Ungarna utflugna

Nu har den tredje kullen lämnat boet, efter 27 dagar, enligt Uppsalas hängivna kungsfiskarskådare. Jag var där i lördags och spanade, vilket resulterade i bilderna i förra bloggen. Erkänner att den här bilden också är från i lördags. Söndag hade jag inte tid, fast vädret var bra.

Måndag lunch åkte jag dit igen, det är ju bara ett par minuter med bil från jobbet. Då hade ungarna inte lämnat ännu och det var långt mellan matningarna. Honan hade också lockat på dem vid några tillfällen. Jag fick bara se en snok under den tid jag var på plats.

Nu är det inte så ofta jag ser simmande snok, så den beredde mej visst nöje. Den simmade förbi betydligt närmare än den jag fotade i lördags, med tungan ute dessutom.

De som suttit på platsen mellan sju på morgonen och fem på eftermiddagen, i flera dagar, hade fått uppleva många snokar, dessutom en huggorm, flera bävrar och en mink. Under måndag lunch passerade också mängder med skolungdomar som undrade vad vi alla tittade på, en kungsfisk eller vad? 

Inga ungar kom ut på måndagen men när jag kom dit på tisdag lunch var de alla ute och jag fick hålla till godo med en simmande padda. De hade kommit ut vid sju på morgonen och de tappra själar som satt där i regnet räknade till fem ungar. Vid det här laget hade alla lämnat området kring boet.

Jag stod en stund och spanade med de som fortfarande var kvar, men nu var de blå juvelerna borta och det blir nog inga mer kungsfiskare på bild denna säsong. Paddan simmade förbi med snygga bentag.

På parkeringen stod de här två och undrade över all den publik som de små blå fåglarna lockade till sej, trots att de mest bara visslade förbi i raketfart och möjligen visade upp en pytteliten fisk i förbifarten.

Hälsningar Lena

Fru Kungsfiskare matar på

Den senaste veckan har varit mycket hektiskt, även på kvällstid, och den avrundades med en disputation på fredagen med påföljande fest. Lördag skulle jag ta det lugnt och göra något avslappnat. Jag visste precis vart jag skulle åka och jag kunde ta sovmorgon för det går inte att fotografera där förrän runt lunchtid så här års. När jag kom stod det en grupp människor där och spanade. En del stannar bara för att kolla vad som pågår och några hade suttit där sedan tidig morgon.

En del entusiaster har med sej sittunderlag eller stolar, fika, stativ, husdjur mm. Vädret var absolut strålande med 27 grader varmt och lätt vind. Det är skugga på platsen och det var ljuvligt (utan sommarens irriterande insekter). 

Vad alla spanade på var fru kungsfiskare som fortfarande matade en kull ungar. Det var nu uppskattningsvis 24 dagar sedan de kläckts (det finns några här som jag extremt bra koll) och ungarna borde vara på väg ut. Honan kom med mat och vi kunde höra henne locka några gånger. 

Här flyger hon mot boet med fisken. Miljön är inte den finaste ur fotosynpunkt och det är bitvis väldigt mörkt. 

När maten är levererad kommer hon utflygande för att bada och det gör hon med besked. Men det går fort mellan doppen.

Den här bilden är obeskuren, så ni kan få en uppfattning om hur det ser ut på platsen, dvs Fyrisån i Uppsala. Just nu får man medljus ca 12 till 15, men det blir ändå ganska höga ISO (3200-6500) om man ska få tider på 1/4000 s, vilket krävs om man vill frysa den snabba lilla fågeln med bra skärpa. 

Bilderna är tagna med 500 mm och oftast kraftig beskurna. Eftersom jag nu har rejält med pixlar i min Canon R5 kan jag beskära och komponera bilderna som jag vill.

Här gladdes vi alla åt att hon valde att bada i solen. När hon satte sej i skuggan var det betydligt svårare att få bilder.

De bilder jag har visat nu tog jag ca 10 minuter efter att jag anlänt till platsen. Jag kunde ju ha nöjt mej med dessa och åkt hem (för det fanns mycket att göra hemma), men så gör man ju inte...Man kan stanna en stund i alla fall... Hon skulle ju garanterat komma tillbaka. Ibland tog det bara 10 minuter innan hon återvände, men i vissa fall kunde det ta upp till en timme. Det fick jag veta av "kungsfiskarens vänner" som satt och spanade. 

Det pågick andra aktiviteter på Fyrisån denna varma lördag i september. Såväl kanoter som kajaker och SPU brädor passerade oss. Här med en borderterrier som tycktes trivas med att "åka med". Flera noterade att vi stod och tittade på något och paddlade förbi helt lugnt.

Andra var mer fokuserade på att ta sej fram i ett bra tempo mot Uppsala. 

En snok tog en simtur precis framför oss. Jag blev glatt överraskad och fick då veta att under fredagen hade man haft tre simmande snokar och en huggorm. Dessutom hade tre bävrar varit förbi och en mink (som gjorde fru kungsfiskare mycket orolig innan den simmade vidare).  

Det tog en timme innan hon kom tillbaka med en fisk till sina telningar. Hon satt en stund i ett träd, dold i lövverket, och lockade på dem. Sedan försvann hon in i boet och kom kort därefter ut för att bada. Fem snabba dopp.

Det är mörkt i skuggan, men kan ändå bli rätt fint där solen kikar fram.  Förstora gärna denna för detaljerna är fina.

Efter badet drog hon vidare söderut för att fiska eller vila. Ingen vet var hon fiskar men det verkar vara gott om småfisk i Fyris just nu för man kan se dem hoppa vid ytan med jämna mellanrum. 

Trots sommarvärme råder det ingen tvekan om att hösten är här och i morgon börjar en ny arbetsvecka.

Hälsningar Lena

En pigg liten fiskare

Den här bilden skulle kunna vara från en "lek med vattendroppar", men det var fågeln som åstadkom det prydliga lilla plasket som vi var ute efter att fotografera.  

Strax före sju gick vi till gömslet och det var en krispig morgon med flera minusgrader.

Brutus tar bort luckan över behållaren som innehåller småfisk. Luckan är till för att förhindra att en häger landar och plockar i sej alla små fiskar i en och samma måltid. Vår förväntade matgäst dyker bara i dagsljus. Till höger ligger gömslet som vi ska sitta i. Det korta avståndet mellan matplatsen och gömslet är möjlig för vi sitter bakom glas, så matgästen kan fiska ostört. 

Inifrån gömslet ser det ut så när Fanni kommer med påfyllning av mat och sedan riggar en pinne som vi kan använda för att ställa fokus. Det är fast manuell fokusering som gäller och man får bara hoppas att fågeln dyker rakt ner från pinnen till höger, där den brukar landa. 

Slutligen tänder hon belysningen som gör att oavsett om det är mulet eller sol kan man fota med riktigt korta slutartider, helst 1/5000 s utan att behöva gå högre än ISO 5000. Idealiskt vill man ha bländare mellan 4,5 till 5,6, för att få större delen av fågeln skarp. När vi är nöjda med fokusering och övriga inställningar tar Fanni bort pinnarna och lämnar oss i gömslet. Nu väntar vi bara på...

...den här lilla färggranna fågeln som faktiskt anländer ganska omgående. Den är hungrig på morgonen och dyker nästan genast.

Min kamera är inställd på 20 bilder/s och hinner man bara trycka av när fågeln dyker från pinnen får man en eller två bilder innan den slår i vattenytan.

Sedan kanske det blir en ruta till innan den åstadkommer det prydliga plasket ni såg på första bilden. Plasket brukar sträcka sej över 4-5 bilder.

Snart kommer den uppfarande med en väldig fart. Här kan man se blinkhinnan (tredje ögonlocket) som skyddar ögat när fågeln dyker. Den har också en liten fisk i näbben. Det finns gott om mat här så den bommar inte en enda gång. Plus för kungsfiskaren som inte behöver ödsla energi på dyk som inte lönar sej.

För det mesta behöver den samla sej något i ytan innan den kan flyga upp. Det brukar bli en eller två bilder dvs det tar ca 2/20 s för den att ladda för att flyga upp. 

Sedan lättar den med sin fångst...

...och flyger upp till pinnen för att äta upp fisken. Ofta gjorde den två till tre eller ibland fyra dyk, innan den lämnade genom att flyga ut till vänster i bild. Dessa bilder blev förstås aldrig skarpa för den flög inte rakt ut utan snett framåt. 

Här kommer ett fint exempel till som sträcker sej över tre bilder. Det var svårt att välja vilka bilder jag skulle visa utan att det skulle bli på tok för många.

Det var blåsigt denna förmiddag, upp till 17 m/s i byarna. Det hindrade inte kungsfiskaren från att fiska men det gav krusningar på vattenytan t o m i den här lilla pölen, därav blev det få chanser för fina speglingar. Jag har bilder från ett annat tillfälle då det var vindstilla men mulet, kanske visar jag några av dessa senare. De är från min första sittning i gömslet och även om det här kanske verkar lätt och tillrättalagt behöver man öva en del för att få precis det man vill ha. Jag såg ju också vad Brutus Östling åstadkom vid samma tillfälle, dock med en Canon R3 och en Sony A1 som han manövrerade samtidigt med självutlösare. 

Vad gäller objektiven fungerar det med en 70-200 här, möjligen med en 1,4 extender. Jag hade Canon RF 100-500 mm  på min R5, men brännvidden låg mellan 250-350 på de flesta bilderna. ISO var oftast 5000 men när solen sken kunde jag gå ner till 3200 och när det var mulet var jag uppe på 8000. Bilderna är brusreducerade i LR.  

Så här ser det ut inifrån gömslet fotograferat med mobilen. Framför glaset sitter ett finmaskigt nät för att hindra fåglar att flyga rakt på (eller annat som flygande skräp eller löv). Som ni ser stör inte nätet det minska när man fotograferar. Glaset gör också att man kan ha en behaglig temperatur inne i gömslet och ffa, man stör inte fåglarna. 

Bilderna är tagna i ett av Bence Mátés vintergömslen i Ungern där jag har tillbringat den senaste veckan. Mer bilder kommer så småningom.

Hej så länge,

Lena

Klart att de gör fler kungsfiskare

Jag kunde inte låta bli att titta förbi platsen där kungsfiskarna höll till igen. Det ligger ju bara några minuter från mitt jobb och de visade upp sej så fint att det bara måste bli ett inlägg till. Som flera av er påpekade kan de ha två eller t o m tre kullar på en säsong och dessa två jobbar definitivt på kull två. Här har honan (t v) precis landat och stöter på hannen med ganska höga pipljud.

Han verkade bli lite besvärad och drog plötsligt. Men han gjorde bara en kort runda och kom tillbaka.

Nästan som en kolibri hovrar han runt honan. Han gör faktiskt ett helt varv runt henne...

...innan akten kan börja. 

Här lyckas han nog med det han föresatt sej. Det här är andra parningen jag fick se (passade på att handla mellan akterna). Då satt fåglarna vända mot mej och det blev förstås ett mängd bilder, men jag begränsar mej och visar enbart denna. Avståndet var ju det samma men det var mörkare vid första tillfället. 

Efter ca en minut är det över och då drog hannen. Honan ser ut att ge honom en kommentar på vägen... Inom kort kommer hon att lägga fem till sju ägg (ibland så många som tio). Även om de är små kommer den ruvande fågeln inte att kunna ligga över alla äggen och ett par av dem kläcks därför inte. 

Trevlig midsommar allihopa!

Hälsningar Lena

Kungsfiskare när man minst anar det

Jag brukar inte ha sån tur med kungsfiskaren i Fyrisån och trots många spaningar har jag bara fått se den flygande som en liten blå pil åt höger eller vänster. Idag hade jag kollat av om det fanns några tornfalksungar i lådan på ladan (vilket det gjorde) och eftersom jag var så nära stannade jag till vid åkanten. Där satt den plötsligt, helst stilla.

Visserligen tvärs över ån och rätt mörkt var det också men tusan så fint med en kungsfiskare tänkte jag.

SPLAFF!!! Plötsligt så dök den rakt ner från sin låga utkiksplats. Jag var inte med alls och slutartiden var dessutom 1/400 s, vilket inte räckte till, men det blev faktiskt en bild. Det stod en familj bredvid mej från Västerås som  blev helt lyriska över detta tilltag. 

Den fick dock ingen fisk...

...vilket ledde till fler dyk. Nu är slutartiden 1/2000 s och ISO uppe på 6400. Gissa om jag önskade mej dubbel brännvidd vid detta tillfälle, men nu var det 400 mm som gällde och bilderna är som ni redan listat ut väldigt hårt beskurna.

Jag fick flera chanser men det var svårt att träffa rätt med fokuspunkten. 

Fiskelyckan var dålig så ganska snart flög den iväg en bit.

Men inte så långt, bara in bakom ett "bladfilter".

Den flyttade runt lite inne bland bladen och sedan kom det fram inte bara en fågel utan två. 

Vips var de inne i växtligheten igen. Jag såg hur det rörde sej inne bland bladen så jag satte fokuspunkten där och tryckte. Titta så de håller på, ska de ha fler kungsfiskare i år eller ? De har enligt de som ofta besöker platsen redan fått ut en kull med ungar för ett par veckor sedan.

Kort därefter kom hannen farande över ån mot mej innan den vek av och försvann. Ofta står man länge och väntar på en kungsfiskare, eller vad som helst som rör på sej när man börjar tröttna. Här fick jag mer action än jag hann med. Från första till sista bild tog bara 12 minuter

Hälsningar Lena