vidare i mörkret med min mexikanske vän
Vi hade känt varandra ett par timmar nu och han var euforisk efter besöket på Fotografiska. När vi kom ut, var han än mer euforisk, när han såg det svenska skymningsljuset.
Själv hade jag satt en gammal manuell glugg på kameran, för skojs skull. Eller är det känslan det heter? Mörker, bländare 1.8 eller 2.8, manuell fokus, elektronisk sökare och glasögon är ingen höjdarkombination, vare sig i precision eller snabbhet. Men det behöver inte gå snabbt, såhär blev ju njutningen längre.
Tittade jag till vänster var det ljusare!
Det ljusa speglade sig i vattnet.
Lek med skärpa och oskärpa.
Gamla Stan, det syns väl?
Fotografering, Mexican Style
Uppstickare.
Sedan vandrade vi norrut.
Och någonstans där slutade jag fotografera.
Men de här lite suddiga bilderna ger ju också en kvällskänsla.
Roligt att du gillade mina bilexperiment/J-O