Pro Memoria
Disfarmer-stilen
Om de svarta streckens betydelse för porträttfotografin
Jag är fascinerad av den hype som lanthålefotografen Mike Disfarmer har ställt till med. Häromdagen upptäckte jag ännu en bild som jag tagit i hans anda. Helt omedveten om hans existens. Däremot har jag helt medvetet konverterat den i Silver Efex Pro och tonat den i amerikansk kaffeton. Som du ser har jag också, helt omedvetet, utvecklat Disfarmerstilen med ett tunnare svart streck som dessutom inte är helt vertikalt. Vad gör man inte för att särskilja sig från förebilderna vare sig man känner till dem eller ej.
Disfarmer-stilen. Modellen är en medlem ur Sundbybergs Fotoklubb
Mellanformataren
1954-apparaten uppgraderad
Om jakt och nördars adrenalinkickar
För att göra retrofotograferandet lite mer spännande satte jag mig i sinnet att skaffa en utrustning som helt och hållet är jämnårig med mig själv.Spänningen låg förstås mest i att hitta och skaffa den. Jakten på auktionssajter kan vara riktigt adrenalinpumpande. I mitt förra blogginlägg om min egen årgång fick jag dock någon kommentar att den där sökaren minsann inte var rätt årgång. Och det är ju sant. En modern Voigtländer för 28 och 35 mm är visserligen väldigt klädsam på en Leica IIIf men ändå för ung.
Nå, nu är den saken ordnad. Om än med visst besvär. Och när jag ändå hade farten uppe snappade jag upp en kollapsbar 5 cm:s Summicron typ I också. Den ger kameran en verkligt cool look. Sökaren SBLOO kom 1951 och eftersom den inte har serienummer kan man inte vara helt säker på när den tillverkades. Det finns dock ett litet knep för den kunnige. Fram till 1959 angav Leica sina objektivs brännvidder i cm och naturligtvis även sökarna. Den sökare jag hittade har angivelsen 3,5 cm och är alltså samtida med både Summaronen på 3,5 cm och kamerahuset. Inom toleransen ±3 år vill säga. Från 1959 har SBLOO märkning i mm. Sökaren ser lite blaffigare ut än den smidiga lilla moderna Voigtländersökaren jag hade förut men är mycket ljusstark, klar och tydlig. Till Summicronen behövs inte extrasökaren då den inbyggda är avsedd för 5 cm. Men 3,5 cmsökaren får nog sitta på permanent i alla fall. Summaronen är så liten att den lätt får plats i byxfickan när jag inte använder den. Alltså kan jag ha hela 54-ekipaget med mig ut "på stada".
När det gäller kameraväskor till klenoder är originalväskor sällsynta i bra skick och dessutom av "never-ready"-typ, d v s kameran skulle i första hand skyddas och när man väl tog av skyddet så skulle det hänga kvar i väskan (vanligtvis till fotografens förtret) för att man inte skulle tappa bort det. Där gör jag ett praktiskt avsteg med en nytillverkad kinesisk underredesväska av "alltid-redo"-typ.