Handikappvänligt!

Att ta sig fram i Kathmandu är inte så lätt om man har lite gångproblem. Staden är inte direkt handikappanpassad. Höga trottoarkanter och på många ställen är gatorna mycket knaggliga och utan trottoarer.

Jag hade tur som inte hade några gångsvårigheter då jag var där.

Barn i Nepal - igen.

Barnen i Nepal har lite annorlunda livsvillkor än barnen i västvärlden.

Vi besökte Sankhu en liten Nevarby, strax innan hade vi varit på ett berg för att se soluppgången över Himalaya. Det var kallt -2 grader och innan solen gick upp låg frosten på marken. Här i byn började solen värma lite men kallt var det fortfarande, var nog fler än de här barnen som frös.

En annan dag besökte vi Dakshinakli templet som ligger ca två mil utanför Kathmandu, det är ett mycket viktigt tempel att besöka för nepaleserna och många hade klätt sig fina för det besöket. Den här lilla flickan vill gärna vara med på en bild och visa sin fina kläning.

En mamma som arbetade med att sälja souvenirer och blomsterkransar till offer, hälsade glatt på mig och poserade gärna på bild. Hennes lilla dotter tittade med stora ögon  på främlingen.

En tös i grannståndet såg vad som var på gång och skyndade över för att få vara med på bild, inte så uppskattat av den lilla tösen.

Många heliga män fanns det i templet och även barnen blev välsignade och fick sin tikka i pannan. Kommer säkert skriva mer om det templet, men tar bara barnen här.

Inne i Kathmandu har många vattenledningar blivit förstörda i jordbävningen, det jobbas med att laga dem, men under tiden finns det stora vattenbehållare utställda. Kul tycker barnen.

Där kan man släcka törsten.

Som i många andra asiatiska länder så åks det mycket motorcykel, föraren har hjälm men bara föraren.

Många barn går i skolan, men långt ifrån alla.

En hel del måste arbeta för att hjälpa till med familjens försörjning.

Barn i Nepal.

Det är väldigt lätt att få kontakt med folket i Nepal, så vänliga och glada människor som gärna tar kontakt med oss besökare. Fast med de små barnen är det lite annorlunda, de förundras över att vi ser så konstiga ut.

I Nepal hälsar man genom att sätta handflatorna ihop, fingrarna samlade och riktade uppåt, lätt bugning och ett hälsningsordet Namaste som betyder "var hälsad" på sanskrit.

Den här mamman till den lilla tösen började prata med oss och ville att flickan skulle hälsa på mig. Tösen började föra ihop sina händer men sedan blev det bara en begrundande blick med stora ögon. Något så konstigt hade hon aldrig sett.

Har man inga leksaker kan man hitta på egna varianter, det låter ganska kul då man slår ihop två tomma plastflaskor.

Den här lilla killen hade fixat sig en häftig trumma. En plastdunk, plaströr och en pappkartong. Han tummade på av hjärtans lust men kom av sig då han fick syn på två konstiga figurer. ;)

De flesta små barn passas av den äldre generationen då föräldrarna är ute och arbetar, så även den här lille killen som satt på trottoaren med sin mormor. De ville gärna vara med på bild.

En liten tös som stod i sina egna tanker.

En liten kille som nog drömmer on den dagen han har sin egen cykel.

En promenad utefter Bishnumati River

En stilla promenad utefter floden en solig dag, kan vara en skön tillvaro. Fast ibland kan det bli en lite annorlunda upplevelse.

Alla floder flyter inte fram med rent fint vatten och vackra ständer.

Här i Kathmandu så bär till och med floden spår efter jordbävningen. De här gudabilderna kommer säkert från något tempel som blivit förstört och sedan flutit med i floden hit ner.

Korna är heliga och rör sig fritt omkring i staden, här en som letat sig ner till floden.

Inte den trevligaste miljö för en liten kossa, men hittar man mat från en  helig blomsterkrans så kan även en ko frestas att gå ner till vattnet.

Vi kommer till en bro och går över floden.

På många ställen är det renhållningsarbetare som håller på och sorterar sopor.

Allt som inte är återvinningsbart åker rakt ner till floden. Titta vid siffrorna på muren. Där åker det iväg.

Mer sopor anländer för sortering.

Det är ett rikt fågelliv vid floden, men det är inte alltid som det är vackert där fåglarna håller till.

Miljön ser inte så trevlig ut och jag undrar om deras mat är så hälsosam.

Några större fåglar seglar omkring här också, brun glada gissar jag på, men den som vet får gärna rätta mig eller bekräfta om jag gissat rätt.

Ledningarna som går över floden är tätt befolkade av dessa stora fåglar.

De sitter där och spanar efter byten.

Lyfter då och då och tar en sväng för att spana in området.

För att sedan slå sig ner igen.

Tunga bördor.

Är man inte så rörlig kan man ju alltid sitta och gå igenom bilderna från Nepal. Har inte haft så mycket tid för dem så de har blivit liggandes.

Det bärs mycket i Nepal, inte bara åt turister som är på vandring. Ett säkert miljövänligt alternativ för transport av varor, men kanske inte så hälsosamt för bäraren.

En del har väldigt mycket som ska transporteras och är så mycket så bäraren knappast syns under bördan. Undrar hur han ska få på allt detta på sin cykel?

Ibland undrar man hur de får upp dessa lass på ryggen.

Det kan tydligen behövas lite hjälp emellanåt.

Å hej, å hå!

Ta i lite till, nu är vi nästan där.

Så där, såg du vi klarade det! Nu är det bara att ställa sig upp och gå iväg.