fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Vårljus i skog och mark

Det var en varm och skön vårdag och himlen var blå och solen lyste från samma blå himmel, vinden lyste  med sin frånvaro, leendena lyste i människornas ansikten och det var härligt att gå där. Det var nog igår, dagarna spelar inte längre så stor roll för mig, och kameran och jag  var där.

Den här bilden.

Ja, den här bilden, i alla fall motivet, stod jag och tittade på för ett par veckor sedan, en dag som var disig och ingen sol syntes ej heller någon himmel, och ljuset inte skänkte några kontraster. Träden, och även leran på åkern, för att inte tala om stråna, saknade totalt skuggsidor och nyanser. Jag insåg det hopplösa och försökte inte ens ta en bild, fast jag gillade motivet. Men nu var ljuset rätt. Och färg skulle bara skämma bilden. I mina ögon.

Det kan löna sig att vänta in motivet.

I skogsbrynet

I skogsbrynet en solig dag kan ljusets fläckar ge liv, försköna eller förstöra motivet, kanske till och med döda det, så varsamhet krävs. Dessutom är det ju en smaksak. Ett motiv som det förra  är, tycker jag, mycket enklare att hantera. Men jag gillar den blandning av ljus och skugga jag åstadkommit. Lite blandning av färgbild och svartvit bild tycker jag det är i uttrycket, färgerna  är återhållsamma och likaså de svartvita kontrasterna.

Men framförallt känns det som en vårdag!

Stod där och glödde

Precis som en soldyrkande vårmänniska vände stenen sitt ansikte mot vårsolen. Det såg ut som att någon rest upp stenen. Tror inte den kan ha hamnat här på naturlig väg..Lite rödaktig i sig själv förstärktes färgen av solskenet och buskens  mörka solfjädersform betonade intrycket.

Jag fick lite känslan av en gammal gudabild när jag såg den.

Polarn, stenen intill, stor och fyllig,  var så grå i sig själv, så han slapp färgen.

Jag satsade på att kontrasterna och skrovligheten skulle ge bilden.

In i skogens mörker

Där ljuset bara blir till fläckar.

Då blir det mycket en smaksak, ljusare eller  mörkare (ovan eller nedan, det är samma bild)

Eller längre in i skogen -Där ljuset bygger bilden

Samma bild, men ljusare och med (lite) färg

Här upplever jag den svartvita bilden som mer arkitektonisk, framhåller trädens pelarform och ljusets spel mellan träden, medan färgbilden ger mer av stämningen när man går där.

Ännu längre in i skogens mörker.  

Det gäller ju att hitta några vettiga motiv överhuvudtaget.

Kan det ha betydelse här, hur van skogsvandrare man är , när man ser på motiven och väljer ut dem. Kan glädjen över att vara i skogen och igenkännandets njutning sätta sig över form och komposition. Själv litar jag på känslan, och blir då och då förvånad når jag kommer hem: "Hur kunde jag ta den där  bilden..."

En annan exponering av ovanstående motiv, men på närmare håll. Jag mätte också ljuset lite olika.

Bilden känns mer samlad eftersom den fokuserar på den del av  övre bilden, som är intressant. Det var ju stenen och trädet som gjorde att jag tog den första bilden, innan jag insåg att jag (också) skulle gå närmare,

Men här då?

Ja allt är bara vatten, jag riktade kameran neråt,  mot vattnet. Bara  en återspegling av verkligheten.

Plötsligt anade jag att jag tagit mig igenom skogen.

Men skulle jag våga mig in i den mörka tunneln för att kunna komma tillbaks till vardagen...

Om ni läser det här vet ni att jag vågade mig in i tunneln och kom hem;)

Det verkar som det blåser mer idag, men jag har inte undersökt det än.

Inlagt 2015-03-10 11:42 | Läst 2622 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Riktigt härlig natur-och skogspromenad, du visar fint vad du sett, mycket kontrast mellan ljus och mörket och så småningom tillbaka till betongen igen, fin serie!/ Björn T
Svar från janolof 2015-03-11 09:46
Tack Björn, roligt att du gillar min lilla vårkavalkad.
/J-O
Hej Jan-Olof.
Våren ljus som vi har väntat på, men det ställer speciella krav på fotografen att förmedla det på rätt sätt. Och de gör du med denna serie. Speciellt nummer 3, 4 och 9 falla i min smak.
Hälsningar och god dag från Erik / DK
Svar från janolof 2015-03-11 09:54
Roligt att du gillar min lilla vårbetraktelse.Egentligen tycker jag inte detta är så svårt, bara att fota vad man ser.Förmodligen ligger det ett tränat seende i alla skogspromenadarer genom åren, även de utan kamera.
Tack/J-O
Du är lika hemma i skogen som i förorten och bland folk på gatorna (och i tunnlarna). Den där röda stenen var speciell. Idag blåser det halv storm hos oss åtminstone när jag kom ut efter en hel dag instängd på kontor.
Hälsningar Lena
Svar från janolof 2015-03-11 09:58
Förort, gata eller skogsstig gör detsamma, det är samma seende jag nyttjar, och det är mest stilleben till sin natur, inget snabbt jag måste hänga med ;)
Kul att ta del av bilder och funderingar. :)
-affe
Svar från janolof 2015-03-11 09:59
Lika kul att fundera, finna och formulera!
Tack/J-O
Fint ljus i dina skogsbilder
Svar från janolof 2015-03-11 10:00
Ljuset är viktigt/J-O