Gästen som tog för sej av gästerna

Söndag och jag pysslar med annat (än foto), men kikar ibland ut mot stubben för att se vilka gäster som plockar åt sej av fröna som jag la ut efter frukost. MEN VA I HELA !!!...Jag rusar efter kameran som fortfarande har 100-500 zoomen på och fångar några bilder. En sparvhök sitter på stubben, kanske den som besökt oss tidigare, vet vem, den är omärkt. Nu har den precis norpat en av mina små gäster och kalasar för fullt. Bilden är obeskuren tagen med 500 mm genom fönstret i vardagsrummet. 

En liten gäst, mest troligt ett talgoxe, har lockat till sej en annan gäst. Vi hade besök av sparvhöken i höstas då vi hade hundratals grönsiskor. Nu är det inte några stora mängder småfåglar som kommer till oss. Men den här rovfågeln har kanske insett att detta ställe har viss potential.

Det blåser rätt rejält och det underlättar när man ska plocka sitt byte. Vi har bott 20 år på denna plats men det är inte förrän nu som sparvhöken vågat sej ner. Den kan förstås ha varit där tidigare, när vi inte har haft möjlighet att se den. Men nu har det skett två gånger när vi varit hemma. Den börjar bli mer hemmastadd.

Det är naturens gång och jag kan inte annat än beundra sparvhöken fast den kalasar på en av mina lokala talgoxar. Kanske är det en av de som kläcktes i holken ovanför garaget i somras?

Här verkar den ha förstått att den är iakttagen eller så störs den av grannen som är ute och skramlar på sin tomt. Den tog sitt byte och flög från stubben. Jag tror inte det var sista gången vi såg denna rovfågel.

Hälsningar Lena

Invasion och ett nytt tomtkryss

I helgen blev vi invaderade av grönsiskor. Från att ha haft ett trevligt gäng på ett 20-tal, tredubblades antalet under lördagen och på söndag uppskattade jag att vi hade minst 200 eller fler. Jag tog tillfälligt bort en matare och fyllde på med frön på stubben. Efter en kvart såg det ut så här.

Det blir väldigt mycket tjafs när man har siskor. Det har ni sett förut även i Ing-Maries blogg.

Det är ganska roligt tjafs och det var ju bedrövligt väder samt kallt, så att sitta i vardagsrummet och spana på stubben kändes rätt lagom.

Fönstret var dessutom nytvättat, men det blev en del regndroppar efter en stund och siskorna är de i särklass sämsta fåglarna när det gäller att flyga på rutorna. De kanske ser dåligt eller så är de bara extra nervösa av sej. 

Det blev ett par påflygningar men båda dessa individer klarade sej. Jag brukar plocka upp dessa fåglar och lägga dem högt så någon av katterna inte kommer åt dem. De brukar återhämta sej på 10 minuter och har då lättare att flyga iväg om de ligger på en hylla en bit upp.

Ibland var det verkligen kaotiskt. Det yrde frön och gulsvarta fåglar åt alla håll. Ett par bergfinkar försökte komma åt maten men gav upp. Inga andra fåglar landade på stubben eller i dess närhet. Det finns ju ett par matplatser till och ett talgblock så de behövde inte vara hungriga. 

Det var mörkt så jag testade också att leka lite med betydligt längre slutartid t ex 1/100 s. 

Eller som här 1/80 s. Det mesta gick i papperskorgen men jag har några bilder kvar att bearbeta förutom dessa. Kanske någon dyker upp här senare. Jag avslutade min fotosession och hängde upp den stora fröautomaten igen. Den var snabbt full med grönsiskor och en helt otrolig ljudmatta av högt kvittrande småfåglar mötte mej när jag gick ut i trädgården. I efterhand kan jag föreställa mej att det uppfattades som frestande för en del...

Jag jobbade hemma på måndag och då hände det som aldrig hänt förut, vi har i alla fall aldrig sett några spår. Klockan var 12:00 och jag gick till köket för att värma lunch. När jag tittade ut satt en sparvhökshanne på bästa platsen i restaurangen och han hade precis avnjutit huvudrätten, grönsiska. Han satt lugnt kvar medan jag hämtade kameran. 

Han sitter bara några meter utanför köksfönstret. Tänk om jag kommit ut i köket bara några minuter tidigare...Å andra sidan hade jag missat det helt om jag varit på jobbet, vilket jag är 9 dagar av 10 numera. Nytt tomtkryss!

Han flyger upp på taket till cykelförrådet. Jag missade flygbilderna för buren med talgblocket står precis framför där han behagade flyga.

Efter en kort stunds övervägande flyger han upp och rakt in i den extremt taggiga häcken...

...han ville ha en liten gulgrön fågel till och klippte en som satt i häcken. Den här rätten blev en "take away" för sparvhöken flög till skogs. Det kanske fanns en sparvhöksfröken i något av träden som nu skulle serveras grönsiska till lunch. 

Efter denna händelse var det helt tyst i trädgården. Sent på eftermiddagen var några grönsiskor tillbaka, men nu var det bara ett 20-tal grönsiskor och bergfinken satt på stubben. När jag tittade senast, dvs tisdag eftermiddag, var de åter ganska många, ca 100. Kort närminne kanske?

Hälsningar Lena

Kajornas samvaro och slutet för en björktrast

En vecka med lediga dagar och flera vändor i naturen, men väldigt dåligt utdelning fotomässigt. Jag har sett turkduvor, bändelkorsnäbb, fjällvråk och idag en sparvhök, men på alldeles för långt avstånd eller bakom störande grenar. Några kajor fastnade på minneskortet idag, bara för att de satt där så fint i snöfallet och såg ut som ett gammalt gift par som inte längre har något att prata om. Fast på första bilden uppmärksammar i alla fall den ena parten att den andra fixat tånaglarna inför helgen. 

" - OJ, nu jagar den igen....ser du hur den rör till det hos trastarna...tur att vi håller till här lite vid sidan av. Kråkorna är nog inte så dumma som grannar heller, eller vad tror du?" 

" - Ser du vad fint det snöar älskling, ska vi inte hitta på något mysigt ställe till kvällen, fixa lite mat från hamburgerstället och...ja, du vet...fredagsmys.  

" - Jasså... du måste träffa polarna...men jag tänker i alla fall inte äta helgrester ikväll...jag vill ha något gott."

" - Mmmm, men jag kanske kan ta med något hem efteråt...och ladan här blir väl bra. Tak över huvudet i alla fall..."

I bland räcker det med en blick, eller vad tycker ni? 

Här kommer i alla fall sparvhöken som slog till vid kajornas tillhåll idag. Man kan se att den har något med fötter i sina klor. Om ni funderar över utsnittet så blir det så här ibland. Det får illustrera resultatet man får då man slänger iväg några "skott" på något som kommer flygande i väldigt hög fart på för långt avstånd (bilden är förstås beskuren men utsnittet liknar originalet). Om man har tur får man tillräckligt med skärpa för att i alla fall kunna avgöra art. 

Här ser man lite mer av bytet och på den sista bilden som är beskuren mer än den tål kan man t o m artbestämma bytet, en björktrast. Det underlättar om man dessutom sett att det uppehöll sej ca 100 björktrastar på vallen i närheten. 

Det känns bra med fredag...fast jag var ledig för två dagar sedan. Bra att inte gå ut så hårt efter helgerna...

Hälsningar Lena