Hägrar anamma!

Nu är det vinter på riktigt och det betyder att hägrarna har flyttat från Djurgården till Råstasjön, där det brukar finnas fisk i lådor utställda av Solna kommun. Om man vill fotografera hägrar just nu finns det nog ingen plats i landet som är mer lämpad än Råstasjön, ett stenkast från Mall of  Scandinavia och Friends Arena. 

När vi kom dit hittade vi ett gäng hägrar som stod på isen, just som man kan förvänta sej. Sothöns, gräsänder och en ensam svan höll dem sällskap. Hybriden var också där men den får ni se senare, i ett eget inlägg. 

De är fina och ganska förutsägbara när de står på isen och tittar på vattnet. Ibland måste man rufsa till fjäderdräkten, lägg allt tillrätta, men sedan lägger sej lugnet igen...

Men det var också viss aktivitet i luften. En häger kommer inflygande mot iskanten och öppet vatten...

...det blir som en samlingspunkt där vattnet är öppet och många människor passerar. Gräsänderna får sitt "dagsbehov" av bröd från passerande dagisbarn vid denna plats.  

När vi står där och tittar på samlingen av fåglar passerar plötsligt två hägrar i luften. Den ena har något i näbben, en bit fisk...någon matar hägrarna en bit bort och det måste vi förstås titta närmare på. 

Några fotografer kastar ut strömmingsfiléer (för det var väl det enda de kund köpa) från klipphällarna en bit bort och lagom många hägrar kommer förbi denna plats för att ta sej en mumsbit. Lagom är bra ur fotosynpunkt för det är svårt om det är för många. Det är också uppenbart att Solna kommun fyllt fisklådorna till fåglarna så dessa små filéer är inte så attraktiva som de skulle vara om de var rejält hungriga. 

Men det som följer är mer som att vi får uppleva en dans än något som har med konkurrens om mat att göra...

... de trippar runt i snön...

...och visar upp sej på bästa sätt gentemot varandra. Här tycker jag det ser ut som att de bjuder upp till flamenco, minst...

Intensiteten tilltar men det leder inte till något annat än uppvisningar av potentiell styrka.

Utan särskilt stora åthävor avgår en häger med segern och kan plocka åt sej en fin strömmingsfilé.

Har man lyckats få en sådan fångst är det nog bäst att dra och avnjuta den på någon annan plats.

Det kommer nya hungriga, eller kanske mest nyfikna hägrar. 

Jag har tagit bilderna med 100-400 mm på min Canon fullformat, men avståndet till hägrarna är inte särskilt stort och jag har fått zooma ut för att få med fåglarna ibland. Hägrar är väldigt stora när de börjar flaxa runt och om det är mer än en fågel fyller de ut mer än man kan förvänta sej...

Jag visar därför en bild när jag inte hann zooma ut...då blir det som det blir. Hade jag vänt kameran till stående format har det också funkat men ibland hinner man inte tänka så långt. 

När de här stora fåglarna börjar flyga upp i sina attacker blir det svårt och det går förstås väldigt fort.

Men det blir ju rätt coolt ändå, eller hur?

Återigen en som lyckas fånga fisken...

Hägrarna verkar mätta och belåtna och vi ser dem lämna utfodringsplatsen åt olika håll.

Vi har också fått se mer än vi förväntat oss på denna tur och promenerar vidare mot den luriga vattenrallen, som inte alls är så villig att visa sej för fotografer som den gamla var. Hur som helst blev det en fantastisk tur till Råstasjön, ett naturreservat så nära Stockholmspulsen så man knappt tror det är möjligt.

Hälsningar Lena

En snabb tur till Ulva Kvarn

Det såg ut att klarna upp strax innan lunch och trots att termometern visade -11 grader beslutade jag mej för ett snabb tur till Ulva Kvarn. När det är kallt och snö kan det strömmande vattnet bjuda på spännande formationer och så brukar det ju finna strömstare. Den var på plats redan när jag kom, men solen gömde sej fortfarande...

Det tog dock inte mer än 10 minuter så tittade de första solstrålarna fram.

Bilden är inte ett montage utan ett mindre vattenfall. 

Jag är ju svag för speglingar och det här kunde jag ju inte motstå.

Strömstaren då, vart tog den vägen? Plötsligt skvätte det till och där var den.

Motljus med is, vatten och snö kan bli lite väl ljust ibland.

Det började falla gnistrande små snöflingor... 

...som jag är lite kluven till hur jag gillar i bilderna. De gav mer stämning på plats och är ibland aningen störande på bild.

Det fanns ändå tillfällen då de små flingorna gav ett sagoskimmer till miljön.

Strömstaren jobbade på...

...och det såg ut som att hen fick ihop till en hyfsad lunch.

Hälsningar Lena

Mera snö

Idag blev det en lunchpromenad hemma och det var vackert vitt överallt. Jag passerade ett av mina favoritställen.

Det här är ett annat ställe som ni nog har sett förut. Ingen hade gått där när jag kom förbi.

På en kulle stod en rejäl snögubbe. Den största jag sett på länge. Den verkar nöjd. 

Här kan ni se ungefär hur stor den var och de måste ha haft hjälp av någon vuxen att lägga upp huvudet. Det var förstås barn med pulkor i varenda sluttning. Bara det minsta utförslut och vips var någon där på någon liten stjärtlapp och kasade iväg.

En koltrasthona försöker överlista foderautomaten avsedd för småfåglar. Hon kom åt fröna efter några försök. Honorna brukar ha lättare för det än hannarna, åtminstone de som försöker äta ur våra automater.

Så här vackert var det i skogen vid lunchtid. Nu har det vräkt ner snö sedan ett och vi har precis varit ute och skottat. SMHI har utlovat regn hos oss i natt men sedan mer snö och kallt. Blir det riktig vinter nu? Det känns som en evighet sedan.

Hälsningar Lena

Så kom snön...

...det började lite försiktigt på förmiddagen med små lätta flingor.

Men det gick fort när det väl satte igång och snart vräkte snön ner och allt blev vitt. Jag strödde ut lite jordnötter som snart snöade över men fåglarna verkar hitta dem ändå.

Jag hann inte mer än in så var nötväckan på plats och plockade åt se jordnötter, den kan bära flera i näbben.

Skatorna är ofta väldigt skygga inne i vår trädgård men den här ville absolut ha av godsakerna som fanns i snön.

Den hittade också vad den sökte och kom även tillbaka ett par gånger.

En nyhet för oss var denna gulsparv. Jag har sett dem i området med vi har aldrig haft någon på besök i trädgården förut. De var två stycken som kom idag.

Det var förstås mängder med talgoxar och blåmesar på plats, mest i automaterna.

Koltrasten är nog ändå den fågel som är roligast att titta på vid en matning. Vi har nästan bara hannar och de vaktar minsann allt, inte bara maten utan också bra utkiksplatser. Just den här stenen är poppis.

Stubben med utsikt mot skogen är en annan bra plats som man kan bråka om.

Äpplena uppskattas verkligen...

...och om man har ätit klart kan man ju sitta kvar och hålla koll.

Det finns ju en annan art som också gillar att ta en fruktstund. Det lovas mer snö till i morgon och jag är glad att jag inte förväntas vara på plats på jobbet i morgon.

Hej så länge,

Lena

Kajornas samvaro och slutet för en björktrast

En vecka med lediga dagar och flera vändor i naturen, men väldigt dåligt utdelning fotomässigt. Jag har sett turkduvor, bändelkorsnäbb, fjällvråk och idag en sparvhök, men på alldeles för långt avstånd eller bakom störande grenar. Några kajor fastnade på minneskortet idag, bara för att de satt där så fint i snöfallet och såg ut som ett gammalt gift par som inte längre har något att prata om. Fast på första bilden uppmärksammar i alla fall den ena parten att den andra fixat tånaglarna inför helgen. 

" - OJ, nu jagar den igen....ser du hur den rör till det hos trastarna...tur att vi håller till här lite vid sidan av. Kråkorna är nog inte så dumma som grannar heller, eller vad tror du?" 

" - Ser du vad fint det snöar älskling, ska vi inte hitta på något mysigt ställe till kvällen, fixa lite mat från hamburgerstället och...ja, du vet...fredagsmys.  

" - Jasså... du måste träffa polarna...men jag tänker i alla fall inte äta helgrester ikväll...jag vill ha något gott."

" - Mmmm, men jag kanske kan ta med något hem efteråt...och ladan här blir väl bra. Tak över huvudet i alla fall..."

I bland räcker det med en blick, eller vad tycker ni? 

Här kommer i alla fall sparvhöken som slog till vid kajornas tillhåll idag. Man kan se att den har något med fötter i sina klor. Om ni funderar över utsnittet så blir det så här ibland. Det får illustrera resultatet man får då man slänger iväg några "skott" på något som kommer flygande i väldigt hög fart på för långt avstånd (bilden är förstås beskuren men utsnittet liknar originalet). Om man har tur får man tillräckligt med skärpa för att i alla fall kunna avgöra art. 

Här ser man lite mer av bytet och på den sista bilden som är beskuren mer än den tål kan man t o m artbestämma bytet, en björktrast. Det underlättar om man dessutom sett att det uppehöll sej ca 100 björktrastar på vallen i närheten. 

Det känns bra med fredag...fast jag var ledig för två dagar sedan. Bra att inte gå ut så hårt efter helgerna...

Hälsningar Lena