Var det nödvändigt att ta med Norge-kameran till Uppsala? Jag skulle ju bara fika. Och så kom Björn med också.
En ta med i fickan-kamera, kan vara bra att ha ibland. Jag skaffade en sådan för ett tag sedan, passade på vid rätt tillfälle, när nästa modell kommit och det gamla plötsligt blir mycket billigare. Sedan tog jag med mig den på en resa till Norge som enda kamera och det gick bra.
Nu tog jag med den till fotofikat, bara för att testa under andra förhållanden än den norska naturen. Duger den som fika-kamera? Därför tog jag några bilder.
Tre herrar i en vinkel som man inte ska fotografera ansikten ifrån, sägs det. Underifrån alltså. Tobbe, Kurre och Björn, där den sistnämnde rörde på huvudet som ett barn hos fotografen. Och i mitt förra inlägg missade jag honom totalt.
Omtagning alltså!
Då fick Kurre en ljusstråle i näsborren, och Tobbe vänder sig bort, men i stället blev Björn skarp. Besvärliga pojkar att fotografera, men kameran klarar sig bra även på Café tycker jag.
Sedan vände jag mig i en annan riktning.
En renodlad fika-bild? Inga kameror på bordet.
Då får vi väl göra ett försök med motljus. Damsilhuetter kanske...
Finns det något i lågdagrarna?
Jo jag hittade en Dykar-Lena i kolmörkret till höger. Rauni gick att ana redan innan jag grävde i mörkret tack vare profilen. Är faktiskt lite imponerad av vad den lilla kameran hade registrerat där i mörkret. Jo, jag körde raw-format.
Tre herrar på rad med fokus på något bakom min rygg. Undrar vad?
Det bästa man har lägger man mitt på bordet. Tre Canon av olika storlek i det här fallet.
Självporträtt?
Nej, någon annan prövade kameran. Undrar vem det var, det jag har glömt.
Samsung EX1 heter den lilla filuren
Någon gång ska vara den första.
Ett extra plus får den för att den inte lyckades fånga in mig i sökaren. :-)
//Ewa
Gillar "lågdagerbilden".
Schysst porträtt på kameraägaren.
Synes//Kurre