Pro Memoria
Copycat William Eggleston
Om att fotografera det fula
Bill: "Här finns inget att fotografera. Allt är så fult"
Vännen: "Fotografera det fula då"
Jag har börjat intressera mig för William Eggleston. Även om jag tycker bäst om hans tidigare svartvita bilder är det hans massiva produktion av färgbilder av det fula som jag nu vill låta influera mina egna färgfotografiska försök. Färg är svårt har jag sagt i många år men skam den som ger sig. Dubbelt svårt blir det när man ska försöka hitta fula motiv där man bor men som ändå kan bli en intressant bild.
Världens första fotoutställning av färgfotografier (Egglestons) skedde på Museum of Modern Art i New York på initiativ från John Szarkowski 1976. Sedan dess är Eggleston en välkänd färgfotograf med en stor produktion av färgbilder, flera böcker och flera utställningar. Det finns några dokumentärer på youtube om honom som är värda att titta på. Hans sätt att fotografera är kanske särskilt intressant. Ibland sveper han bara förbi motivet med kameran och tar bilden i farten (men det blir ändå en stillbild av det), ibland tar han evigheter på sig för att ta en bild. Dessutom säger han sig bara ta en bild på varje motiv för att slippa välja mellan två bilder. Det ni, seriebildsfotografer =)
Nå, sedan förra sommaren har jag försökt kopiera hans bildstil. Det är svårt, ska jag säga. Det fula bjuder motstånd mot att bli fotograferat. Jag har problem med motivationen. Men jag tycker ändå att jag ska försöka. Vad som är fult är f ö högst subjektivt.
Jag fortsätter experimentet den här sommaren också.
Eders Hängivne
PS
Fast den här sommaren kör jag med andra färgfilmer.
Planer för sommarhalvåret
Om färg och svartvitt, smått och stort
Mörkrumssäsongen går mot sitt slut. Det är snart dags att tömma tankarna och tillreda ny filmframkallning. Jag tänkte testa Ilfords filmframkallare ID 11 på främst Ilfords filmer för att se om de kan bli snäppet bättre än med Kodaks Xtol som jag ju använt i flera år. Jag ska skaffa ett par av Ilfords 400 ISO-filmer, Delta 400 och HP5+, och så kör jag väl även några Neopan 400 i samma soppa.
I storformataren tänker jag köra en annan favoritfilm, Ilford FP4+. Det tog ett tag att gilla den filmen men nu är kärleksförhållandet stabilt. Även andra filmer ska testas, t ex Panchro 400 och Rollei 400 IR. Den senare är lite lömsk då den har en oerhört tunn bas och borde läggas i frysen en stund innan man framkallar bladen. Jag har kört den på mellanformat tidigare med mycket gott resultat.
Färg då. Jag ger mig inte med färgförsöken och ska köra två filmer i två kameror, Kodak Portra 400 och Color Plus (200). Jag ska använda Nikon F6 och Leica M4-P växelvis, främst för att se om objektiven har någon avgörande betydelse för resultatet. Det är stor chans att det bara blir färgfilm med på semestern till Öland detta år. Kanske jag smyger med lite svartvitt i Zeissen som jag har svårt att lämna hemma. Småbildssemester alltså. Eller turistformat om man säger så.
Eders Hängivne
PS
När det gäller färg tänker jag fokusera på att ta bilder där färg är en betydande del av kompositionen.
Rosenhill
Om bohemernas högborg
Ett ställe som vi ofta besöker på somrarna är Rosenhill på Ekerö. Inte för att det är så fancy men de har nåt annat också som lockar min fru. Ett bakluckeloppis varje söndag mellan kl 12-16. Frugan går på loppiset och jag går till caféet och deras lilla fasta loppmarknad. Caféet är inte som andra. Här är allt udda. Om man olyckligtvis hittar något som är likadant så blir man nästan irriterad. Hit kommer många unga familjer, antingen för att de trivs med att det kanske är som hemma eller att de behöver en annan upplevelse än det perfekt designade hemmet med sitt moderna kök med rostfria vitvaror och andra rum i perfekt motsvarande stil. Om hösten mustas här äpplen på löpande band. De unga familjernas bilar står i långan kö med bakluckorna fulla med äpplen från deras villaträdgårdar. Deras barn får handgripligt förstå hur äpplen blir drickbara i ett nafs. Det ser långt ifrån hygieniskt ut där äpplena pressas men lyckan över några flaskor äpplemust grumlas inte av sådana petitesser. Det är upplevelsen som räknas.
(Förstora gärna bilderna)
Rosenhills välkomnande entré
Växthusserveringen
Uteserveringen vid ladan
Ställ disken här, tack
Musteriet var inte öppet sist jag var där
Egenodlade plantor till salu
Samtliga bilder fastnade på film, Agfa Vista 400, i en Nikon F6.
Eders Hängivne
PS
Under de nu drygt åtta år vi bott i Stockholm har jag tagit bilder på Rosenhill varje sommarhalvår och har en diger samling bilder. Jag funderar på att göra en fotobok om detta fascinerande ställe.
Försök med färg - igen
Om att inte ge sig
Förr tyckte jag färg var enkelt och svartvitt riktigt svårt. Men så började jag fotografera svartvitt på allvar och så småningom kändes det som den naturligaste saken i världen. Och då kändes det plötsligt svårt med färg! Jag har, i omgångar, försökt komma igång med färg på allvar igen men inte riktigt hittat hem med en film jag gillar. Eller, javisst finns det ett par filmer jag gillar men de har blivit onödigt dyra så jag letar alternativ. Just nu kör jag igenom en 10-pack Agfa Vista 400 och kommer nog att prova någon annan efter den. Jag är inte helt nöjd och det vill jag vara. Här kommer några bildexempel.
Alla bilder tagna med Nikon F6, Nikkor AF-S 24-85 mm och Agfa Vista 400.
Eders Hängivne
PS
Alla bilder tagna i Mariefred på Ångans Dag. Min fotoklubb anordnade en utflykt dit den 5 juni.
Parallella världar
Om att se verkligheten på mer än ett sätt
Under ett par år har jag bedrivit ett projekt där jag fotograferar samma motiv med olika sorters film. Från början var det bara svartvitt och infrarött men så kom jag över lite utgången färgfilm till ett hyggligt pris på ebay. Så i somras då IR-säsongen är som bäst (och gräset fortfarande grönt) tog jag tre sorters film i mina kassetter med mig till Skogskyrkogården. Så här ser verkligheten ut i tre versioner.
Fuji Astia 100 (utgången 1998)
Efke IR 820 Aura (utgången). Exponerad som ISO 2
Så ser världen ut men vi ser bara den första versionen.
Eders hängivne
PS
Det här projektet är väldigt väderberoende så det bedrivs bara under korta perioder varje sommar.