ALIENS IN THE DEEP del II

Resan till norska Gulen från Uppsala tar sommartid ca 17 timmar. I januari tar det betydligt längre, i synnerhet sträckan mellan Oslo och Bergen. Resan går genom ett vackert vinterlandskap men vägen (E16) är smal, krokig och bitvis i mycket dåligt skick. Dessutom går det en hel del transport på lastbil längs denna väg och det är "kedjor på" som gäller för dessa bilar när man närmar sej fjällen. Det uppstår ändå flera möten då man håller andan då de passerar, i synnerhet när man möter dem på väg ner.

När vi passerar över fjället där det är som högst visar bilens termometer -32 grader. Här vill man inte bli stående. Innan vi når Bergen passerar vi också genom norra europas längsta tunnel. Sammanlagt blir det ca 5 mil i tunnel, imponerande konstruktioner.

Väl framme i Gulen så är det mer vinter än vi kunde föreställa oss. Vi testdyker vår utrustning vid kajen och snön vräker ner. Dykbåten är en stor ribb med dubbla  utombordsmotorer på 225 hk. Det enda skydd som finns är det lilla tältet där man kan pressa in 8 personer och båtföraren. Vi är 9 dykare inför nattens tur och båtresan beräknas ta ca 45 minuter om båten gör 35 knop. Det får dock inte snöa...

Natten bjuder på uppehåll och vid elvatiden kommer månen fram. Snön gnistrar och tamparna som vi surrat vår utrustning med fryser till is under färden ut till Lurefjorden. Vårt första möte med maneterna är överväldigande och bland det häftigaste dyk jag någonsin gjort. Det är dock inte ett dyk för den som är det minsta osäker i mörker och kyla, och man måste ha järnkoll på djupmätaren.

Repet på denna bild är den enda referenspunkt som finns under dyket, allt annat är bara svart mörker och botten är på ca 370 m. Repet sitter i en boj och har ett blinkande vitt ljus på 15 m samt ett blått blinkljus på 30 m. I ögonvrån gäller det att ha koll på det blå ljuset. Om man passerar det blir dyket snabbt mycket farligt.

Vad vi inte hade räknat med var att ytströmmen förde vår boj i en viss hastighet medan strömmen på 15 m djup var starkare. Vi fick sålunda simma tillbaka till linan med jämna mellanrum. Tur att jag har en dykkompis som inte fotograferar och kan hålla kolla på saker och ting. Det är nämligen väldigt lätt att bli helt uppslukad av dessa maneter och följa dem genom sökaren ner i djupet. 

 Ibland så undrar man hur de uppfattar oss. De kunde definitivt registrera ljuset från våra lampor.

 Maneterna kommer upp till ytan för att hitta en partner, det är vad forskarna anser i alla fall. Frågan är vad  dessa två gör, känner av varandra lite eller? När de jagar håller de alltid avståndet och vi ser få maneter som faktisk rör vid andra, trots att det finns gott om dem.

Klockan är egentligen genomskinlig och det är det röda färgpigmentet som färgar fodersmältningsorganen som gör att de synns genom klockans vägg. De tolv tentaklerna har brännande nässelkapslar som förlamar bytesdjur, t ex krill, som maneten sedan för in i munöppningen.

Mötet med dessa maneter var så fascinerande att vi inte tvekande att göra det igen. Natten efter åker vi återigen ut på Lurefjorden, men blåst och snöfall gör det för farligt att dyka. Även om det är OK i vattnet så medför snöfall i strålkastarljus att båtföraren inte kan se oss i ytan och det är han som bestämmer. Hans beslut är helt rätt för vi kan nästan inte hitta den stora vita bojen som vi redan kastat i. 

Gulen har snörekord denna vinter och våra möjligheter att se kronmaneter är över. Mötet var dock oförglömligt och vi gör därför om hela denna resa i januari 2011. Det var mindre snö och mildare väder då och bilderna i detta inlägg kommer från båda turerna.

Ha en skön helg allihopa

Lena

2012-11-17 16:21   aos56

Vilken underbar resa och möte med maneter jag är mycket fascinerad av dina bilder. Tack att du delar med dig..
MVH Anita

Besvara

Svar från Lena Holm 2012-11-17 16:37

Hej Anita,
det var en underbar resa och vi gjorde den två gånger. Så häftigt var det. Kul att du tittade in.
Hälsningar Lena

Svara

2012-11-17 16:31   Ingela Ring

Manetbilderna är helt fantastiska... om jag inte visste skulle jag inte förstå vad det var...Vackra färger och mönster helt enkelt...Kul att få följa dig på djupet ;-)

Besvara

Svar från Lena Holm 2012-11-17 16:39

Hej Ingela,
det är inte så många som sett dessa maneter och när jag möter framstående undervattensfotografer utomlands blir det lite häpna över dessa bilder. För de har inte ens en aning om att de finns!
Hälsningar Lena

Svara

2012-11-17 16:33   lersaker

Hela äventyret låter väldigt djärvt för mej, och bilderna till är fantastiska! Kul hur maneterna verkar använda sina tentakler, bilden med dykaren och lampan får mej att fnissa till!

Besvara

Svar från Lena Holm 2012-11-17 16:43

Hej Anne-Sophie,
det är inte en dykresa för nybörjare och man måste ha mycket god koll på både utrustning och sej själv. Att studera maneterna gör mej också helt fascinerad och jag skulle gärna göra fler dyk med dem bara för att se hur de beter sej. Genom mitt yrke kunde jag ganska lätt hitta en forskare i Umeå som studerat dessa närmare och vi hade en intressant e-mail växling om deras beteenden (trots att jag forskar på fåglar).
Hälsningar Lena

Svara

2012-11-17 17:59   enanse

Oj, vad häftigt! Vilka vackra varelser! Bilden med den hälsande maneten (så ser jag det iaf, den hälsar på dykaren. :) ) blir min favorit.
/Anna

Besvara

Svar från Lena Holm 2012-11-17 18:48

Tack Anna,
jag kan förstå att du ser den som att den hälsade, men det var förstås en ren tillfällighet. Dock tycker jag att bilden speglar en form av kontakt som jag aldrig någonsin upplevt med en manet förut. Maneter är inte bara "geleklumpar" det finns något mer där inne.
Hälsningar Lena

Svara

2012-11-17 18:57   Wolfgang

Imponerande och häftig! Underbara och "overkliga" bilder på maneterna! Jättefint!

Besvara

Svar från Lena Holm 2012-11-17 20:04

Hej Wolfgang,
de finns, om man vet var man ska leta.Tack !
Hälsningar Lena

Svara

2012-11-17 21:07   Heléne Alklid

Jisses Amalia.... Vilka bilder och vilket äventyr! Nu måste jag skicka din länk till lillebrorsan igen för det här får han inte missa! =)
Ha en underbar kväll!

Besvara

Svar från Lena Holm 2012-11-18 10:08

Tack Heléne,
skicka gärna länken. Du kan också tala om för honom att det finns fin vrakdykning i detta område, att sikten är makalöst bra i januari och att dykcentret fyller trimix.
Hälsningar Lena

Svara

2012-11-18 21:49   Elisabeth Landberger

Wow! Maneterna ser HELT overkliga ut! Jag blir stum av beundran av att du kan hålla reda på allt under vattnet och samtidigt bemästra möten med makalösa maneter. Imponerande! Mvh Elisabeth

Besvara

Svar från Lena Holm 2012-11-19 08:00

Tack Elisabeth,
just på dessaa dyk var det mycket bra att ha en parkamrat som inte fotograferade och därmed kunde hålla lite extra koll på djupmätaren och vår referenslina. Jag var på väg ner ganska djup ett par gånger, för det är lätt att förlora sej i dessa motiv. Jag behövde dock inte oroa mej så mycket för mitt luftförråd, jag hade dubbla flaskor och kylan blir då ett problem långt innan luften börjar krisa.
Hälsningar Lena

Svara

2012-11-20 06:31   Mikael Sundberg

Kul att följa din berättelse, mycket fina bilder som vanligt, vad händer om det snöar när man åker i 35 knop? segt?? eller finns risken att båten stannar helt och hållet? Allt gott

Besvara