Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Vinter
Dagarna innan jag blev enahanda föll snön ymnigt i Bromma, när jag drog upp rullgardinen var det vitt, vitt, vitt och vackert. Så fint så jag var tvungen att ta mig ut med kameran och få lite bilder. För det är ju inte så ofta vi har det så fint i stockholmstrakten.
Om någon undrar vad som menas med enahanda i det här fallet så har jag nu äntligen fått min axeloperation och den armen och handen gör inte så mycket mer än tränar upp rörligheten just nu. Ont är liksom förnamnet. Känner absolut ingen lust att dra iväg ut på fototur och knät är dessutom inte färdigtränat ännu. Men som sagt, de här bilderna fick jag innan och han kolla igenom dem också. Sedan bar det iväg till sjukhuset.
Vit och fin och nästan utan spår var vår gräsmatta. Det var bara räven som hade slagit en lov där.
Fågelmataren var också väldigt speciell då. Synd att jag blev tvungen att förstöra allt det vita när fågelfröna fylldes på.
Ekorrmataren, som fått ett skyddande hölje av hönsnät bara för att de stora fåglarna hackade sönder den annars, den var nu som ett bra gömsle för ekorren. Ser du ekorren där bakom, nä tänkte väl det. Men man ser avtrycken av hans små tassar i snön i överkant. Då och då stack an upp huvudet över kanten och spanade.
Sedan kom Ronja på besök och hjälpte till att göra spår.
Sååå härligt att få busa runt i snön i full fart.
Undrar vad som finns där under.
Växterna tyckte nog att det var lite kallt och hade tagit på sig mössan.
Mitt i allt vitt fanns det lite rött.
En grind och lite snö kan bli till ett mönster.
Tittade ut på andra sidan huset och där var det några som levde lite extra farligt. Att ungdomar och barn kanske inte riktigt förstår faran med att åka pulka i gatan är väl en sak, men när vuxna sätter sig i en pulka med barn och åker ner i full fart, då undrar jag. Visst var det mindre trafik den snöiga dagen, men bilar kom och i den backen tar de lite extra fart.
En annan morgon var det mest bara frost, de bilderna får också vara med.
Drömmen om sommar
Tittar ut och ser små lätta snöflingor dalar ner, det är vitt ute. Vackert med all snö i träden och marken, som gjort för ett strövtåg ut med kameran...men det kommer väl en vinter även nästa år får vi hoppas och i väntan på våren och friska ben så satt jag och kollade vad jag hade för bilder i datorn. Upptäckte att bilderna från midsommar låg kvar helt orörda, hade ju bara hunnit tömma minneskortet innan vi for till Mongoliet.
Så jag började drömma om sommar och sol, visserligen var det inte så mycket sol där vi firade midsommar, men någon halkbekämpning och snöskottning behövdes inte då. Vi började helgen med att hälsa på goda vänner i Filipstad. Övernattade på Hennickehammars herrgård. Testade min födelsedagspresent drönaren där.
Tur den har en "hemknapp" när man är nybörjare och inte hade totalkoll på hur man styr. Hemknappen innebär alltså att om drönaren är på väg att köra iväg så att man tappar kontrollen på var den är så hittar den tillbaka till den som håller i handenheten. Det är bra då man är nybörjare och håller på och övar.
Men även om vi fick lite regn så blev det en utflykt till Långban där flera byggnader från gruvepoken finns bevarade.
Intressant plats att ströva omkring på finns många gamla fina hus, här vid Långbanshyttan föddes John och Nils Ericsson.
Förutom fina hus och vattenfyllda gruvhål finns det en hel del detaljer att studera.
Midsommar och blommor hör liksom ihop. Här fanns det en hel del blommor.
Efter ett trevligt besök hos våra goda vänner...
Tror vi såg ett troll också där i skogen.
Att det här var en trana är jag i alla fall säker på, den promenerade in i skogen sedan.
Sedan blev det midsommarafton och vi for vidare till släkt och vänner i Arvika och firade en trevlig midsommar i det här mysiga huset som svärsonen byggt alldeles själv, han har till och med fällt träden till virket själv.
Nu ska jag ta och gå igenom bilderna på festen, men de är privata och kommer inte här fast mitt vackra och fina barnbarn Tilda med kompis kan få vara med.