Visst är de söta...
Bedårande och riktigt söta är de, de små ekorrarna.
För visst kan det vara dekorativt med en liten ekorre i blomkrukan då blomman gett upp.
De skuttar runt i trädgården och ser allmänt söta och gulliga ut....eller?
Men de där små söta liven är ganska hungriga och energiska av sig också. Den här fågelmataren i trä blev kortvarig här hemma. Det här var tidigt vår och den hade redan blivit rejält naggad i kanterna.
Så nu sitter där en i plåt istället. Hacke har lärt sig att knacka på den då den är tom, det ekar i kvarteret och då vet jag att det är dags att fylla på.
Jag har tidigare berättat om vår fyndiga ekorre som klarar av att lyfta på lock och förse sig med frön från förrådet på altanen.
Ibland blir den tagen på bar gärning.
I år har jag solrosfröna i en större tunna och för att ekorren inte ska kunna lyfta på locket så hade jag lagt en säck med 18 kg blomjord ovanpå. I går morse när jag kom ut så hade ekorren lyckats flytta på säcken och ta sig ner till solrosfröna. Det är mig en gåta hur den klarade av att maka undan säcken på 18 kg? Numera heter den ekorren Arvid, som i Starke Arvid.
Men tydligen fick den träningsvärk för i morse när jag kom ut så fick jag se att den jobbat på ett nytt sätt. Kan gissa att den har en del jord i munnen, så ser ni en ekorre här i Bromma som ser lite jordig ut och tämligen rund om magen så vet ni var den varit.
Kan inte annat än beundra den för sin kämpaglöd och idoghet. Skulle faktiskt ha varit intressant att se hur den jobbade. Jag vaknade vid fyratiden och då hade den redan jobbat klart.
-VA? Beskyller du mig för det där, kan aldrig vara sant.
Ett litet tips också. Jag har inte hittat någon bra pryl för att fylla på fågelmaten med, har en manick som är som en slags vid tratt med spärr men den fungerar dåligt så när rapsoljan var slut så fixade jag till den här. Skar av toppen och värmde plasten lite för att forma till en pip. Öser nu lätt upp fröna i den och det går fort att fylla på i matarna.
Smutsig? ja det är ekorrens fel, den blir så av att ligga i en massa jord.
Helt otroligt att den fixat detta.
Men förstår att du förlåter dom, för så söta som dom är kan man ju inte annat göra.
ing-marie
Har lite svårt att förstå varför den lägger ner en sådan möda på att komma åt dessa frön för den har en egen ekorrmatare som jag dessutom fyller med nötter. Har sett att den klarar av att lyfta på locket och förse sig, kanske roligare att jobba lite för maten.
Men altanen är nu städad och ekorren förlåten.
Tycker det är svårt att sluta mata fåglarna eftersom det verkar vara lite av insekter nu. Så jag fortsätter ett tag till. Det ger stor glädje att se de små dunbollarna som fågel föräldrarna tar med till fröna.
Hälsar Agneta.
Nog är de söta dessa små marodörer, åtskilliga gånger jag muttrat en del väl varda ord då de ställt till det på altanen. kan tyvärr inte ha fröna utan lock för då kommer en hel flock skator och förser sig och de ställer till det än värre.
Mat måste jag ge dem även på sommaren, för hackspetten för sådant liv då frömataren är tom. Den både trummar på plåten och hojtar högt. Just nu är det en hackspettsunge som kommer med sina föräldrar och blir matat. Jag älskar att sitta ute och titta på fåglarna, ibland får även kameran vara med.
I går kväll satt jag på altanen och tittade på räven som kommer hit, mysigt.
Visst är de söta och även smarta. Han blir alltid förlåten för alla hyss han ställer till med.
Såg häromdagen att det är tre ekorrar som kommer till vår tomt, kan vara en som är unge.
Det finns en ekorrmatare som jag kanske ska testa i höst. Ser ut som en fågelholk med några skillnader. Framsidan är av plast så ekorren kan se nötterna. Golvet ( botten ) på holken är förlängt framåt så ekorren kan sitta där. Ett lätt tak som är fäst på baksidan med gångjärn som ekorren lätt kan lyfta på och komma åt nötterna. Om det fungerar vet jag som sagt inte men en test ska det nog bli.
Sten
De är både söta och roliga att iaktta, fast i morse kunde jag hålla mig för skratt.
Vi har en ekorrmatare, finns i både plåt och trä men vår Korre är så försigkommen så det fick bli en i plåt. Hade solrosfrön i först, men det blev så mycket skal kvar i mataren så nu får han mest nötter där.
Blev ett blogginlägg när jag såg att han förstått vad man hade den till. https://www.fotosidan.se/blogs/magganfs/antligen-har-han-forstatt.htm
Sten
Tog lite tid innan vår ekorre förstod att det bara var att lyfta på locket, men nu verkar hela gänget förstå det. Den har hållit bra också.
Ha det gott/Stig
Arvid verkar vara en väldigt försigkommen ekorre och otroligt stark eller om det är envishet.
Men han stökade till rejält.
Tur för ekorrarna att de är så söta, för ställer man till så mycket oreda gäller det att vara söt.
Fast i går morse var det tur att ekorren inte var i närheten. Fast jag borde väl ha lärt mig vid det är laget att inget hindrar en hungrig ekorre som fått nys på solrosfröna.
Hälsningar Lena
Verkar vara väldigt försigkomna ekorrar här i Bromma, inget hindrar dem. Fast jord blandat med solrosfrön var ingen höjdare. Nu börjar det nog gro i tunnan.
Hälsn!
De är lite för duktiga att lösa de problem jag ställer upp för dem.
Men nu är tunnan inne i garaget istället få se om ekorren kryper in genom brevlådeinkastet också.
Men som sagt söta är de så de är alltid förlåtna, mer synd om skatorna som både skränar och inte har så sött utseende. Dem skäller vi alltid på.
Än så länge har de inte gått in i huset, trots att de är så försigkomna så är de även lite skygga. Kommer inte upp på altanen om någon är där.
Ganska busiga är de våra ekorrar, men kul ändå att ha dem inpå sig för sötheten överväger buset. Tror inte vi har någon grävling som kommer och den skulle nog inte våga sig upp på altanen.
Såg häromdagen att vi har tre stycken ekorrar som kommer nu. De är så olika i färg och beteende.
Vilka härliga ekorrar du har. Full aktion och påhittighet. Njut av denna del av naturen, som du nu har nära.
Ha en fin sommar
Bob och Ninni
De är verkligen påhittig våra ekorrar. Söta men busiga. Hälsa Ninni
Hälsningar, Bjarne
Visst fick jag en hel del bestyr och fler rumsterande lär det väl bli av de små sötingarna. Fast jag lär nog forrsätta mata dem ändå.