Pro Memoria
Try before you buy
Om andra försöket och ett tätt avlopp
Mina profilbilder gör nya landvinningar. 2003 är nästa år och endast tvenne händelser kommer att rapporteras. Jag börjar med ett tätt avlopp.
Redan året innan köpte vi "ett hus vid skogens slut" men fortfarande inom tätorten Åmål. Huset var byggt 1963 och det mesta var original förutom en del tapeter som bytts senare men ändå inte de senaste tjugo åren, kan jag tro. Emellertid hände det sig ganska ofta att badkarsavloppet blev tätt och i det här huset var det ett bekymmer. Badkaret var inkaklat och det fanns en liten lucka i golvhöjd där man kunde sticka in handen och med lite tur och några verktyg rensa avloppet hjälpligt för ett tag. Men till slut blev det tvärstopp och inget tycktes hjälpa. Visserligen var badrummet i behov av en total makeover men det var inte påtänkt förrän senare. Så det blev till att göra en temporär lösning.
Före
Efter
Några år senare gjorde vi färdigt och då blev det så här.
Nå, det andra försöket är något helt annat. Efter att ha bott ihop ett par år fann min kvinna och jag det för gott att gifta oss. Det blev i Borgviks kyrka med middag på Kvarnen. Sällskapet bestod av tio personer. Nataliya och jag förstås, hennes dotter och mina tre söner, mina föräldrar, pastorn och en god vän som spelade trumpet till ingångsmarschen.
Rödögda barn. Att ta bort röda ögon direkt i kameran var inte uppfunnet vid denna tid, vilket härmed bevisas. Och fortfarande är det Olympus µZOOM:115 som används till att dokumentera vardag och fest.
Det nygifta paret. Det är han till vänster som är profilinnehavaren.
Mellanformataren
PS
Och vi hänger fortfarande fast vid varandra.
Tornerspel och båtsommar
Eller vad man kan åstadkomma med en enkel analogkompakt
Året är 2002. Frugans dotter ska komma på besök och det första vi gör är att åka till Trollhättan på Fallens Dag. Fallen är inte så intressanta men ett Tornerspel i utkanten av stan är det. Ja, ni vet, flickor och hästar, Behöver jag säga mer? Vi hamnade på fel sida av banan med solen lite från sidan. Det mesta av publiken satt på andra sidan. Men det var bra. Vi fick första parkett till "striderna" och de medeltida sporterna. Här är några exempel.
Kombattanterna ställer upp
Förbiridning som uppvärmning.
Att spetsa ett tygstycke med lans kan tyckas vara lätt...
Eller trä upp ringar på densamma
Spelens höjdpunkt var förstås man mot man med lans och hjälm
Och segraren fick förstås välja spelens vackraste mö. Och allt blev därefter lugnt i Sherwoodskogen.
Ett par år tidigare hade jag skaffat min båt, Joker II, och om somrarna gjorde vi förstås utflykter med den, både när och fjärran. Från en kvällstur till Säffle kommer nästa bild. Vi är på hemväg medan solen går ner. Fina minnen är de gånger vi såg fullmånen gå upp ur Vänerns som en stor apelsin. Men det tog jag ingen bild på...
Från en annan tur till Södra Kattholmen är profilbilden hämtad. Den kommer nu att pryda min sida på Fotosidan under september.
Mellanformataren
PS
Samtliga bilder är tagna med Olympus µZOOM115. I oktober blir det något helt annat.
And then we take Moscow
Eller, Jag mötte Lenin...
Profilbilden för 2001 hämtar jag från mitt besök i Moskva våren 2001. Jag hade som vanligt med den enda kamera jag ägde vid denna tid och några år till, Olympus µZOOM:115. På Arbatskaja mötte jag Lenin som tog betalt för att man lät sig fotograferas med honom. Det kändes fel på nåt sätt med kapitalism och kommunism på samma gång men jag lät det passera. Den som tog pengarna fick låna min kamera.
I en rotunda av gjutjärn poserade min kära.
Järnlady
Och så var det profilbilden då. Slaget vid Narva gick som bekant inget vidare. Det var lättare att inta Moskva.
Mellanformatare redan då.
Internet är inte så bra som man tror
Eller: Hur tusan gör man handretsuch på mörkrumskopior?
Jag är inte bra på att retuschera mörkrumskopior även om jag hållit på ett tag. Ett litet tag. Jag betraktar mig nog som nybörjare. Det känns lite nervigt när man vet att några riktiga mörkrumsfantomer kanske tittar på mina bilder på lördag. På lördag ställer jag ut på det fria Gnestaplanket. Ja, alltså, om jag hinner innan det blir fullt.
Det är lättare att plocka bort dammprickar i photoshop, helt klart. Men papperskopiorna går inte in i burken. Det här är "slow photography" hela vägen. Men roligt är det, och skönt att veta att man kan lära sig något vid min ymniga ålder. Jag försökte hitta lite i ämnet på internet men se, det sket sig. Allting handlar om retuschering i photoshop. Jag kanske kan hitta något om retsuch på mörkrumskopior på sidan 5011 i sökresultatet. Bläddrar lite i Rune Jonssons bok "Fotografera i svartvitt" och se där, flera sidor om retuschering. Internet, ha!
Mellanformataren
PS
Nu återstår en presentation. Men det är ju bara skrivgöra. Lätt som en plätt.
En bra början på ett nytt Millennium
Om ett lyckat antiklimax och gulnade fotografier
Nyåret 1999/2000 skulle det hända en massa konstiga saker i världen. Företag spenderade miljarder på att förebygga skador och eventuella konsekvenser av nyårsskiftet. Och så hände ingenting.
2000 blev ett av de händelserikaste åren i min historia men jag ska inte trötta ut er med för många av dem. Bara tre.
Jag träffade en ny kvinna i Cullera på spanska östkusten. Nu är hon min fru. Nog ordat om den saken.
Nataliya från Moskva
Profilbilden denna månad är från Spanien och tagen av Nataliya.
Efter 20 års drömmar skaffade jag min andra träbåt. Joker II. Namnet kan tyckas underligt på en båt. Den var första pris i ett lotteri 1956. Vinnaren var en Trollhättebo. Efter några fler ägare var den min. Och jag gjorde många härliga turer på Vänern med den.
Joker II. Mahognysnipa byggd på Kållandsö 1956. Bilden tagen vid Södra Kattholmen i Tösse skärgård. Sålde henne 2008 när vi flyttade till Stockholm. Nu har den hemmahamn i närheten av Karlstad.
På semestern tog jag mina föräldrar med mig till USA för att hälsa på släkten. Tanken på detta spirade redan vid de första mailkontakterna året innan och under våren tog de form. Äntligen skulle vi träffa ättlingarna till Gustaf och Adolf, mormors äldre bröder, som emigrerade till Amerika 1901 respektive 1904. De slog sig ner i Ridgway, Pennsylvania. En liten håla på ca 6000 invånare idag.
Main Street, Ridgway
Gustaf och Adolf. Årtal okänt. De amerikaniserade sitt efternamn Johansson till Johnson.
Båda försörjde sig som snickare. Adolf dog 1940 efter att ha druckit vatten i Rådhuset som var kontaminerat med tyfusbakterier. Gustaf dog av ålder på en parkbänk 1956. Båda fann svenskättade makor och bildade familj och bodde bara ett stenkast från varandra. Gustafs fru hade emigrerat från Oslo tillsammans med sin mamma. Emma hade arbetat i Oslo en tid dessförinnan. Arbetsvandring mellan Norge och Sverige var vanligt vid den här tiden. Hennes hemsocken låg inte långt från Gustafs men de hade inte träffats tidigare. Adolfs fru var född i Amerika av föräldrar som emigrerat från Småland. Både Dalsland och Småland förlorade en stor del av sina invånare under emigrationsvågen.
Gustaf och Emma Johnson gifte sig 1909 och fick fyra barn. Den enda sonen dog i späd ålder.
Adolf och Ester Johnson gifte sig några år senare. Gustaf och Emmas förstfödda dotter Evelyn är den lilla flickan till höger. Adolf och Ester fick två döttrar, den ena var Dorothy som hälsade på oss 1967.
Mycket finns att berätta om deras öden och familjer. Vi träffade många av dem vid en Reunion i Ridgway.
En stor del av den amerikanska grenen av familjen, mina föräldrar och jag.
Hur var den nu med Kodak då? Den kusin (tremänning) jag först fick kontakt med bor i Rochester, NY. Hemstad för den excentriske George Eastman, grundaren av företaget Kodak. Hans hem är numera ett fotografiskt museum, främst över Kodak förstås. Vi besökte hans imponerande hem och hörde många historier förknippade med honom och företaget. Ett av de intressantaste besöken vi gjorde i Amerika.
George Eastmans hem
Frukostrummet. George Eastman hade en anställd organist som spelade orgel medan han åt frukost. Orgeln syns rakt fram bakom buskarna.
Till sist en bild självaste herr Kodak. Amatörfotografins fader.
Namnet Kodak kom sig av att han gillade bokstaven K.
Källa: Kodak museum
Jag använde den enda kamera jag hade vid den här tiden, en Olympus µ:zoom115.
Mellanformataren
PS
Nästa månad rider jag åt andra hållet och intager Moskva - till häst.