Kodak Portra 400 och Color Plus (200). Jag ska använda Nikon F6 och Leica M4-P växelvis, främst för att se om objektiven har någon avgörande betydelse för resultatet. Det är stor chans att det bara blir färgfilm med på semestern till Öland detta år. Kanske jag smyger med lite svartvitt i Zeissen som jag har svårt att lämna hemma. Småbildssemester alltså. Eller turistformat om man säger så.

Portra 400 

Eders Hängivne

PS
När det gäller färg tänker jag fokusera på att ta bilder där färg är en betydande del av kompositionen.

Hårdkodad vinjettering - stafettkamera 10

Om att köra halvformatsobjektiv på fullformatskamera

Min stafettkamera 10 har äntligen kommit till films ände. Jag har haft ett stort missöde med den. När räkneverket passerade 40 blev jag misstänksam på riktigt och gjorde en koll. Jorå, den hade inte fastnat på spolen. Jag brukar alltid kolla genom att försöka spola tillbaka, eller så missade jag det den här gången. Eller kanske den hade lossnat efter den första rutan. Nåväl, jag har alltså tagit rullen två gånger utan att dubbelexponera den.

Zorki 3 från 1954 var det som fick köra en hemrullad HP5+. Från början satte jag på ett 28 mm halvformatsobjektiv, Industar 69,  väl medveten om att nu blir det vinjettering. Men hur mycket och hur klädsamt? Jag körde bara halva rullen med det objektivet. Sedan bytte jag till ett Jupiter 12, 35mm/f2,8) för fullformatsfilm, och körde den till slutet.

Bilder blev det förstås. Här kommer några vinjetterade och några utan.

Industar 69. Mycket mjukt och vinjetteringen kan man vara utan.

Jupiter 12

Nästa stafettkamera blir nog Leica IIIf med Summicron 5 cm/f2. Som alltid deklarerar jag vilken film mina kameror har för tillfället på min profilsida. Där kan du snart läsa vilken film som hamnar i IIIf.

Eders Hängivne

PS
Det går bra att fixa vinjettering direkt i en digitalkamera också. Fullformats sensor + objektiv för APS-C så blir det mörkt i hörnen.