Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Någon fågelfotograf är jag inte.
Nä, jag har nog sagt det förut att jag inte brukar fotografera fåglar så ofta även om det händer ibland då tillfälle ges. Så när jag ramlar på ett helt träd med färggranna vävare så kan inte jag inte låta bli att få lite bilder. Plötsligt damp en hel flock ner framför mina fötter och lika fort var de uppe i trädet igen och kämpade med sina bobyggen. De bon som ligger där på marken, ligger inte där av en slump utan det är de bon som inte fått godkänt av honan. Duger de inte så bara ner med dem, honorna är kräsna när det gäller heminredning.
Hanarna är de som bygger och det var kul att iaktta hur de de flätar fast sina strån.
De kämpar på ordentligt för att få fast dem i trädets grenar.
Det var ett riktigt pillerjobb att få fast stråna.
Sedan ska man hinna med och fria också och få en dam som godkänner bygget.
-Kom och titta nu om mina byggen duger.
Öppningen och ingången till bona är på undersidan, bra så att det inte regnar in.
Alla är nu inte lika duktiga bobyggar, undrar hur det går för den här killen då boet ska godkännas.
Nytt äventyr
Hemma igen efter nya äventyr, har sällan datorn med mig på resa så bloggandet kommer först då jag kommit hem. På den här resan var packningen rejält bantad också eftersom den bara fick väga 15 kg på inrikesflyget senare, det inklusive handbagage. Lite sliten efter denna resa, så det tog någon dag innan jag ens började gå igenom mina bilder. Men nu har jag samlat mig och smält de flesta intrycken och kanske kan få ihop något om resan.
Efter en behaglig flygning hamnade vi i Uganda, ett land som jag inte visste så mycket om men överraskade mig på ett positivt sätt. Själva flygresan var bra, fast då vi skulle landa blev det lite oroligt, planet gick ner för landning men sekunden innan den tog mark ändrade sig piloten och drog på gasen och upp igen. Bort från flygplatsen och på skärmen framför mig såg de ut som om vi var på väg bort mot Tanzania. Först efter ett tag fick vi veta att piloten avbröt landningen eftersom det varit instabilitet vid landningen och efter en rejäl sväng kom vi tillbaka för nytt försök, knäpptyst i kabinen för alla var nog lite spända och undrade om vi skulle komma ner helskinnade. Som tur var gick det bra den här gången och nu kom vi ner. Om flygresan var bra så var det mindre bra att vårt bagage inte kom med på samma plan som vi, det hade blivit kvar i Amsterdam fick vi senare veta. Lite irriterande då alla passande kläder för vistelsen fanns i dessa väskor. Efter väntan på de väskor som inte kom och förlustanmälan så kom vi till vår lodge. Ett trevligt litet ställe som heter Papyrus Guesthouse. Lite krångliga namn att komma ihåg på rummen så för att få rätt nyckel tog jag en bild.
Nästa morgon startade väldigt trevligt för då dök en god vän upp, Thuto som vi hade som guide på vår första resa i Afrika 1999. Tack Maria för att du ordnat det mötet.
Efter den trevliga frukosten och inget nytt hörts om våra väskor så startade vi den dagen med ett besök på Entebbes köpcenter för införskaffandes av lite oömma kläder. Där var säkerhetskontrollen för att få komma in på parkeringen rigorös. Alla bilar och passagerare kontrollerades.
Lite kul att få en tur ner på stan och se hur där såg ut. Tog en bild i flygande fläng på huvudgatan ner mot stan och alla exklusiva butiker.
Stans sopplats var oftast befolkad av de lokala sopsorterarna, Maraboustorkar, fast just när vi passerade den här gången hade de blivit bortjagade. Såg också då sopbilen kom och sopgubbarna öste upp soporna med skyffel in i bilen.
Hur som helst så fick vi fatt på kläder så vi kunde vara med på dagens utflykt, så på eftermiddagen då alla i vår grupp hade anlänt bar det iväg till Botaniska trädgården. Vi var ingen stor grupp, bara åtta stycken. Tre från Sverige, två från Belgien, två från Schweiz och så vår franske reseledare Vincent från Autograph Safaris. Liten och trevlig grupp.
Här i parken finns det mängder av fåglar men även en hel del apor håller till där. Det förta vi ser är några apor, black-and-white colobus monkeys, som mer eller mindre flyttat in på balkongen på ett närliggande hus.
Vi hade några inbitna fågelskådare med i gruppen så det blev en hel del fåglar på promenaden. Så trots att jag inte är någon fågelfotograf, så blir det en hel del fågel nu. Aporna tar vi senare. Det blir inte så många namn på fåglarna, för trots att jag fick veta då vad alla hette, så utan något att anteckna på glömmer jag fort. Har jag skrivit fel eller fågel utan namn så rätta mig gärna.
Flera stora maraboustorkar promenerade omkring i parken. De var ganska orädda.
Det var lördag då vi var där och folk hade samlats för picknick och trots att de spelade hög musik så lät sig inte storkarna skrämmas. Den här såg ut att vilja ansluta sig till gänget vid stranden. Kan vara deras mat som lockade.
Högt uppe i trädet spanade den här fågeln.
Om du ser massor med prickar på bilden ovanför så är det inte inbillning eller smuts på sensorn. Luften vimlade av små, små flygfän. Som tur var stacks de inte utan bara var irriterande.
Vår chaufför Herman var glad ändå trots att han var omsvärmad.
Kikar ner på mig. Svartvit näshornsfågel (Black-and-white-casqued hornbill)
Olivgrön biätare, Madagascar Bee-eater.
Crowned hornbill
Som sagt, gott om flygfän var det.
Surfare stilstudie.
Livet på stranden kan variera, en del sitter och filosoferar eller surfar med mobilen i handen.
Andra tränar upp balansen med att surfa ute i det våta.
Ser ju bra ut det där, han har nog tränat en hel del.
Säkrare stil med att balansera på alla fyra.
Han hamnade mitt inne i vågen.
Även fåglarna gillar att surfa.
Väntar in vågen och tar sig igenom den. De såg ut att tycka det var roligt.
Pasta till middag
Hittade ett monster i ett träd.
Den här fågeln hittade en pastabit.
Men den var inte kokt utan hård och torr.
Men har man hittat en sådan godsak så gäller det att inte ge upp.
Hur den löste problemet sedan vet jag inte för jag gick vidare. Träffade på en liten gul fågel.
Å så kom det en regnskur, en rejäl skur.
Då gäller det att plocka in solstolarna snabbt.
Blir väl ingen vacker solnedgång i kväll då, tänkte jag.
Strandliv
Stranden vi bodde vid i Tamarindo var lång så vi gick även promenader åt det andra hållet.
Vi var inte de enda som gillade att vara där, en hel del hundar lekte där också.
Alla verkade hålla sams också.
Även den här lilla hunden som bara hade tre fungerande ben, fick vara med i leken.
Lite fåglar letade mat i strandkanten.
Den här var roligast att iaktta, den hade så egen stil.
Den kunde trippa fram lite elegant.
Rusa i full fart för att hinna fånga någon godsak innan vågen tar den.
Eller promenera med värdig uppsyn.
Klampa fram med stora bestämda steg.
Eller bara stirra med en lömsk blick.
Fjärilarna, de var bara eleganta.
Längst bort på stranden fick man vara lite försiktig, bäst var att hålla sig på de öppna ytorna och inte gå in i buskagen.
Kikade in bakom skylten men där syntes inget. Den enda rörelse i kanten mot växtligheten var den här lilla krabban. Den verkade inte ha någon grop att gömma sig i.
Man blir hungrig av att promenera och nu är det dags för lunch.