Båttur i Tortuguero bland apor och krokodiler.

Vi hade en båttur till innan vi lämnade Tortuguero. Det blir en stilla och fin tur där vi får se en hel del djur. Den första vi stöter på är tigerhägern. Som det mesta här så sitter de högt uppe i ett träd..  

Två stycken är det och de ser lite småkära ut.

Troligtvis är det här hanen som spelar lite Allan inför den vackra damen.

Vi lämnar hägrarna och far ut på en sista båttur i kanalerna. Högt uppe i ett träd ser jag en klo sticka fram. Vems kan den vara.

Klon tar tag i en gren och drar i den.

En sengångare är det och den här sover inte.

Den är tydligen hungrig.

På en torr gren sitter en skarv och torkar sina vingar.

Lite längre bort sitter en till, den är lite större och med längre hals. En amazonskarv.

Titta på det vackra ögat säger vår guide, men jag tycker att färgspelet i de utbredda vingarna är minst lika vackert.

En liten klart gul fågel uppenbarar sig också

Det är varmt här, man blir svettig bara av att sitta stilla i båten, märker det då jag ska fota den här pyttelilla babykrokodilen. Den är bara några dagar gammal och ungefär 15 cm lång. Båtföraren är snäll och vänder båten så att även de på min sida ska kunna fotografera den, då har min kamera lagt av, den är totalt död. Kollar batteriet men när jag får låna Tildas batteri händer inget. Det är något annat fel. Jag kollar det mesta men kameran kommer inte igång. Tänker lägga bort den och då ser jag att värmen och min svettiga hand har fastnat i luckan till minneskortet så att den åkt upp och då fungerar ju inte kameran, så klart. Friden infinner sig och jag kan känna mig lugn för fortsatt fotograferande. Men då har vi lämnat den lilla krokodilen till sitt öde.

Då är det tur att ha en assistent med sig.  Tilda har fotat minikrokodilen då den var på hennes sida om båten.

Den kikar lite lömskt på oss, tur att den är så liten när vi nu är så nära.

Vi far vidare och jag är glad över min fungerande kamera, för här är det något som hänger i trädtopparna. Vad kan det vara?

Jag höjer blicken och där sitter någon och mumsar i sig sin middag.

Någon kikar också nyfiket fram mellan bladen.

Vi har träffat på ett gäng Kapucinapor.

-Mmm vad gott!

-Tar en till!

Svansen är bra att ha som extra arm.

Finns en del små ungar i gruppen.

Den här har blivit så pass stor att den lämnat mammas rygg och ger sig iväg på egen hand.

-Nu dyker jag! En modig apa som släpper taget och hoppar med ett nästan fritt fall ner till nästa träd.

Mamma och lilla jag.

Bra svansföring.

Till sist en leguan uppe i trädet.

När naturen nästan tagit sig djurformer. Tittar man en stund så ser det nästan ut som några giraffer.

På väg tillbaka träffar vi på den här mannen som bor här i byn, han har blivit vän med en av hägrarna. Den brukar komma och få sig en åktur i hans kanot.

                                                                  föregående                   nästa

2019-08-26 16:08   Vibybo

Det var en mycket trevlig serie naturfoto, så mycket vackert. En assistent är ju bra att ha också, praktiskt.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2019-08-28 09:04

Tack Stefan!
I dessa lägen är en liten assistent guld värd.

Svara

2019-08-26 22:28   pdahlen

Härliga bilder, den där tigerhägern var riktigt fin. Kul med en häger som kompis

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2019-08-28 09:05

Tack Peter!
Där hade vi tur med tigerhägern. Den kom, landade, poserade och flög.

Svara

2019-08-27 09:58   Stican

Vacker miljö och fina bilder på både fåglar och apor men min favorit blir nog Amazonskarven
Ha det gott /Stig

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2019-08-28 09:06

Tack Stig!
Jag tyckte också att skarven var vacker med sina fjädrar som skiftade i många nyanser.
Fast aporna var roligast att iaktta.

Svara

2019-08-27 13:10   Lena Holm

Hägrarna på de första första bilderna är ju jättefina och så kul att de var ett par. Häftigt att ha den som kompis i båten. Jag känner igen halvpaniken när kameran inte fungerar och det mest uppenbara inte är felet. Jag gjorde ett dyk på Nordkap utan batteri men det var ju inte det första jag tänkte när kameran var helt död på 15 m djup. Sengångare skulle jag vilja se. De är otroligt coola. Aporna var ju trevliga när de visade upp sej.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2019-08-28 09:10

Tack Lena!
Hägrarna hade vi tur med, de kom en kost stund och flög iväg igen. Ingen dålig kompis den mannen hade fått.
Kände mig ganska uppgiven då när jag kollat alla tänkbara varianter varför kameran inte fungerade. Var först då jag tänkte lägga undan det syntes att kortluckan glidit upp. Har aldrig hänt förut.
Sengångarna var coola, bara synd att de höll till så högt uppe i träden och bland bladen. Aporna var desto mer livliga, de for runt och lyckades till och med riva ett halvt träd i sin framfart.

Svara