Årets Tustnavecka
Efter två års uppehåll styrde vi återigen kosan mot ön Tustna, strax norr om Kristiansund, i Norge. Vi åkte via Funäsdalen och vid gränsövergången ville polisen se legitimation och vaccinationsbevis. Men det var ingen kö och vi var snabbt inne i Norge. Bilresan tog drygt 12 timmar och när vi kom fram såg allt ut som vi mindes det.
Det är förstås dykning det handlar om och efter en stor frukost på söndagen lastade vi våra dykpaket på båten för första utfärd. Vi hade sex dagars dykning och undervattensfoto framför oss.
Vädret var fint på söndagen men sedan försvann solen och det blev mer ostadigt. Här är vi mest nöjda med att det inte regnar och att vinden håller sej måttlig. Förväntan var hög inför första turen.
Efter en kort genomgång på båten hoppade vi i vattnet och sjönk ner i djupet. Det hade regnat en hel del tidigare och då bildas ett lager av vatten med mycket partiklar vid ytan och ca 4-5 m ner. Under detta lager var sikten bra men det var ganska mörkt och vattnet var smaragdgrönt.
Vattentemperaturen var ca 11-12 grader och det är helt OK i en torrdräkt med varma kläder under. Vi "svävade" sakta fram i det gröna vattnet och stötte på ett sillstim.
Så här kan en mycket välutrustad dykare/undervattensfotograf se ut. Han har en undervattensskoter som gör att han lätt kan ta sej fram över relativt stora områden utan större ansträngning, vilket håller luftförbrukningen nere. Logistiskt kräver det dock en hel del övning att hantera både en skoter och en kamera och för vissa typer av dyk avstod han från att använda skotern.
Vi simmade runt i sakta mak och spanade mot botten. Det var ganska mörkt, speciellt bland tarebladen. Men plötsligt fick jag syn på något....Ni ser den väl, den stora marulken?
Lite närmare och med aningens bättre riktning på blixljuset syns den bättre, åtminstone ögonen. Marulken är en mästare på kamouflage och ligger helt stilla. En stor marulk har inga egentliga fiender och man kan komma mycket nära den utan att den vare sej bits eller simmar undan. Bilden är tagen med en Tokina fisheyezoom på 12 mm så jag är nära.
Här syns den tydligt och jag håller kameran nästan precis vid nosen på fisken. Jag har fotograferat en hel del marulkar förut och valde därför att inte brassa på med en massa blixtljus denna gång utan försökte istället få till en bild som det faktiskt såg ut, dvs mörkt och ombonat.
Vi stötte på fler marulkar senare under veckan och så här kan de också se ut. Denna gång hade jag 60 mm makro på och då blir det bara närbilder på en fisk av denna storlek. Här kan man se sprötet på huvudet som den ligger och frestar småfiskar med, så att den kan hugga sej en måltid då och då. Den viftar med sprötet precis ovanför den stora munnen försedd med rader av hullingliknande tänder.
Med makro kan man också ta närbilder på t ex ögat. Den här typen av bild känner nog en del av er igen för jag har gjort det förut. Marulken brydde sej inte det minsta om att jag var så närgången och vill man absolut att den ska flytta på sej måste man putta på den. Då brukar den simma några meter och lägga sej tillrätta igen.
Som en kontrast till de första bilderna kommer här en marulk som låg på vit snäckskalsbotten. Den här var inte så stor och bilden är tagen med makroobjektivet. Här var det mycket ljusare tack vare sanden och då kan jag backa så pass att den i alla fall delvis "får plats" i bilden med 60 mm makro. Trots dubbla blixtar förmår de inte att ljussätta särskilt långt i mörka skandinaviska vatten.
Här syns "metsprötet" tydligt och den lilla vimpel som sitter i toppen och ser ut som något gott för en intet ont anande fisk.
Trots vit snäckskalsbotten var den här marulken inte helt lätt att se den heller. Bilden är ett gränsfall för var jag kan få till med 60 mm makro och färgerna är inte helt perfekta. Jag ville dock gärna visa hur den såg ut uppifrån och det är ju så här man ser den när man kommer simmande. Mer spännande undervattensmöten kommer snart.
Hej så länge,
Lena
jag bjuder så gärna på några motiv från undervattensvärlden. I synnerhet när det är så fint som det kan vara i NOrge.
Hälsningar Lena
Sten
det kommer lite mer för vi hade bl a ett väldig spännande möte med en åttaarmad individ som verkade trivas bredvid sambons röda dräkt.
Hälsningar Lena
jag använder AF men måste ha en lampa med mej som fokusljus för att det ska blir riktigt skarpt. Det fungerar ändå bättre än manuell fokus. Det blir dock fler suddiga bilder än på land men det gäller ju också att hålla kameran stilla och det är inte alltid så lätt när man ligger på mage och gungar lite hit och dit. Jag har aldrig sett en marulk simma så långt att den hamnat på ett helt annat underlag men jag tror nog att det går ganska fort. Om den syns kan den ju inte lura några byten att komma nära. Bläckfiskar ändrar både färg och form på huden mycket snabbt, det har vi sett åtskilliga gånger. Fiskstim blir ofta väldigt fint bara man kommer tillräckligt nära.
Hälsningar Lena
det är ofta väldigt fint där nere och så kan det vara riktigt "skitväder" när man kommer upp. Det hände ett par gånger på denna resa. Det kommer några fler bilder från undervattensvärlden då vi fick möta en del andra intressanta djur.
Hälsningar Lena
just marulksögat är nog den bild som är lättast att ta av dessa undervattensbilder. Väldigt traditionell makro. Det gäller bara att hitta en marulk. Färgerna kommer fram för att man har rejält med blixtar och extra fokusljus för att få till skärpan.
Hälsningar Lena
det var ovanligt mörkt för det var så mycket partiklar i ytvattnet och om botten dessutom var mörk med mycket tare såg det ut som på de första bilderna. Ibland hade vi snäckskalsbotten och då blir förutsättningarna helt annorlunda. En del gillar inte att dyka när det är mörkt men i det här gänget var det ingen som klagade. MÅnga dök dessutom på kvällen och då har man bara skenet från lampan att hålla sej till. Då är det verkligen ombonat.
Hälsningar Lena
att fota ett marulksöga är ett "säkert kort". Det blir nästan alltid läckert. Stim tycker jag personligen är väldigt fint, bara man kommer tillräckligt nära. Många stim tvärvänder dessutom då man slår blixt på dem och då får man oftast inte så många chanser.
Hälsningar Lena
HaD/Gunte..
marulken är väldigt lurig och det är lätt att simma förbi den och sedan hittar någon annan en stor fisk där man precis har varit. Den är också lätt att fånga om man vill ha en till middag men vi brukar inte göra det för det känns så "osportsligt". Jag fotar dem hellre och äter musslor.
Hälsningar Lena
Det är helt omöjligt att markera det ena fotot framför det andra och man behöver inte nödvändigtvis göre det. Hela blogginlägget med bilder och text går upp i en högre enhet och blir intressant för många av oss här på FS.
Och ändå - nummer 1 och sillstimen - gillas extra.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
dina kommentarer är alltid så positiva. Första bilden saknar ju vår båt som skulle ligga där vid bryggan för att vara komplett. Men vi sitter ju i den :-) Stim kan blir riktigt fina om man kommer tillräckligt nära och de inte blir skrämda av blixtljuset.
Hälsningar Lena
det var faktiskt inte vi som såg denna marulk först. Ett annat dykpar hade sett den och visade oss ungefär var den låg. Det var ändå svårt att se den innan jag kom tillräckligt nära. Det är väldigt lätt att simma förbi en marulk även om den är i 15 kilos klassen.
Hälsningar Lena
MvH
Johnny
vi hade en härlig vecka även om vädret var en prövning vid vissa tillfällen. I en fjord blir det ju tack och lov ingen direkt sjögång. Det kommer mer bilder från havet.
Hälsningar Lena