Pro Memoria
På dop med babyn
Igår döptes mitt första barnbarn i Björkviks kyrka utanför Katrineholm. Det är moderns födelseförsamling. Jag har varit i många kyrkor i mitt liv men den här är definitivt en av de vackraste. Nyrenoverad var den också, dagen till ära. Jag har ju själv en baptistisk dopsyn så barndop är utöver det vanliga för mig. Fint var det i alla fall. Högtidligt men mycket avspänt och trevligt. Det var förresten som en reklamshow för Nikon. Sällan har jag sett så många Nikon DSLR:er i farten. Jag hade min också men dagens tema bjöd mig att ta med min Rolleiflex Baby laddad med Portra 160NC. Det kändes onekligen lite coolt att sida vid sida med Nikon ta bilder med en kamera från 1958. De bilderna får ni nu vänta på. Crimson måste ta hand om rullarna först. Men lite bilder bjuder jag på i alla fall. Bilder ska det vara i en fotoblogg.
Björkviks kyrka
Siri Elisabet lyssnade uppmärksamt på prästen
Låt barnen komma till mig. Pappa fick själv hälla upp vattnet.
Själva dopakten ligger på film. Inget konstigt med den. Precis som vanligt i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Siri verkade njuta av vattnets svalka.
Nydöpt kristinna vilar ut på en grässluttning och poserar så gott det går för...
...coola fotografer fanns det gott om. Det hängde en Nikon på nästan varje besökare.
Fotografisk debut
1964 fyllde jag tio år. Ett par månader tidigare fick jag en lillasyster. Månadens profilbild visar just mig med lillasyster i famnen ute på gården på Kyrkogatan 23. En stolt storebror med en ännu inte stolt syster. Hon verkar snarare omedveten om vad som är i görningen. För en tvåmånaders baby är kameror bara en svart sak framför pappas ansikte. Men inte för mig. Det här året startar min fotografiska bana med pappas Nettar. Jag får ta med den på en skolresa Dalsland runt. Jag fotograferade mest klasskompisar och lite hällristningar. Och akvedukten i Håverud förstås. Pappa ställde in bländare och tid för det fina vädret och oändligt avstånd. Bilderna blev inte så tokiga och det beror nog på att bländaren var liten. Det var vackert väder så skärpedjupet blev rejält.
Och här en bild från min första rulle någonsin. Min hemliga kärlek Christina (jag hade flera så klart) som äter sin matsäck vid sjön Råvarpen där vi beskådat hällristningar i mängder.
Kallsup och järnmärke
Jag lärde mig simma på land. Ja, man började där när jag var liten. I alla fall på Strandbadet i Åmål. Det blev tydligt för läraren då att man gjorde rätt. Spåren i sanden skvallrade om framstegen. Min lärare hette Kalle och var en kopia av Kalle på kaviartuben. När jag till slut skulle ta mitt efterlängtade bevis för min simkunnighet, järnmärket för 50m, bar det sig inte bättre än att jag fick en kallsup på spurten och behövde ”räddas” av Kalle ur paniken. Han simmade bredvid hela vägen. Det blev inget märke i första försöket. Men i andra försöket en annan dag gick det bättre. Här har pappa förevigat en badstund med simövning sommaren 1963. Med en Nettar förstås. En blöt profilbild i juni alltså.
Tuffa grabbar har keps
Det här skumma paret har en del att stå till svars för. Den kriminella banan började i Slottsbron där de lastade råmaterialet till en ljusskygg verksamhet på Jamaica. De gav sken av att vara hederliga hamnarbetare men var i själva verket i full färd med att förstöra årets skörd av paprika. Ingen har väl någonsin hört talas om en drog tillverkad på paprika? Här är de i sin förklädnad och har lagt sig till med sin beskedligaste och mest oskuldsfulla min. Björnligan var idolerna.
Ur denna bild har jag klippt ut april månads profilbild. Den räcker nog hela månaden...
Välkommen till världen - motfalls käring 2
I morse 08.32 blev jag farfar för första gången. Ett flickebarn. Härligt! Hon kom den bekväma vägen (för henne) med kejsarsnitt. Motfalls käring direkt =)
Siri Elisabet Meldert heter hon. 3165 g och 48 cm. Hon ska bli fotograf =)
Jag ska lära henne allt jag kan. Nåja, det går nog ganska fort...