På två hjul igen

Jag har återupptagit mina cykelturer igen och helt naturligt har jag med mig en kamera. Denna gång tog jag Dogmakameran, Canon Powershot A80. En kompetent liten fotoapparat. Egentligen vill jag ha Coolpixen till det här men den är hos Nikon på ”reparation”. Damm på sensorn! Och den har mest legat i fickan! Reparatören verkade uppriktigt förvånad men kunde konstatera faktum. Powershoten har varit med om mycket värrre äventyr än den men aldrig haft såna problem. Jag slår vad om att de glömt att montera en tätning runt optiken. Nåväl, det går ännu på garantin.

Här några bilder från dagens tur.

Framme vid målet. Hustrun blev skräckslagen när jag talade om målet för dagens tur så för att bevisa min äventyrslusta skickade jag henne ett MMS med bildbevis från ”expeditionen”. Väl hemma visade det sig att hon inte kan ta emot MMS på sitt abonnemang.

På väg hem blev jag hindrad av broöppning. Fram med kameran (som nu omärkligt har ställt om sig till panoramaläge med helt knasiga inställningar) och ta lite bilder. Det var ju det mest spännande som hände på hela turen.

En kilometer hemifrån bröt det ut ett sommaråskväder som berikade luften med nytt fräscht syre och gav spurten hem en riktig skjuts. Personbästa förstås på första turen till Drottningholm =)

Macro med Rollei del 2

Nu har det hänt igen. Jag satte på närbildslinserna på Rollein och fotade i djungeln på balkongen. T o m Babyn fick känna på linserna men den filmen sitter ännu kvar i kameran. Det är väl inte så mycket macro med dagens mått mätt men på 50-talet var det macro på den tidens sätt sett. Det finns en ännu värre närbildslins, Rolleinar 3, men den har jag inte lyckats vinna på någon auktion än. Den är sällsyntare än tvåan.

Ljusterapi

Solen är härlig men ibland blir det för mycket. På Gotlands ljusa kalkstensstränder fick både exponeringsmätare och film fnatt. Rena ljusterapin. Nästan utomjordiskt (läs himmelskt) ljus omslöt oss var vi än gick.

 

Langhammarns raukområde.

Zeiss Ikon Super Ikonta B och Portra 160VC

Nyårslöftet - halvårsrapport

Jag är ju egen företagare så en halvårsrapport är ju lätt fixat. Året började med åtta kameror för film. Vid halvårsskiftet hade de förökat sig till tjugoåtta stycken. Alla utom en har haft eller har film i sig. Den som inte har haft film, en Pontiac Bloc Metal 41, fungerar inte. Slutaren trilskas och så länge den inte fungerar ingår den inte i nyårslöftet.

 

Sjuklingen

Flera kameror har haft mer än en film, ja riktigt många. Några av kamerorna har blivit mina favoriter, t ex Rolleiflex Automat, Leica M3, Zenza Bronica S2A och Zeiss Ikon Super Ikonta 532/16. Några till har potential att bli favoriter bara jag får tag på film till hyfsat pris. Det är kamerorna för 127-film jag syftar på, som Rolleiflex Baby och Contessa Nettel Piccolette. Jag är långt före planen trots att jag redan kört många filmer i flera av kamerorna. Det kommer inte in så många kameror längre och det är kanske tur. De två senaste kom från Moskva, en Smena 8M och en Zenit TTL. Båda 80-talister.

 

Favoriter

Helt smärtfritt går inte alla. Canon Dial verkar ha batteriproblem redan efter ett halvår och bara en tredjedel av rullen tagen. Och för att byta batteri krävs att jag öppnar kameran. Zeniten ska ha ett kvicksilverbatteri för exponeringsmätaren men jag kan köra en rulle manuellt i den istället. Rolleiflexen är ju klar sedan länge men jag kör rulle efter rulle i den. Avtrycket krånglade i våras och nu på semestern på Gotland blev det samma sak igen. Jag matade ut rullen och började torrköra lite. Då kom den igång igen. Spolade tillbaka rullen på en tomspole och så in i kameran igen. Nu kör jag redan tredje rullen sedan dess. Bronicans trigger fastnade i intryckt läge utan att jag noterade det så när jag vevade fram en ny ruta och gjorde sista knycket för att spänna slutaren löste den ut direkt. Det fixade sig strax men två rutor gick förlorade. Och det är mycket på en rulle som ger tolv. Den trevliga Zorkin började släppa in ljus och förstörde många bilder. Den är ju redan klar men jag hade den som Dogma-kamera ett tag tills jag insåg att det var bäst att bryta. Synd. Jag gillar den verkligen. Gedigen, lättjobbad och jag behövde inte ha glasögonen på mig.

Blindskott med Bronican vid Helgumannen, Gotland. Kan nog duga i någon pictorialistisk fototävling =)

Det här nyårslöftet ter sig inte som en tvångströja som så många andra jag avgett. Det är snarare en gåva till mig själv. Det var längesen jag hade så roligt i mitt fotograferande. Du borde prova ett liknande nyårslöfte när det blir dags. =)