Bländare 214 - ungefär

Om en gammal kameras ögonoperation

Jag har en gammal Contessa/Nettel Piccolette från början av 1920-talet. Jag har kört några få rullar genom den med ett ganska intressant resultat, minst sagt. Här kommer några exempel. Förstora och titta noga. Ser du vad det föreställer?

Toykameravännerna torde vara gröna av avund för ett sådant här optiskt spektakel =)

Jag vet inte om kameror kan få starr men jag räknar detta resultat till ögonsjukdomarna och beslutade mig för en operation. En ny lins, helt enkelt. Så här ser den ut.

Ja alltså, den är inte av glas utan snarare luft. Jag har alltså förvandlat en kass lins till ett hål på ca diameter 0,35 mm. Och med ett enkelt handgrepp är kameran en hålkamera.

De flesta gör det lite enklare för sig med aluminiumfolie och gör hål med spetsen på en knappnål. Men jag är ju ingenjör och har gjort det på ingenjörsvis i en verkstad med hjälp av kollegan Per Hillbom. Tunn aluminiumplåt som sedan svarteloxerats blev det.

Den ser precis likadan ut som förut men bländaren som sitter framför linsen har ingen funktion längre. Möjligen kan den fungera som motljusskydd om det vill sig väl. Den minsta ordinarie bländaröppningen är mycket större än hålet.

Nu är kameran laddad också med en rulle färsk Efke R100. Om det blir några bilder av det här så kommer de upp i sinom tid i bloggen.

Mellanformataren

PS
127-dagen närmar sig och den här kameran har 127-film och bildformat 4x6,5. Nu har jag alltså två kameror redo för den dagen...

127-dagen framkallad

Jag tror Crimson har problem med 127-filmer

Det tog lite längre tid än vanligt den här gången. Visserligen säger de så på hemsidan men diafilmen jag skickade in bara någon dag innan kom hem ganska snabbt. De verkar ha problem med 127-filmerna. Torkfläckar efter kemi, repor i emulsionen, svarta och vita prickar. De vita prickarna är damm men de svarta? Nå jag ska visa några av bilderna från 127-dagen i alla fall så att ni vet att jag var ute och luftade en av mina Rolleiflex Baby. Det blev två rullar Bluefire Murano 160. En negativ färgfilm som jag starkt misstänker är en omskuren och omrullad Portra 160. Jag har inga bevis för påståendet men ryktet går. De använder i alla fall ett eget backingpapper som är svart och nytt.

Nu till bilderna.

Stor bländare. Med Babyn kör man EV istället för bländare och tid så jag hade inte järnkoll på storleken men det var sannolikt 3,5.

Här var ljuset lite bättre

Gustavsberg VII

Lite blommig fägring från gästhamnen.

Och lite kvinnlig

Mellanformataren

127-dagen närmar sig

Dags att ladda din gamla goding

Den 12 juli är 127-filmens dag så nu är det dags att leta reda på 127-filmerna i frysen eller var du nu har dem. Själv tänkte jag enbart köra med Rolleiflex Baby och har laddat med Bluefire Murano 160. Visserligen har jag 20 färska rullar med svartvita  efke100 men de sparar jag för vardagsbruk. 127-dagen är ju en högtidsdag så det får bli färg för hela slanten. Jag har tre rullar Murano plus ett par Velvia 100 diafilm. 4x4-dia har jag ramar till ( s k superslides). De är lika stora som vanliga diaramar för 24x36 men ramen är smalare.

Först tänkte jag ladda min sista rulle Macocolor UCN200 men spolen är för lång och passar inte i kamerans filmvagga, vilket är ett vanligt problem med Rolleiflex Baby. Finns det någon i närheten som har en 127-filmskamera av annat märke så är den till skänks.

Rolleiflex Baby från 1958. Gulfiltret tar jag bort den här dagen.

En bild från förra året

Johannes kyrka

Heja om vi ses där ute....

Mellanformataren

Högtider och konsekvenser

Om det mångkulturella samhällets helgdagar

Det är som vanligt inte allvarligt menat det jag skriver här. Jag luftar bara en gnagande tanke i min hjärna. Julen pockar just på uppmärksamhet och jag har slutat gilla julen såsom den firas nu för tiden. Julen borde byta namn till Konsumptionens Högtid. Den har ju bevisligen sina egna tempel som är långt fler än alla andra religioners tempel tillsammans.

Eftersom jag är en bekännande kristen och medlem i Svenska Missionskyrkan firar jag alla de kyrkliga högtiderna då det är min mänskliga rättighet att göra så. Men eftersom jag bor i ett sekulariserat och mångkulturellt land med en mängd människor som bekänner sig till något annat, eller rent av till inget alls kan jag inte låta bli att fundera på om vi inte borde avskaffa en del företeelser i almanackan. Helt enkelt ta konsekvensen av det samhälle vi har skapat och lever i. Låt alla trosriktningar ha sina högtider. Men inte i almanackan! Annars skulle den ju bli ovanligt röd. Jag måste nog belysa det med några exempel.

Tyska kyrkan en vardag. Alltid öppen för alla.

Söndagar. Det finns inte den minsta anledning att dessa ska vara röda. De kyrkliga stora högtidernas röda dagar likaså såsom Påsk, Pingst och Jul. Kristna ska förstås tillåtas fira kyrkliga högtider men icke andra. Ingen borde få åka snålskjuts på andra religioners helgdagar och orättmätigt tillskansa sig lediga dagar. Mentalt tycks de flesta akta söndagarna lika som vanliga dagar. Jobbar gör man hela veckan och ledigt tar  man när man vill så länge man har semester eller komptid att ta av. Femdagarsveckan är förlegad. Eller har flyttat sig.

En del religioner har sin "röda" dag på lördag. Må de få ha det. Ateister har inga röda dagar. Kul för dem! Måndag hela veckan, liksom =)

Röd byggnad för röda dagar.

Avskaffa Lucia som offentligt firande! Katolska helgon har inget med Sverige att göra. Lucia må för all del firas i den katolska kyrkan eftersom den existerar i Sverige. För alla Sveriges invånare borde Ljusets högtid firas på Midsommar och kombineras med Nationaldagen. Ty det är den enda dag på året som alla rikets invånare samfällt tycks fira på riktigt. På det ena eller andra sättet. Troende som ateister, kapitalister som kommunister, hederliga som kriminella, nykterister som alkoholister. Ja, Midsommar borde vara den enda Högtiden i Sverige! Jag kan för all del tänka mig att fira motpolen Midvinter också. Den tid då mörkret är som djupast och stearinljusen brinner flitigast. Mysighetens tid. Ett slags Advent för Midsommar. En Hoppets högtid.

I ett mångkulturellt samhälle som vårt borde det finnas rum för varje trosriktning och ideologi att få rum för sina speciella högtider utan att för den skull få med det i almanackan. I Sverige råder minsann religions- och åsiktsfrihet. Mardrömmen att hålla reda på allt drabbar visserligen arbetsgivarna som måste hålla reda på vilka kulturer de har anställt att utföra arbete åt sig men det torde vara en ringa extra börda i jämförelse med all annan administration de åläggs. Jag vet, ty jag är själv företagare med en anställd. Jag själv. Och han får fira sina högtider bäst han behagar. t ex den 12 juli. 127-filmsdagen.

Högtidsklädda Stockholmare vid ingången till sin helgedom. 127-filmsdagen.

Skolavslutningar borde firas på neutral plats med neutrala "psalmer" såsom "Du ska inte tro det blir sommar..." och den fattige bonddrängen och kon som sket på broa. Härlig är jorden och Den blomstertid nu kommer borde förbjudas enär de lär vara kränkande för en del kulturer.

Politiskas högtider må firas av dem som har den rätta läran i politiska frågor men ska dagarna vara röda? Icke!

1 maj borde vara en svart dag. I alla fall för majoriteten.

Mellanformataren

PS
Även Hallowween kan därmed firas. Men bara för dem som har det med sig i sin kultur! Liksom häxorna kan ha sina Blåkullafester. Utan att för den skull bloda ner almanackan med röda dagar.

PPS
Nu när jag gjort hela almanackan svart känns det plötsligt som jag har uträttat något värdefullt för Sverige. Almanackan har blivit fullt demokratisk!

Min 127-dag

Det blev inte många timmar jag var ute men två rullar Bluefire Murano 160 hann jag i alla fall köra genom en av mina Rolleiflex Baby. Den äldsta av dem. Den ena är några månader yngre än den andra. Jag körde först slut på en Tri-X 400 som var egenhändigt skuren från en 120-film tidigare i vår. Men här visar jag bara några färgbilder.

Mellanformataren