Svensk mat, hur mycket producerar vi själva?

Förra vecka hade Bob en blogg som berörde behovet av en fungerande jordbruk för att klara livsmedelsproduktionen. Han skrev bl a "Kan det vara så illa att vi inte är självförsörjande??" Om man jobbar på Sveriges enda lantbruksuniversitet och deltar i utbildning av agronomer, veterinärer, husdjursvetare m fl, är det här något som diskuteras ganska ofta. Framför allt när det gäller produktion av kött, mjölk, ägg och andra animalier, samt det foder som dessa djur ska äta. Vi befinner oss också mitt i skördesäsongen av allt från spannmål till egna tomater. Sammantaget ledde det till att jag kollade upp lite siffror om hur det förhåller sej. 

Först svarade jag Bob att enligt LRF är vår självförsörjningsgrad ca 50% på mat (2022). Den har minskat från ca 75% 1988. Som jämförelse är den ca 80% i Finland. Om man går till Jordbruksverkets hemsida hittar man mer detaljerade uppgifter. Där kallar man det svensk marknadsandel och inte självförsörjningsgrad. Det handlar om hur stor del av den totala förbrukningen som produceras i Sverige. Beträffande fläsk är den 83%, men det är bara ca 2% av antalet grisar i Sverige som har det som grisarna på bilden. 

Svensk marknadsandel på mjölk är 100% och smör 57% (Jordbruksverket). Det kommer från ca 300 000 mjölkkor i landet, varav 2 promille är av den gamla lantrasen fjällko, som kalven på bilden. Enligt branschorganisationen Svensk Mjölk är Sveriges självförsörjningsgrad på mjölkprodukter 70%. Det är för att självförsörjningsgrad snarare beskriver hur importberoende ett land är. Om importberoende ska mätas är det inte enbart importen av livsmedel som ska beaktas, utan även den inhemska produktionens beroende av import av insatsvaror.  För att producera mat idag importerar vi energi, foder, bränsle, gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde och reservdelar. 

Svensk marknadsandel på ägg är 89% och fågelkött 76%. Andelen ekologiska ägg minskar och var 2023 14%. Andelen ekologisk slaktkyckling är bara blygsamma 0,6%. 

Ekologiska värphöns ska ha möjlighet att till utevistelse när vädret tillåter, men någon tupp "i huset" behövs inte. Det behövs inga spermier för att lägga ägg om man inte vill kläcka dem.

Beträffande frukt och grönt finns det siffror på äpplen, gurka och tomater där svensk marknadsandel är 28, 49 respektive 17%. Vi är betydligt bättre på potatis (92%) och lök (80%). Enligt LRF är det frukt och bär som importeras mest av alla livsmedel, följt av fisk och köksväxter (grönsaker får man anta). 

Vitkål fanns inte med i statistiken men det borde vi också vara rätt bra på, jag tror aldrig att jag sett vitkål märkt med något annat än att den är svensk (men jag kan ha fel). 

Det finns många aspekter att ta hänsyn till om man ska reflektera över Bobs fråga, men det är helt klart att vi inte är självförsörjande på mat. Sedan är det en fråga om vilken nivå en eventuell kris måste nå för att vi ska svälta (en fråga Bob också ställde i sin blogg). Det finns ju mjölk, spannmål, potatis och morötter, vilket man absolut kan leva på, bara man kan distribuera maten i landet (och skörda den, mala, förpacka...). 

Kolonilotter, hemmaodlingar och ställen som Ultuna permakultur skulle bli guldgruvor (och antagligen behöva militärt skydd). Vid en riktigt allvarlig kris torde dock behovet av rent vatten bli ett ännu större problem. 

Hälsningar Lena

2024-08-21 21:00   Sven Blomquist

Häften produceras i Sverige.

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-08-21 21:09

Hej Sven,
"varannan tugga är svensk" såg jag i något material, antagligen LRF.
Hälsningar Lena

Svara

2024-08-21 21:55   gunte

Mycket siffror blir det, som liten sork på landet så låg vi väl nära 100% ?
Får väl dra ner dagens två mål till ett om det kniper.
HaD/Gunte..

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-08-22 07:54

Tack Gunte,
historiskt så har siffrorna varit högre. Man kan ju också fundera över vad det är som gör att den är så pass mycket högre i Finland.
Hälsningar Lena

Svara

2024-08-21 22:07   Erik Madsen

Hej Lena.
Jag har läst både Bobs blogg och nu din här.
Jag vet inte hur siffrorna är för vårt lilla land. Men vi har alltid retats för att det finns fler grisar än folk i DK :-)
Enligt Danmarks Statistik:
"Det finns 13,2 miljoner grisar i Danmark enligt en "optælling" från 1 juli 2020. Danmark är det land i världen som har flest grisar i förhållande till befolkningens storlek"
Du sätter ihop dina texter med fina bilder - som vanligt - gillar.
Med många vänliga hälsningar från Erik.

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-08-22 07:56

Tack Erik,
dansk grisproduktion är enorm och något som kommer upp till diskussion bland studenter med jämna mellanrum. När jag var student var det likadant och vi gjorde även studiebesök hos grisproducenter i Danmark och ett stort slakteri.
Hälsningar Lena

Svara

2024-08-21 22:36   pdahlen

Intressanta siffror. Förvånad över grisproduktionen att den ändå är så stor, trodde vi köpte en hel del gris från Danmark och Tyskland, men kanske exporterar vi ut från den siffran på 83%? På tal om gris så sa jag i veckan att allt vi hade på tallriken är hemproducerat förutom grisköttet vi hade.

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-08-22 08:11

Tack Peter,
Vi exporterar en mindre andel av vår produktion och importerar förstås. Du kanske upplever att importerat fläskkött är större än den reella mängden, eftersom det är billigare och ofta en lockvara, t ex dansk fläskfilé. Känner igen den hemproducerade middagen. Just nu har vi också det ganska ofta och då är köttet dessutom något som sambon har skjutit. Jag köper inte nöt eller fläsk för vi har vildsvin och älg.
Hälsningar Lena

Svara

pdahlen 2024-08-22 09:08

Jagar man också så kan man täcka in en stor del av köttkonsumtionen. Ni får åka över till Danmark och dyka för där är det godkänt med harpun, så får ni täckt erat fiskbehov också :). Rent vatten vet jag att det pågår, bl.a Livsmedelsverket och militären har ett sådant projekt igång. Undrar om inte elförsörjning är det mest kritiska

Svara

Svar från Lena Holm 2024-08-22 19:49

Tack Peter,
plattfiskar kan man ta med händerna och de får man ta upp i Sverige. Om man vill ta upp mat när man dyker är det Norge som gäller, där är också harpun tillåten samt att det finns mycket mer ätbart längs norska kusten som t ex pilgrimsmusslor. De plockar man bara i en kasse. Om vi inte har ström kommer vi ganska snabbt vara utan vatten och alla som har egen brunn, med enbart elektrisk pump kommer inte heller att få upp vatten.
Hälsningar Lena

Svara

2024-08-22 19:35   imse 59

Det var mycket siffror, hade väl koll på en del då jag jobbade, vi gick in hårt för att köpa svenskt och helst närodlat. Men det var ju lite krångligt att få till det ibland med tanke på upphandlingen. Men vi hade duktiga upphandlare som försökte hitta kryphål.
Många fina passande bilder till din text.
Ing-Marie

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-08-22 19:50

Tack Ing-Marie,
jag tyckte knappt det var några siffor alls, bara det mest rudimentära. Men du är inte den första som påpekar det. Upphandling kan vara knepigt och bli helt fel ibland.
Hälsningar Lena

Svara

2024-08-23 10:36   gertphoto

Hej Lena Har varit lantbrukare för många år sedan när vi kom med i EU då var det många mindre lantbruk som fick lägga ned eu hade så stora krav så det var inte lönsamt att driva lantbruk på den tiden I dag kan säga att det vi skörda på våra åkermark i dag är mat till våra djur och åkermarken minskar för vi bygger ut städer på bördig jord vi är inte självförsörjande på mat Hälsningar Gert

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-08-23 17:56

Tack Gert,
intressant att ta del av dina erfarenheter och lantbruken idag blir bara större och större, mer datoriserade och EU- regelverken allt mer komplicerade. De som har ett mindre lantbruk idag är eldsjälar och har det oftast vid sidan av en annan anställning.
Hälsningar Lena

Svara

2024-08-23 15:17   Erkenius

Jag kikade nog mest på dina fina bilder denna gång. Alltid så snyggt fotat från dig. Mvh Nina

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-08-23 17:54

Tack Nina,
Det är ju en fotoblogg och för mej är det bilderna som lockar mej att titta i bloggarna, mer än titel och text. För mej är kalven den bästa bilden och mangold i motljus på sista bilden.
Hälsningar Lena

Svara