Ungarna utflugna
Nu har den tredje kullen lämnat boet, efter 27 dagar, enligt Uppsalas hängivna kungsfiskarskådare. Jag var där i lördags och spanade, vilket resulterade i bilderna i förra bloggen. Erkänner att den här bilden också är från i lördags. Söndag hade jag inte tid, fast vädret var bra.
Måndag lunch åkte jag dit igen, det är ju bara ett par minuter med bil från jobbet. Då hade ungarna inte lämnat ännu och det var långt mellan matningarna. Honan hade också lockat på dem vid några tillfällen. Jag fick bara se en snok under den tid jag var på plats.
Nu är det inte så ofta jag ser simmande snok, så den beredde mej visst nöje. Den simmade förbi betydligt närmare än den jag fotade i lördags, med tungan ute dessutom.
De som suttit på platsen mellan sju på morgonen och fem på eftermiddagen, i flera dagar, hade fått uppleva många snokar, dessutom en huggorm, flera bävrar och en mink. Under måndag lunch passerade också mängder med skolungdomar som undrade vad vi alla tittade på, en kungsfisk eller vad?
Inga ungar kom ut på måndagen men när jag kom dit på tisdag lunch var de alla ute och jag fick hålla till godo med en simmande padda. De hade kommit ut vid sju på morgonen och de tappra själar som satt där i regnet räknade till fem ungar. Vid det här laget hade alla lämnat området kring boet.
Jag stod en stund och spanade med de som fortfarande var kvar, men nu var de blå juvelerna borta och det blir nog inga mer kungsfiskare på bild denna säsong. Paddan simmade förbi med snygga bentag.
På parkeringen stod de här två och undrade över all den publik som de små blå fåglarna lockade till sej, trots att de mest bara visslade förbi i raketfart och möjligen visade upp en pytteliten fisk i förbifarten.
Hälsningar Lena
Du får satsa på en familjebild, det är något jag saknar. I Arresø Danmark för en 5-7 år sedan så var det som i Fyrisån, vi var ett gäng fotografer som var där ganska regelbundet och kungsfiskarna kom ganska tätt, det var inget bohål just där men de kom regelbundet för att fiska. Något som många fotografer visade mig var familjebilderna där en fem ungar satt på en gren vid vattnet och blev matade av föräldrarna. Detta fick jag se från andras bildserier i två år i rad men själv fick jag aldrig uppleva det, missade det varje gång 🙁. Det var också väldigt fina omgivningar där och kortare avstånd. Tyvärr minskade beståndet under några kalla vintrar och nu syns kungsfiskaren där enbart sporadiskt, jag var där för en vecka sedan och då satt en fotograf som hade sett kungsfiskaren för 2 veckor sedan, men den tiden har jag inte som pensionär
Är det inget i K-laget där som vill doktorera i kungsfiskare så du får vara där och handleda?
det här är den färg paddan hade dvs ganska mörk. Nästa år kanske det kan bli en familjebild. Det vanligaste är dock att ungarna lockas ut tidigt på morgonen och då är det väldigt dåligt ljus på den platsen. Det är flera av de som sitter där som är pensionerade akademiker. Senast träffade jag en gammal lärare som jag hade under grundutbildningen på SLU, en professor i mikrobiologi. Jag tycker det verkar som att de alla trivs rätt bra med pensionärslivet.
Hälsningar Lena
Hälsningar Lena
/Ulla
paddor har också sin charm :-)
Hälsningar Lena
nej nu är det nog bäst att vänta till nästa säsong. Jag vet inte hur snabbt de drar vidare, det beror nog en del på vädret. Några stannar och kan få det svårt om ån fryser igen helt.
Hälsningar Lena
Hälsningar, Bjarne
jag hade svårt att välja vilken snokbild jag skulle visa. Tyckte den var läcker när den visade tungan. Kungsfiskare är otroligt vackra.
Hälsningar Lena