Qeqertarsuaq på Diskoön
Vi har alltså kommit fram till Qeqertarsuaq som betyder den "den stora ön". Stor är ön, en av de 100 största i världen.
Här har man funnit spår av bosättning för mellan fem och sex tusen år sedan.
Under 1700-talet kom de första valfångarna till Qeqertarsuaq, där de hittade en lämplig ankarplats. Valfångsten har haft stor betydelse för staden under de senaste två århundradena. Jakt och fiske är fortfarande de huvudsakliga sysselsättningarna för öns invånare.
Nu är det lite modernare än under valfångartiden, även om det fortfarande fångas lite val, men nu för att ha till mat.
Vi möts upp vid bryggan av personal från hotellet. De har en liten gullig bil som ska köra våra väskor till hotellet.
Vi får våra nycklar och traskar iväg till vårt rum som ligger en liten backe upp och i ett annat hus än huvudbyggnaden.
Utsikten från vårt rum ser riktigt grönländsk ut, med hus, hundsläde, skoter och hundar. Hundarna syns inte så mycket, men de finns där och ligger ihopkurade som små bollar i gräset.
När vi installerat oss så går vi ut för en promenad, är lite nyfiken på hur staden se ut.
Det första vi möter är en dagisgrupp som varit ner till stranden och samlat in lite strandfynd, gissar att det ska bli fina konstverk av dessa.
Vi hejar på dem, för här hälsar alla på varandra. Förstår av deras strandfynd att det här är vägen till stranden och tar den.
Ser några valpar som busar runt, åtkommer till hundarna här i stan senare.
Något, förutom hundar och trappor, som är vanligt på Grönland så är det tvätt men det är nog bara på Grönland som du kan få en bild med tvätt och ett isberg som bakgrund.
Vi hittar ner till stranden, Den svarta stranden kallas den, namnet är inte så svårt att förstå för sanden är svart.
Solen skiner och vågorna bildar fina mönster på strandkanten.
Tänk att få bo så här med den här utsikten, inget jag skulle tacka nej till.
Utsikten varierar dessutom hela tiden. Isberg är inga beständiga berg de rör sig, de flyter, de spricker och de välter.
De förändras när man står och tittar på dem.
De ändrar färg och form med ljuset och när du förflyttar dig en liten bit. De dagar vi var här så tröttnade jag aldrig på att titta och iaktta dem.
Vill man bo nästan på stranden och uppleva dessa isberg från rummet så kan man boka en igloo.
Vi fortsätter vår promenad och kommer till kyrkogården.
Eqqissigitsi, stå det, kyrkogård trodde jag, men det betyder Var i frid.
Ser lite speciell ut om vi jämför med våra kyrkogårdar, men så här färgrika var alla som jag såg. Inte så konstigt att det är konstgjorda blommor med tanke på klimatet.
Eftersom det inte finns så mycket jord, så transporteras det hit.
Sedan promenerar vi ner till den lokala butiken, den är stor och i två våningar. Där finns det mesta som man kan tänka sig att köpa, fast det mesta är dyrt. Det första jag såg då vi kom in var en stor soffa.
Sedan finns det, förutom frukt, grönsaker och vanliga matvaror även det mest nödvändiga för ett liv på ön.
Alla varor kommer hit med fartyg. Ett fartyg ligger just nu i hamn och lossas.
På vintern då isen ligger tjock är det problem för då kommer det inga varor in till ön, då gäller det att ha lagt på lager så man klara sig till islossningen. Det går att flyga varor in med helikopter men man kan tänka sig vilket pris det blir på ett kg tomater med helikopterfrakt.
I eftermiddag ska vi gå en promenad runt i stan med Dannie, han ska berätta om området.
Mer om det senare.
.
Mycket fint där på Grönland, var svårt att sluta fotografera.
Isbergen var det som jag tittade mest på, så vackra och mäktiga.
Grönland är verkligen stort men glest befolkat, dessutom har de lite problem med att ta sig fram mellan byar och städer.
Namnet Grönland kommer från Vikingarna som kom till en ö som var betydligt grönare och odlingsbar då än vad den är nu. Med klimatförändringar så kanske det blir som på vikingatiden där igen.
Hälsningar, Bjarne
Trakter som jag verkligen trivs i, gillar den karga naturen.
Isbergen är mäktiga.
Extra glad för att du skrev här.
Hälsningar Lena
Mycket på Grönland påminner om Svalbard fast isbergen är fler och betydligt större.
Sedan jag läste din kommentar så har jag funderat på det vi skojade om då vi var på ön. Skulle vara kul att hyra ett hus och bo med utsikt över isbergen ett år, funderade ett varv till och jag tror om bara det skulle gå att ordna så man hade matföråd och medicin utan problem så skulle jag nog trivas där. Inte vara bofast utan för ett år.
Det lockar ibland att få uppleva tystnaden. Men där bland isbergen var det inte helt tyst, rätt var det var så barkade det till ordentligt när ett berg brast, fast förutom det så lockade den ön till ett års retreet. trevligt folk och vackert så det förslog.
Kul också att jag fick dagens ordspråk i dag
”Tystnad är en källa till stor styrka.”
KINESISKT ORDSPRÅK
Hälsningar Jörgen
Isbergen är så fascinerande, vackra och även lite skrämmande.
Ing-Marie
Går att fantisera ganska mycket runt formerna på isbergen.
Färgerna på Grönland var lite speciell för att inte tala om dessa isberg.
Kommer ofta på mig själv att glida tillbaka i tankarna till den ön.