Naturbete och biologisk mångfald

" - Wow kolla!!! Det kommer ett helt gäng med människor! Undrar vad de ska göra i vår hage? "

" - Vad kollar ni på? Vår mat ??? "

" - Maten är jättegod här men du kanske har lite smågodis eller nåt annat kul med socker på ? "

I går var jag på naturbetesvandring från lunch och hela eftermiddagen. Ciceron för dagen var professor Urban Emanuelsson som under många år var föreståndare för Centrum för biologisk mångfald vid SLU. Han är expert på naturvård i odlingslandskapet och berättade om hur viktigt det är med naturbeten för den den biologiska mångfalden. Naturbeten är permanenta gräsmarker som inte plöjs, sås in, gödslas eller bearbetas. Det ska finnas en lagom mängd träd samt djur som betar och håller öppet, helst kor men får och hästar går också. Som ni sett betade unga nyfikna nötkreatur i denna hage. 

Coola Rosa var också med på vandringen men hon tyckte det gick alldeles för långsamt. Det fanns på tok för mycket för människorna att titta på.

Det ska finnas träd på ett naturbete och djuren verkade gilla de gamla ekarna. Jag har inte en aning om vad de var ute efter men de slickade stammen på den här eken som var uppskattningsvis 300 år gammal. Just nu räknar forskare på hur många träd det krävs för att ett naturbete med ett visst antal djur ska bli klimatneutralt. Det får inte vara för mycket träd för då blir det för skuggigt för vissa växter. Balans mellan djur, träd och växter är vad som gäller.  

Här är det en fallen asp som drar till sej stort intresse. Det var tickor på stammen, hål med småkryp, andra hål där det antagligen bott fladdermöss mm mm. Urban betonade att stammen skulle få ligga och att man kunde gå tillbaka hit och titta på hur livet utvecklades med tiden. 

Det blev förstås en hel del fokus på blommor och när vi hittade den här blev Urban riktigt förtjust. Det är en blåsuga och trots att jag faktiskt är lite intresserad av växter har jag aldrig sett den förut eller hade en aning om vad den hette. 

Vanlig midsommarblomster fanns det förstås. Vad som är speciellt med denna är att det utvecklas en lågväxande sort där det betar djur. De som börjat blomma var bara ett par decimeter höga. 

Smultron stortrivs på naturbeten och det fanns såväl vanliga vilda smultron som backsmultron i mängder. Smörblommorna blommade också för fullt.  

En av mina favoriter, humleblomster, hade precis börjat slå ut. 

Det diskreta lilla junfrulinet var bara ett av många tecken på att det här är ett välskött naturbete som har högt kulturhistorisk värde. Vi kunde heller inte låta bli att spekulera i om inte Linné  själv vandrat i dessa marker (han bodde ganska nära) och att flera av de stora ekarna antagligen fanns där redan på hans tid. 

Den här kombon kan man ju bara inte låta bli att göra. Jag antar att ni känner igen sångtexten....Just kattfot (tredje bilden) är en blomma som minskat kraftigt de senaste 20 åren men som kan komma igen på ett välskött naturbete. Vi hittade en liten plätt med nästan utblommade kattfötter.  

Ungdjuren tröttnade på att följa efter oss och drog ut på egna äventyr, men vi stötte på dem igen mot slutet av vandringen. 

Naturbetet som vi gick i är ca 40 hektar stort och hör till Lövsta forskningscentrum utanför Uppsala. Marken har skötts som ett naturbete i ca 15 år och det har gett mycket bra resultat. 

Om ni undrar över hur vi kunde ha djuren så nära inpå utan problem så var de flesta som gick på denna vandring professionella djurskötare som jobbade på anläggningen med antingen kor, grisar eller fjäderfä. Jag törs nog påstå att alla som var med, även de som inte jobbade där, hade stor djurvana. Den här mannen kan mycket väl ha skött om dessa djur från att de var småkalvar. 

Djuren var väldigt nyfikna och närgångna i början men eftersom ingen som var rädd och betedde sej osäkert lämnade de oss ifred efter ca 15 minuter. När vi sedan mötte dem innan vi skulle lämna hagen kom några fram och "hälsade", men just detta tror jag var mer personligt.

Hälsningar Lena

2019-05-30 10:51   Mats Andersson

Fint reportage med härliga bilder på både djur, människor och växter. Intressant och informativ text som förmedlar värme och kärlek till naturen. Hälsningar Mats

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-05-30 16:01

Tack Mats,
ibland får jag möjlighet att uppleva en sån trevlig blandning på arbetstid. Jag njöt hela vandringen trots att det blåste betydligt mer än önskvärt.
Hälsningar Lena

Svara

2019-05-30 11:24   ehrsa

Vad härligt, natur och djurhållning när det är som bäst! Mysiga bilder!
Hälsn!

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-05-30 16:02

Tack Jan,
ibland får jag möjlighet att uppleva sånt här på arbetstid och jag behövde inte ens åka särskilt långt :-)
Hälsningar Lena

Svara

2019-05-30 12:09   pdahlen

Intressant och ängsblommor brukar vara tacksamma att fotografera, gärna med någon insekt i. Är dock inte så glad i kossor, de ser lite hotfulla ut tycker jag

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-05-30 16:05

Tack Peter,
jag hade inte riktigt så mycket tid som jag hade önskat för att fotografera blommorna utan fick huka mej ner och ta några skott för att sedan vandra vidare med gruppen. Jag hann inte invänta några insekter som ville vara med på bild. Om man är van vid nötkreatur är de mest fridfulla växtätare, men de kanske kan uppfattas hotfulla då de är nyfikna och kommer nära.
Hälsningar Lena

Svara

2019-05-30 12:22   Stican

Det var en fin vandring som just visade lite av mångfald på en betesmark, kul att få se.
Ha det gott/Stig

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-05-30 16:06

Tack Stig,
det var en mycket fin tur och oerhört bildande för alla som var med. Ibland får jag möjlighet att göra sånt här på arbetstid.
Hälsningar Lena

Svara

2019-05-30 14:45   Bob Bovin

Hej,
Fin visning av djur och människa i samverkan.
Ha det väl
Bob

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-05-30 16:07

Tack Bob,
det var en mycket givande halvdag och en aktivitet med hög må-bra faktor.
Hälsningar Lena

Svara

2019-05-30 14:54   Gun-Inger Arvidsson

Det måste varit en eftermiddag med glädje så fick ni mycket kunskap med er samt veta att det gett resultat de ni arbetat för,
Jag är glad få se dina bilder de ger livsglädje då natur som skötts så här blir till glädje för kommande generationer.
Hälsningar från en
blomsterälskare
Gun-Inger

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-05-30 16:08

Tack Gun-Inger,
du har så rätt. Det är sällan jag kan tillbringa en hel eftermiddag på jobbet under så fina förhållanden och få lära mej så mycket intressant. Det var en aktivitet med hög "må-bra" faktor.
Hälsningar Lena

Svara

2019-05-30 16:58   imse 59

Vilket härligt blogginlägg !
Intressant text och fina bilder.
ing-marie

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-05-30 19:44

Tack Ing-Marie,
ibland får jag en fin dag lite på köpet genom jobbet. Det här var ett sådant tillfälle och jag njöt hela eftermiddagen fast det blåste alldeles för mycket.
Hälsningar Lena

Svara

2019-05-30 20:09   Erik Madsen

Hej Lena.
Som sædvanlig fra dig - en både morsom og informativ reportage. Miljø og naturbevaring spiller også en stor rolle i den igangværende valgdebat til folketingsvalget her den 5. juni. Sidste nyt her i DK om udnyttelse af halm til flybrændstof og gødning til jorden:

https://landbrugsavisen.dk/varme-plus-et-tilskud-vindmøllestrøm-forvandler-halm-og-gylle-til-flybrændstof

Billederne nummer 2 - og de 2 sidste er min favoritter.

Med mange venlige hilsener fra Erik.
PS: Det er godt nok imponerende at de svenske dyr - både de vilde og de tamme - kan tale svensk :-)

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-05-31 19:57

Tack Erik,
för din fina kommentar och visst är det här aspekter som berörs även i valsammanhang, för de är viktiga. Jag jobbade ett år i Australien för länge sedan men där var halmen ett gissel ur brandsynpunkt och man släppte direkt ut djur efter skörden som skulle äta av halmen (det fanns ju inte så mycket annat att äta så de åt halm). Vi har mycket att lära från andra länder (hoppas bara att jag förstod din kommentar rätt för länken fungerade inte).
Hälsningar Lena

Svara

Erik Madsen 2019-05-31 20:49

Hej igen - nej linket virker heller ikke for mig i dag.
Forskerne bag dette opsigtsvækkende forsøg siger, at vi har halm nok både som foder og til brug til klimaneutralt flybrændstof. Resten fra processen blever til gødning på markerne, som binder Co2. Det kan være parat Inden for en tidshorisont på 2-4 år !
Mvh. Erik.
PS: Her er et andet link :-)
https://www.tvmidtvest.dk/artikel/halm-og-gylle-kan-blive-til-klimaneutralt-flybraendstof

Svara

2019-05-30 22:23   Khalad

Oj vad glad jag blir av en sån bildkavalkad! Gillar blandningen av djur, blommor och människor. Nuförtiden när man talar om naturbilder ska det helst vara "orörd" natur utan spår av människor. Förstår ju att det lockar, alltmer svårhittat som det är, men samtidigt är detta med en blandning av djur, människor och växter säkert den vanligaste formen för människans kontakt med naturen genom århundraden och årtusenden. Och fin bild på blåsugan. Undrar om jag inte sett något som liknar den i Korsheden - eller var det kanske iFinspång? Ska hålla utkik efter den. Som sagt, jättefina bilder!/ Björn T

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-05-31 20:07

Tack Björn,
jag tänkte faktiskt på dej när jag la upp denna blogg. Du visar ofta bilder från levande landsbygd och miljöer som har ett stort kulturhistoriskt värde. Jag önskar att så många fler kunde få uppleva en sån här vandring för att förstå hur viktig det är med betande nötkreatur. I dagens debatt blir de tyvärr mest miljöbovar vilket är en helt snedvriden bild, på flera olika sätt. Håll utkik efter blåsugan och det kan vara värt att notera om man kan hitta gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol inom rimliga avstånd under en promenad :-)
Hälsningar Lena

Svara

2019-05-31 09:49   sears

Härlig dag du hade. Trevlig läsning och mycket fina bilder också!
Gillar den sista bilden. Påminner om farfar och deras bondgård.

MvH
Johnny

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-05-31 20:10

Tack Johnny,
ibland händer det att man får en mycket fin dag på jobbet. Det fina är också att jag behövde inte åka särskilt långt, bara några kilometer från campus.
Hälsningar Lena

Svara