Sköna sommardagar

Om en hatt jag vill ha

Jag har länge suktat efter en Panamahatt. En sån där med smala brätten, lite smalare än den här.

Eders Hängivne

Sommaren är på gång

Den längsta natten har just passerat

Jag sitter just och väljer bilder för min andra fotobok någonsin. Och det blir bilder från min sommar med Instax Square. Den där indirektbildskameran på 4 MPix med en inbygggd printer som ger polaroidliknande bilder.

Det här är en digitalbild från kameran. Men i boken använder jag skannade printar. De är ganska charmiga och med en fläkt av analog teknik. Operfekta.

Eders Hängivne

På besök i Paradiset

Men så långt jag kunde komma från naturen

Paradis är väl en definitionsfråga och högst personligt. När man som jag är intresserad av gamla bilar så är det heller ingen bilskrot i Värmland jag åker till. Paradiset denna sommar befann sig i Rättvik. Jag var där de första dagarna av Classic Car Week och njöt i fulla drag av utsikten.

Alla färgbilder från Rättvik är tagna med en Olympus OM-2N. Jag hade satt mig i sinnet att göra slut på en del gammal film i frysen och detta fick en lite oväntad effekt. De gamla filmerna gav en gammaldags "look" åt bilderna som jag tycker passar och adderar lite tidsanda. Nå, inte alla rullar var gamla. Jag provade ett par tyska Rossman 400 för första gången. Alla rullar är framkallade hemma i mitt lilla mörkrum.

Jag öppnar brett här med en Cadillac Sixty Fleetwood från 1958.

Var namnet Fleetwood kommer ifrån vet jag inte men det kan ha något att göra med badbryggan i aktern.

Här är föraren, men han var inte ägaren

Han hade en skylt i bakrutan som sa "Jag var i Åmål men det var stängt". Eftersom jag är född i Åmål var det ju en bra samtalsöppnare med ägaren. Det är inte ägaren på bilden, bara en medåkare.

Eders Hängivne

PS
Det kommer mera från Rättvik...

Min analoga sommar

Eller vart tog digitaltekniken vägen?

Jag vet egentligen inte riktigt varför det blev så här. Jag menar, jag har ju en riktigt bra digital systemkamera som ger mig allt jag behöver och t o m mer än jag behöver. Ändå blev den nästan dammig i somras. Jag använde i huvudsak en modern mätsökarkamera med bra objektiv till och fotade allt från promenader i staden till semesterbilderna på Gotland. Jag tänkte väl att frugan skulle ta lite turistbilder på semestern med den men när vi kom hem var bildmaterialet ett helt annat än turistbilder. Lång näsa.

Nu är jag inte det minsta missnöjd med det. Jag fick de bilder jag ville ha om än 100% i svartvitt. Som en semester på 50-talet. Barndomens bilsemestrar var så gott som helt svartvita. Ibland lyxade sig pappa med att stoppa in en färgfilm men annars var det svartvitt som gällde. Albumen är fulla av dem. Så här nära ett halvsekel senare är de likafullt dyrbara minnen. Värda sin vikt i färg.

Jag kan ännu inte riktigt förklara varför det känns bättre att lyfta en analog kamera för att ta en bild. Modus operandi är ju väldigt likartat mot en digitalkamera. Ok, de flesta av mina analoga kameror är lite mindre och lättare än den stora digitala systemkameran. Men ändå. Man trycker på samma avsedda knapp för att frysa ett ögonblick. Och egentligen är det ju inte så intressant vad man använder, bara bilden blir det man ville ha. Ett minne.

Här är några få minnen av min analoga sommar.

Och jovars, jag lyxade till det med lite färg också.

Eders hängivne

Ålder som ädelförfarande med bilder

Om Vivian Maiereffekten

Så här kan det gå när man dammar av en gammal diabild från 1978. Jag laddade upp bilden nedan på Tumblr igår och idag när jag kollade var det drygt 60 gilla och återbloggningar på den och stigande medan jag skriver. Det visar på att bilder förädlas med åldern.

Praktica IVB + Tele-Takumar f3,5/135. Ektachrome 200 var min standardfilm vid denna tid. Och som synes använde jag kameran flitigt även i vått väder. Östtyska kameror är robusta.

Eders hängivne

PS
 Så ser den ut