Pro Memoria
Gotland i grått
Om en semesterresa i svartvitt
Vi åkte till Gotland några dagar i mitten av juli. Med mig hade jag D600 och Zeiss ZM och flera objektiv till båda. Tanken var att ta lite vanliga turistbilder med D600 och lite annat med Zeissen på film. Men det bar sig inte bättre än att jag tog allt på film. Åtta rullar svartvitt och inte en enda digital bild. Min fru använde den andra kameran och jag var nöjd ändå. Vi har varit på Gotland förut så det var inte mycket nytt. Det blev bara så att jag fortsatte med det svartvita.
Vad kan man då säga om Gotland i svartvitt? Gråspräckligt. Kalksten gör sig inte bra på bild. Dessutom gör den allting så himla ljust. Ibland frestades jag att sätta på ett gråfilter men behöll gulfiltret på utom sista dagen då en molnslöja lade sig över ön. Då ersatte jag gulfiltret med ett vanligt UV-filter. Nu blir det lite smakprov ur de åtta rullarna Tmax 400. Jag använde mest 35 mm men några bilder blev tagna med 90 mm. Jag kommer knappast ihåg vilka. Det är ganska många bilder så det här är bara för de uthålliga.
Vi åkte som alla andra med Destination Gotland.
Det finns ett café som ett strykjärn i Visby
Vi bodde på Strand Hotel
Första kvällen njöt vi av solen och brisen från havet
Färjan till Fårö är gul och blå.
Hästen (eller hunden?) i Gamle hamn
Frun tar igen sig
Raukfältet vid Digerhufvud hade många besökare
Men alla "försvann" i det gråspräckliga
Helgumannen. Lite trä att vila ögonen på.
De har t o m trätak
Båten hade flyttat på sig sedan förra gången.
Trä är skönt att titta på i det hårda kalkstensljuset
En uppnäst rauk vid Langhammars raukfält
Skönt med lite välbekanta former att vila ögonen på också. Jag menar bilplåt. En Hudson Hornet.
Roma glasbruk ligger framför Roma klosterruin vilket gör klostret lite svårt att hitta om man inte har varit där förut. Åk mot Kungsgården.
Det här är resans bedrift. Vi (jag) hittade ruinen efter ett annat kloster bara några kilometer från Roma men lika intressant. Jag kan inte ens förklara vägen.
Skeppssättning längs vägen med utsikt över Karlsöarna
Vi åkte längs en kustväg med vindpinade träd
Vi jagade väderkvarnar åt dottern
Körsbärsgården i Sundre. Hur sannolikt är det att man träffar en fotoklubbskompis här utan att ha planerat det? Trevligt och överraskande! Vernissage var det också och gratis inträde.
Vi åt en bit mat här och jag fotograferade väggdekorationen
En av fruns favoritkonstnärer ställde ut här
Hoburgsgubbens näsa är fortfarande gul så att man ska upptäcka honom. Det vore ju synd att ha varit där och inte sett honom.
Spånklädda hus i Visby hamn
Jag provade talarstolen i Almedalen men ingen ville lyssna.
Utsikt från mitt hotellrum
Takterassen utanför mitt rum. Granne med ruiner.
Här väntar vi på att få köra ombord på färjan hem
Eders hängivne
PS
Jag rekommenderar att sätta i färgfilm i kameran när ni åker till Gotland. Bilderna blir mer spännande då. =)
Så fel det blev
Om en gallerias kamp för överlevnad
När vi flyttade till Vällingby höll man på med att lägga sista handen på det nya Vällingby Centrum och framför allt den nya modegallerian kfem. I mars 2009 invigdes den med pukor och trumpeter och de shoppingsugna gick loss på alla erbjudanden. När den första kärleken svalnat började butikerna flytta därifrån, nya försökte etablera sig, några flyttade inom huset till mindre lokaler. Nu är bara det första planet fyllt med butiker och på andra våningen kämpar ett snabbfik ensamt om de hungriga som eventuellt hittar dit. På övervåningen har man i förmodad panik inrättat en minigolfbana och alla butikslokaler är förbommade med reklamaffisher för Vällingby Centrum.
På väg upp i rulltrappan
Första åsynen
Där borta ligger en restaurang, eller nåt i den stilen
Minigolfen är annars det mest framträdande på denna våning.
På första våningen finns det fortfarande chans att shoppa.
Underhållningen har tagit semester
Glättigt förbommat
Det är ljust och luftigt i alla fall. Men det säljer inga varor
Jag köpte lite ätbart för att stötta de tappra
Men jag hade inget sällskap på fiket
Hela idén med kfem svävar liksom på moln. Drömmar om stora pengar.
I rättvisans namn ska sägas att jag tog dessa bilder mitt i semestern men det lär inte göra någon större skillnad. Finns det inga butiker så finns det inga köpare på den här våningen. Så vad ska man ha kfem till? Det här skulle vara en utmärkt plats för en fotoutställning!
Eders hängivne
PS
Alla bilder är tagna med en Nikon F80, 50/1,4 och med Tmax 400 som sensor
Gårdagsnoteringar
Jag åkte in till city igår och fotade lite. En och en halv rulle får väl betraktas som lite med dagens bildflöden från digitalfotograferna. Men det räcker för att hålla mig igång och nöjd.
Jag gillar bussterminalen. Ljus och luftig och perfekt för svartvit fotografering.
Det blir intressanta skuggor av strukturen
Jag är fortfarande fascinerad av Waterfront
Så här långt var det Tmax 400 i kameran. På hotellet bytte jag till Acros 100 i den skumma baren.
Jag hittade en ny T-banestation. Blodcentralen. Har aldrig hört talas om den i SL-sammanhang tidigare.
Jag har länge tänkt stanna till vid Kristineberg och fota de där kioskerna som ser ut som tillfällig arkitektur. Mitt tåg skulle stanna i Alvik så jag var ändå tvungen att byta så jag gjorde det i Kristineberg istället och fick några minuter på mig.
Hemma framkallade jag filmerna. Tmaxen i Xtol 1:1 och Acrosen som stående framkallning i Rodinal 1:100 i en timme med förvätning fem minuter i vatten.
Till alla bilder använde jag en Leica M4-P med en gammal Summarit f1,5/50 (1954).
Eders Hängivne
Annorlunda Midsommar
Att vara ensam då och då gör mig inget. Det var inte min första ensamma Midsommar. Det var den andra. Ärligt talat var det skönt att slippa grodorna i år =)
Minst halva Stockholm hade flytt ut till andra nejder. Det kunde man se i garagelängan. Bara några få bilar kvar. Jag la mig hyfsat tidigt för jag hade en idé i huvudet att kolla hur det är i city på Midsommardagens morgon. Här är vad jag fann.
Stockholm har fått en ringmur
Caféerna var förstås stängda
Drottninggatan
Maktens korridor
Slottet bakom mig
Någon gränd
Västerlånggatan
Tyska brinken
Prästgatan
Jag fick ha Mårten Trotzigs gränd för mig själv. Första gången i världshistorien.
Brända tomten
Sen åkte jag hem och framkallade båda filmerna.
Mellanformataren
Skruvat i Malmö
Jag hade inte tänkt ta en enda bild på Turning Torso men det är nåt konstigt med den. Jag tror den är magnetisk på fotografer. Särskilt amatörfotografer.
Tom tomt för framtida bruk. Det här var kanske den sista. Till vänster om mig byggs det som bara den på alla tomma plättar. Om nåt år eller två får vi se vad det blev.
Gyllene kulor. De ligger i centrum för att inte förväxlas med annat gyllene. Snitt och sånt...
En enorm kaffeböna och ett ont öga möter mig
En imponerande byggnad
T o m träden bredvid lät sig påverkas och skruvar sig åt samma håll som huset.
HSB Turning Torso
Mellanformataren
PS
En kamera, ett objektiv, en film. Dogma style men inte mitt löfte.