Parque das Ruinas
En plats som jag skulle ha missat i Rio och Santa Teresa om vi inte hade bokat in en guidad tur är Parque das Ruinas. Tacksam för att Edoardo tog med oss med dit.
Vi börjar med att kika in i trädgården, där finns en del konstverk.
Så beger vi oss till det mest sevärda här uppe på kullen, nämligen ruinerna efter Laurinda Santos Lobos hus. Hennes hus var en mötesplats för Rios konstnärer och intellektuella i många år fram till hennes död 1946. Hon var känd för att samla intellektuella och konstnärer i sitt hem. Hon hade inga barn utan testamenterade huset till en förening som aldrig tog huset i besittning utan det stod och fick förfalla. Många åker upp hit för att titta på utsikten, men förutom den så är nog huset det mest spännande.
Nu har staden tagit över och jag är glad att de inte rev det hela eller rustade upp mer än så här. Det ruffiga i den här byggnaden lyfter fram konstverken som ställs ut här.
Det här konstverket heter Way, ett verk av Ana Dantas.
Swing av Nazareth Pacheco. En skör men vass gunga.
Hade nog inte behövts någon kedja för att hindra folk från att testa den gungan.
De flesta som åker upp hit gör det för utsikten, vi ska ta en titt på den även vi.
Vi ska strax gå ut på terassen och beundra utsikten.
Lite molnigt i dag, men stundtals så ser man det mesta av Sockertoppen.
Det lär finnas ungefär tusen favelor i Rio.
Nu kan man se nästan hela Sockertoppen och även kablarna till linbanan som går upp till toppen.
Vi kikar ner på småbåtshamnen.
Slänger en blick bort över höghusen.
En oljeborrigg ligger inne för underhåll.
Där nere ser jag också Cariocaakvedukten där spårvagnen brukar gå.
Inte bara hus, det finns en del skog kvar som myndigheterna gör sitt bästa med att bevara också. Favelorna gör försök ibland att öka ut sina områden men då rivs de husen. Skogen runt Santa Teresa var en plats där förrymda slavar gömde sig förr.
Vi återvänder in i det spännande huset.
Hittar ingen skylt till den här hängande pojken.
Där har vi husets härskarinna själv.
Jag tror att hon är ganska nöjd över hur ruinerna togs tillvara.
Vi åker vidare till Escalera Seleron.
___________________________________
Säger som vår trevlige guide att det var tur att de inte renoverade utan gjordecså här.
Var läckert att gå omkring där och även kunna komma upp i de olika våningarna där huset var mer som ett skal.
Vi hade tur som hittade Edoardo som visade oss så mycket.
Kunnig var han också och kunde berätta massor om alla platser vi fick se.
Man trillade ju inte av den gungan.
Ha det bra
Bob
Det har du så rätt i, fast nästan som i visan där gumman lappade gubbens byxor med ett igelkottaskinn och vände alla taggarna in.😎
Statyerna var ju så läckra !
När skall ni ställa upp på "på spåret" då ? Ni borde ha stora möjligheter där :-)
ing-marie
Vi skulle nog vara rätt körda i "På spåret" och torska dit på alla musikfrågor.
Sällan jag fixar någon av dem. Birde vara mer geografifrågor i den tävlingen och inte så mycket musik när den nu handlar om att resa.
Jodå vi var till en favela, men dit går man inte på egen hand om man är rädd om livhanken.
Det kommer senare.
Det stället gillade jag.
Så härligt att dom bevarat ruinen med konstverk i
// Marianne
Tur att de inte bestämde sig för att bygga nytt där.
Fanns mycket att beskåda där.
Funderade på häromdagen, när man åker omkring så mycket som du, om du får favoritställen lite här och var...dit du vill återvända till? och kanske gör det också...?
Norrköpingshälsningar!
Visst har jag mina favoritplatser. Ett är det jag just nu är på väg till, Tallinn. Inte så långt bort och så kan man göra ett uppehåll i vårt trevliga grannland Finland också.
Nepal har jag ett gott öga till och Bali skulle jag härna återbesöka, men favoriten är nog Svalbard och även Antarktis.
Förutom Lla fina platser i Sverige som bl.a Kiruna.
Tack för den och vyerna!
Trevligt ställe det där.