Nu tackar vi för oss och åker hem.

Nä, vi ska inte ta tåget hemåt men järnvägsstationen brukar ofta vara intressanta så vi hinner nog med att ta en promenad dit och titta.

Redan utanför träffar vi på det första tåget. Det är den spårvagnslinjen som just nu finns i Sydney. Den går mellan centralstationen och stadsdelen Lilyfield. Före 1961 fanns det ett stort spårvagnssystem men det lades ner. Nu har man kommit på att det där med spårvagnar är bra och håller på och gräver upp spåren igen.

Inne i stationshuset är det julpyntat.

Ingen rusningstrafik precis och folk tar det lugnt. Man kan slå sig ner i ett hörn med tidningen om man så vill. 

Tågen ser ut som tåg gör mest.

Till bussen är det desto längre köer,  jag var glad att inte vara den som står sist i den kön.

Bra marknadsföring.

Nog låter det trevligare att gå till flaskbutiken för att köpa en flaska vin än till vårat Systembolaget.

Telefonkiosker är bra att ha när man ska telefonera.

Det var inte bara herrar som poserade fint där i Sydney.

Det allra sista vi råkade ut för innan vi skulle åka hem var regn. Sol och fint väder i tre veckor, men våra sista timmar i Sydney så vräkte det ner. Kan det vara den här bilistens önskan som slog in.

Eller var det Australiens sätt att säga farväl. Vi kramade och vinkade farväl till vår reseledare Magnus och for till flygplatsen. Där träffade jag på den här lilla parveln.

Han verkade leta efter någon att leka med och hittade en kamrat i spegeln.

-Hej! Ska vi leka?

Vi fick en trevlig och behaglig resa hem. 

Snöiga berg någonstans över Iran.

Nästan hemma dyker det här upp utanför fönstret. Något slags halofenomen och mitt i syns  skuggan av vårt flygplan.

.

_______________________________________________________

Nu blir det lite reklam.

Oftast när vi är ute på resa så åker vi på egen hand och ibland anlitar vi någon lokal researrangör för utflykter,  men till en del resmål är det mest praktiskt att boka med en resebyrå och få hela paketet, som den här resan till Australien där det var så mycket att ta in och läsa på.

Vi reste med Jambo Tours. Vi har nu gjort två resor med Jambo Tours och jag måste få ge dem en hel del eloge för väl planerade dagar och rutter. Dessutom är de inte omöjliga då man vill ha lite eget upplägg under resan. Som i Peru där vi kunde byta ut en jobbig bussresa mot en lyxigt tågresa och få till ett bra tillägg efter själva resan för att se Nascalinjerna och humboltpingviner. På den här resan till Australien så behövde vi inte göra några ändringar, utan bara hänga med och njuta.

Tack Jambo!

----------------------------------

Så vill jag också utbringa ett  varmt tack till vår duktiga och kunniga reseledare Magnus Pihl som guidade oss, med den äran, genom stora delar av Australien. Tack för all kunskap du delade med dig av och alla fåglar du identifierade åt mig. Att ha en levande fågelbok med på resan är inte dumt, peka på en fågel och Magnus vet vad det är för sort. Han är dessutom en duktig fotograf.

Tack Magnus!

--------------------------------------

Ett tack till vännen Peter Hanneberg också som tålmodigt lärde mig de första grunderna snorkling.  Så kul det var när jag vågade stoppa ner huvudet under ytan och se allt fantastiskt där under. Peter hade också stor del i att vi kom iväg på den här resan.

Tack Peter!

Sist men inte minst ett varmt tack till alla trevliga medresenärer.

Vi strosar vidare i Sydney och tittar på lite julskyltning

Efter att ha promenerat runt i den lugna parken och The Rock så drar vi oss ner till stan där det är mer liv och rörelse.

Det är trångt på de gator där de håller på att återställa spårvagnsnätet och det byggs även en hel del.

Men det finns många fina gamla hus som Queen Victoria Building

Många av de gamla husen bevaras när det byggs om, går det inte att använda hela huset så sparas fasaden.

Vi slinker in på några av varuhusen för att kolla på den överdådiga julskyltningen. Först Strand Arcade.

En äldre man tipsade om att jag måste gå högst upp för att fotografera, det blir bättre där. Så det gjorde jag.

Nästa besök blev Queen Victoria Building.

En pampig kåk som är minst lika pampig där inne.

Där har de en julgran som går igenom alla våningar.

Kul speglingar blev det nere vid granens fot.

Vackra prydnader i granen också.

När man ändå är där inne så får man bara inte missa att titta på klockan.

Fina små detaljer runt om hela klockan.

Det är ett mycket vackert hus med mängder av detaljer.

Även utomhus är det många fina julgranar. Den här har rörliga budskap som far fram över en banderoll. Privatpersoner kan lägga in önskningar om text där.

Eftersom det var så nära jul var det även julskyltning i fönstren på varuhusen. Den här söta lilla tösen gjorde sitt bästa för att nå upp.

Är det jul så ska det ju julstädas ordentligt.

De här två gentlemännen såg att jag fotade "julstädaren" så de passade på att posera lite. Klart de måste få vara med i bloggen då.

Vi tog en promenad till järnvägsstationen bara för att se hur där såg ut, men det spar jag tills i morgon.

Strosa i Sydney

Australienresan avslutades i Sydney och där hade vi några dagar på oss för att uppleva staden och dess hjälpsamma och trevliga befolkning. Vi tar en liten rundtur med bildkavalkad. Börjar i den botaniska trädgården för en morgonpromenad. Fåglarna kvittrar och blommorna doftar.

Tittut, vem kikar fram där.

En Rainbow Lorikeets som passar på att äta lite frukost.

Lite fågelfotografering.

Fågelporträtt i all ära, men jag tycker det är lite roligare då det händer något. Som här där fågeln har lite svårt med balansen.

Många olika blommor och träd växer i den parken.

En del träd var väldigt stora.

Den parken var rent av fängslande.

Den rymmer även ett sagoslott, som egentligen är Government House.

I en skuggig hörna sitter Pan och ser ut att njuta, hörde ingen flöjtmusik och inte lyckades han skrämma mig heller

Vi promenerar vidare och kommer till Darling Harbour igen.

Stannar inte där utan fortsätter upp till The Rocks som är den äldre delen av Sydney.

Får syn på en julgranskula med så vackert innehåll att alla turister stannar upp för att fotografera, de flesta tar förstås en seflie framför kulan.

En bild under Harbour Bride är väl också obligatoriskt.

Och de äldre husen här måste ju också vara med.

Målningen på det här huset var väldigt förvillande, den släta väggen var förvandlad till en veranda och framsidan ser ut att ha en ingångsdörr. Skickligt målat.

Här träffar vi också på Biggles, "A loved friend of The Rocks". Står det på skylten. Måste ha varit en mycket älskad hund som fått en egen staty.

Här i The Rocks har de en slags adventskalender för barnen, sådana här skåp står det på olika platser runt om och då de öppnar dörren till skåpet finns det en saga där inne.

Men nu börjar det bli dags för lunch så vi tar en liten paus.

Fortsätter promenaden sedan.

Sea Life Sydney Aquarium

Nu ska vi gå på zoo, fast ett som visar livet under ytan. Sea Life Sydney Aquarium ligger i Darling Harbour och utvändigt ska byggnaden likna en stor våg. Det är ett av världens största akvarier och om man inte vill trängas allt för mycket så är det lämpligt att gå dit då de öppnar.

Bland de första vi träffar på är några sköldpaddor. Undrar just vem som tittar på vem.

Här finns också de små dvärgpingvinerna.

Jag gör tappra försök att försöka få en bild på dem då de syns både under och ovan vattenytan, men det var inte lätt på dessa snabba och små varelser. Blev ju inte lättare av att jag inte fixar att sitta på huk så bra efter min meniskoperation.

Moon Jelly tror att de heter öronmanet på svenska.

Den här lilla filuren ser ju bekant ut, clownfisken blev ju väldigt populär i och med filmen Hitta Nemo och visst är den söt. För oss icke dykare är det här ett utmärkt tillfälle att få se och fota undervattenslivet. Fick visserligen se en del då jag snorklade ute vid Stora barriärreven men har ingen undervattenskamera och här behöver jag inte blöta ner kameran.

Några fler maneter.

Mudskipper en lite ovanligare varelse, den ser ut att ha något som liknar ben och kan förflytta sig både på land och i vatten

Den här mudskippern såg ut som om den hade en liten pussmun.

Australian pilchard, är en slags sardin.

Estuary stonefish, den kan man nog inte med bästa vilja i världen kalla för söt.

Crown of Thorns, Törnekrona. Den tycker jag är lite vacker.

Här som på många andra akvarier så har de tunnlar som man får gå igenom och se hur fiskarna simmar runt omkring en.

Några dugong finns här, Jag är osäker på om det är det samma som sjökor eller en egen art. Vet i alla fall att de tillhör ordningen sirendjur. (Lena kanske vet)

De här vet jag inte vad de heter men de var färggranna och fina.

En som ville konkurrera om uppmärksamheten och de små flydde.

Skyltar har jag svårt att låta bli, tycker bilden med den förvånade dugongen var kul.

Det går också att komma upp och se de stora akvarierna från ovan.

Så kommer vi till restaurangen, den har ett verkligt varierat utbud för dagen.

En snyltgäst som smitit in.

Dags för matning av dugongerna, stora tråg med sallad sänks ner.

Men de är väldigt nödbedda, hur än tjejerna lockar och försöker få dem att komma fram och äta så vill de inget ha. Hörde av flera i vårt sällskap som var där senare att de inte var hungriga då heller.

Men vad hände här då?

Vi vandrar vidare och kommer till pingvinerna, gillar inte att se dem instänga men de har i alla fall riktig snö på sitt område.

Det här är klapp och kelhörnan.

Vacker fisk.

Färgglad fisk med en liten luftbubbla.

En firre som har sågen med sig.

Vi lämnar akvariet och går ut i solen igen.

Man kan inte ha koll på alla TV-serier.

Vi har styrt kosan mot Bondi.

Det är säkert många TV-serier som jag inte har koll på men Livräddarna på Bondi Beach eller Bondi Rescue som den heter på engelska verkar det vara bara jag som inte sett. Tillhör förvisso fel målgrupp. Men hur som helst så har jag i alla fall både sett och besökt den stranden nu. Ja, även sett livräddarna där.

Regnet som överraskade oss på morgonen har övergått i solsken och fint badväder. Vem blir inte glad då.

Ingen trängsel är det här heller,  beror kanske på morgonens regn.

Stranden ser inbjudande ut.

Det där såg jobbigt ut. Den här kvinnan hade spänt fast något tungt som hon släpade efter sig i sanden. 

Lång väg hade hon gått med sin tyngd och skapat ett spår i sanden.

Visste inte så mycket om den här platsen innan, men när jag upptäckte den här muren så var jag bara tvungen att ta reda på lite mer än att en TV-serie spelats in här.

Gatukonst har alltid varit en del av Bondis ungdomliga och livfulla identitet med många stora gatuartister som bor och arbetar där. Bondi Sea Wall är en utvecklingsplats där konstnärer är välkomna att lämna ett temporärt varumärke på Bondi Beach.

Den muren ligger vid stranden, strax efter att man passerat Bondi Pavillion. Den byggnaden har en brokig historia tillbaka till 1928 och var en "Playground of the Pacific". Det badades turkiskt bad, dansades i balsalen och var väl den tidens inneställe. Numera är det Bondi kulturella centrum med bl.a. teater, galleri, musikstudior, konst- och keramikstudior.

 Bakom Bondi Pavillion ligger hotellet. 

Men nu tänkte jag titta på och fota muren.

Bondi Beach Sea Wall har varit i drift sedan slutet av 1970-talet och har presenterat en blandning av gatukonststreet med starka sociala och politiska budskap under årtiondena. Under åren har Bondi Beach Sea Wall varit värd för några av de bästa gatukonstnärerna från hela världen. Målningarna har varierat från collage, stenciler, popkonst, textverk, kärleksnoteringar och minnesporträtt.

Men det finns två väggmålningar som har godkänts av Waverley Council för långsiktigt bevarande och som inte får målas över. "Flickan med en Frangipani i sitt hår" (dedikerad till den lokala flickan, Chloe Byron, som förlorade sitt liv i Bali-bombningen 2002) och ANZAC-målningen. (Frangipani kallas också för tempelblomma)

Mer än 200 personer, inklusive 88 australier, dödades i bombattacket vid Sari-klubben, Kuta Beach på Bali den 12 oktober 2002. Ett offer var den 15-årig Chloe Byron som var där på semester med sin familj. Hon växte upp på stranden vid Bondi och var allmänt känd genom sitt aktiva deltagande i många lokala sportklubbar. Den målades 2003 och

För att få variation och bevara den och dynamiska karaktären förändras konstverken på Bondi Beach Sea Wall ständigt. Varje panel på muren tilldelas för en sexmånadersperiod. Bondi Beach Sea Wall är öppen för konstnärer av alla kalibrer. Konstnärer som söker tillstånd att måla en väggmålning måste skicka in en ansökan online, men vill du vara med och måla så måste du få iväg din ansökan före den 30 maj.

Många är målningarna här på muren, här är en del av dem.

De här visar var sopåtervinningen finns.

.

.

.

.

.

Vi lämnar Bondi för nu ska vi ut till sjöss.