Åter till Bergianska

Om traditioner

Vi har skaffat oss traditioner under våra tolv år som invandrade stockholmare. Vissa ställen återvänder vi till varje år. För att vi trivs där. I mitt förra inlägg besökte vi Millesgården. Idag blev det Bergianska trädgården. Eftersom vi besöker våra smultronställen lägger vi märke till alla de små förändringar som sker. Ibland till det bättre , men ibland tvyärr till det sämre. Det gamla orangeriet var inte alls som vanligt den här gången. Direkt innanför entrén kunde man köpa mat eller fika och i de angränsande rummen kunde man bara sitta. Där brukar det annars finnas något intressant att titta på. Jag gick istället till Edvard Anderssons stora växthus. Jag konstaterade efteråt att jag senast var inne där i maj 2008. Så det var på tiden. Här kommer lite bilder från det stora växthuset.

Alla bilder är från Medelhavsrummet som är det största. Det finns också ett Sydafrikarum, Ormbunksrum, Palmrum och Kalifornienrum.

Efter detta tog jag en liten paus utanför på uteserveringen Sen gick jag bort till Viktoriahuset som jag senast hade besökt i juli 2012. Jag gillar jättenäckrosorna de har där.

Eders Hängivne

PS
Det var ingen trängsel  i något av växthusen. Du kan lugnt åka dit och njuta av det tropiska klimatet på din hemester.

Sommaren är på gång

Den längsta natten har just passerat

Jag sitter just och väljer bilder för min andra fotobok någonsin. Och det blir bilder från min sommar med Instax Square. Den där indirektbildskameran på 4 MPix med en inbygggd printer som ger polaroidliknande bilder.

Det här är en digitalbild från kameran. Men i boken använder jag skannade printar. De är ganska charmiga och med en fläkt av analog teknik. Operfekta.

Eders Hängivne

Scoyt ålråjt

"Robert Stephenson Smyth Baden-Powell, Lord Baden-Powell från 1921, född 22 februari 1857 i Paddington, London, död 8 januari 1941 i Nyeri, Kenya, var en brittisk militär, författare och grundare av scoutrörelsen. Veteran från strider i Indien och Afrika. Vid boerkrigets inledning britternas yngste överste, 1903 general, tillika generalinspektör för kavalleriet. Författare till Scouting for Boys. Baronet 1922."

Så långt Wikipedia

Ett par decennier av mitt unga liv har ägnats åt scouting, "the BP spirit"-folket som försöker överleva i naturen och hjälpa gamla tanter över övergångsställena. Och allt mysigt och trevligt däremellan. Ja, det där med gamla tanter är väl lite överdrivet. Det finns sällan hårt trafikerade övergångsställen i skogen. Däremot kan det finnas en del gamla tanter i skogen men då är de i regel så friska att de ingen hjälp behöver. Jag har utstått otaliga läger och hajker, vandringar och myggeländen, elakartade scouter (som ännu inte impregnerats helt och fullt av scoutandan) och många trevliga ögonblick. Kort sagt, min tid som scout har gett mig många fina minnen och vänner som fortfarande pratar om det när vi träffas. Man förtränger myggbetten, yxan i foten och andra olyckor och kommer ihåg lägerelden, pinnbröden och de lyckosamma strapatserna. Här kommer lite glimtar i form av bilder.

Min patrull Pidi 1974

Lägerbål 1975

En glad scout är ledarens bästa belöning

Några drar ut från lägret för att gå på hajk

Elden har en central roll inom scouting

Patrullen Biet på en av mina ledarscoututbildningar 1977

Profilbilden är hämtad från en av de sista scoutledarutbildningarna jag deltog i som ledare/lärare. Den är tagen av min fästmö Eva 1978. Kort därefter förlovade vi oss och i oktober bytte jag efternamn till Meldert, min mammas flicknamn taget 1942 av syskonen Johansson.

Mellanformataren

PS
Ni vet väl hur man gör upp eld? Man gnider två torra scouter mot varandra!

Nästa månad händer nåt speciellt...

Vadå macro? Jag!?

Om hur den ovillige blomfotografen gick den andra milen

Frun var allt annat än nöjd med sig själv och sina bilder från förra vändan till Rosendal så hon ville återvända till brottsplatsen. Jag kostade på mig att "gå den andra milen" även om jag fortfarande hellre fotar något annat än blommor och insekter. "Gå" förresten. Vi tog bilen förstås. Den här gången tog jag med den stora kanonen med mycket glas i tuben. Nikon D80 och 105 mm macro. Det finns ju inte så mycket annat att fota där än blommor och bin. Jo, en del kvinnfolk med medsläpade olycksbröder förstås. Ännu en dag i askes med färg på schemat. För att lätta upp stämningen och humöret låtsades jag leka Adam. Ni vet, den första människan, som fick uppdraget att sätta namn på alla skapelser i vår Herres hage. Här kommer min version om jag hade fått uppdraget.

Förstora gärna. Det är ju macro =)

Sloköra

Chokladpralin

Sängbolster

Evighetsblomma

Black Jack

Mångarmad Vishnu. Även kallad "Målvakten"

Flugfälla

Solstråle

Vulcano

Floder-av-tårar

Fakirboll. Även kallad "Spikklubba"

Nä, nu är jag trött på det här. Åter till verkligheten

Den ofrivillige botanikern 

Stressande upplevelse av avstressande miljöer

DN-kortet gav oss en favör som vi inte ville missa. Den här gången var det reducerat inträde till Ulriksdals utställning Idéträdgårdar. Det var mer spännande än jag kunde föreställa mig så här bjussar jag på lite bilder från Ulriksdal i fredags.

 
De här betongstolarna var mycket bekväma att sitta i.

Jag tog förresten ett självporträtt i denna trädgård som ligger i mitt Nyårslöftesalbum.

Den här trädgårdsdesignern har nog missförstått det hela. Instängd i ett plasthus känns inte mycket trädgård för mig.

Rosenbuskar av skuren kompositplåt! Passar nog bättre på en teaterscen.

Andra var mer jordnära i sitt skapande.

Flera trädgårdar fick man inte ens gå in i. Vad är det då för mening? Den här hade tidig fallfrukt men hade ändå passerat bäst-före-datum.

En av mina favoriter "Different levels". Trädäck i olika nivåer med spännande inslag. Åk dit och se.

Om man har skogsmark på tomten kan man nog ordna det så här. På en balkong i Vällingby blir det värre.

Endast för soldyrkare

Man ska nog inte släppa ut en förvirrad inredningarkitekt i trädgården.

När vi till sist hade sett alla (trodde vi i alla fall) så kunde man rösta på sin favorit. Jag valde till sist "Doing the gardener" som min. Den påminde mig om farfars lillstuga som han byggde för att övernatta i medan han byggde de egentliga sommarstugan i Sundhult, Grums. Stor som en friggebod med rum för en säng och ett litet kök. Min favoritträdgård på Ulriksdal var inte alls lik den stugan i sin enkelhet men många små detaljer triggade minnet. Här är några bilder på mitt val.

Ett bra ställe att vila på.

Blogghörna?

 
Och takterass! Nu ramlade det ur ett sånt där minneskort från hjärnkontoret igen. Ursäkta att jag bryter stämningen men det här är relevant kunskap från Salomo.

"Bättre är att bo i en vrå på taket än att ha hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna".

Fast den här trädgårdsidén var nog tänkt för en del ensamma stunder...

Alla bilder digitala och helmanuellt fokuserade och exponerade.

Mellanformatsdigitalaren

PS
Mellanformat i sensorvärlden är väl APS-C, eller?